Sedan 2005 har Telia Sonera legat i en öppen konflikt med det turkiska investmentbolaget Cukurova.
Striden bottnar i en konflikt där Cukurova skulle överlåta aktier i Turkcell - där Telia Sonera är storägare - till Telia Sonera, men vägrade trots flera skiljedomar att följa avtalet.
Så sent som i slutet av förra året utdömde den internationella handelskammaren, ICC, ett skadestånd till Telia Sonera på 6,3 miljarder kronor för att Cukurova inte fullföljt sina åtaganden.
“Allt handlar om att Cukurova, och ägaren Mehmet Emin Karamehmet, sprider rykten om oss. Han befinner sig för tillfället i ett oerhört pressat ekonomiskt läge”, kommenterar Cecilia Edström, kommunikationsdirektör hos Telia Sonera och chef för koncernens kommunikation, uppgifterna i VA:s artikel.
“Det här är ett spel som går ut på att försöka flytta fokus från sakfrågor som berör ägandet.”
Ni har inte kommunicerat de här uppgifterna till marknaden tidigare. Varför?
”Uppgifterna har figurerat tidigare i turkisk press. Vi har muntligt dementerat och vi har inte ansett det nödvändigt att skicka ut något pressmeddelande. Däremot har vi stämt de tidningar som har publicerat felaktiga uppgifter. I bråket med Turkcell har olika ägargrupperingar smutskastat oss.”
Varför har ni inte gjort en polisanmälan för att låta göra en oberoende granskning av det som ni hävdar är rykten?
”Man polisanmäler inte whistleblowers. Vi har gjort egna utredningar som har funnit att uppgifterna om korruption inte stämmer.”
Motsvarande 11 miljarder kronor har investerats i Kcells 2G-nät i Kazakstan. Bedömare menar att det borde ha kostat 6 miljarder. Varför har ni betalat 5 miljarder kronor för mycket?
”Vi kommunicerar inte hur mycket vi investerar på enskilda marknader. De enda siffror vi lämnar ut är capex, det vill säga utgifter för nyutveckling och nya investeringar. Den siffran du har är del av en smutskastning mot oss."
Ericsson i Kazakstan sägs ha betalat så kallade kickbacks till chefer på Kcell. Kommentar?
”Uppgifterna har utretts och de stämmer inte. Ericsson har gjort en egen utredning och kommit fram till samma sak.”
Men varför lämnar ni inte ut utredningarna?
”För att de är del av vårt interna material.”
En uppgiftslämnare menar att Ernst & Young inte grävt tillräckligt djupt. Vad fann de i sin granskning mer exakt och vad tittade de på?
”Vi har anlitat deras Londonenhet som är specialiserad på den här typen av granskningar. De har grundligt gått igenom materialet och de fann att inga oegentligheter hade begåtts.”
Kan vi få ta del av Ernst & Youngs rapport?
”Nej, rapporten är internt material och inga bolag lämnar ut sina revisionsrapporter. Inte heller vi. Däremot kan vi överväga att göra det, men först ska vi tala med våra revisorer och se om de går med på det.”