Skogen i fokus på toppmöte

WWF BINDER KOLDIOXID. Men oenigheten inom skogsnäringen om klimateffekterna är stor. Foto: Scanpix

När världens ledare möts på FN:s klimattoppmöte i Köpenhamn i december kommer regnskogen vara en av huvudfrågorna.

Ingen kan längre blunda för den omfattande avskogningen i utvecklingsländerna, som står för en femtedel av de globala koldioxidutsläppen. År efter år. Det brådskar att hitta en lösning som ger fattigare länder råd och möjlighet att bevara sina tropiska skogar.

I det sammanhanget är Sveriges samlade skogsareal på 28 miljoner hektar inte mer än en liten skogsbacke. Men i det klimatavtal som ska manglas fram i Köpenhamn om sju månader ska också nya så kallade bokföringsregler för i-ländernas skogar spikas.

Hur de utformas kommer att få stor betydelse för skogslandet Sverige, ett litet land men med mycket skog per capita.

I Kyotoprotokollet räknas skogen som en broms mot växthuseffekten. Trots att avskogningen står för 20 procent av växthusgaserna lagrar världens skogar mer än de släpper ut. De länder som skrivit på avtalet får tillgodoräkna sig ett nettoupptag av kol i skog och mark som så kallade kolsänkor.

Några länder har förhandlat fram ett högt tak, bland dem Japan, som nästan inte rör sina skogar och får tillgodoräkna sig maximalt 48 miljoner ton koldioxid om året. För Kanada är taket 44 miljoner ton.Ryssland drev efter flera turer igenom ett avtal på maximalt 121 miljoner ton koldioxid.

Sverige, som årligen släpper ut runt 60 miljoner ton koldioxid från andra sektorer, har möjlighet att tillgodogöra sig högst 2,13 miljoner ton.

”Först efter Kyoto förhandlade man fram nuvarande bokföringssystem. De reglerna vill man nu utveckla och förbättra. Det är viktigt att man lärt sig läxan och först kommer överens om hur man ska räkna, och sedan hur stora utsläppsreduktioner länder ska åstadkomma”, säger Hans Nilsagård på jordbruksdepartementet, som förhandlar om skogsfrågor.

Men vilken linje Sverige driver när det gäller skogen är inte lätt att få klarhet i. En anledning är att EU-länderna fortfarande förhandlar sinsemellan om bokföringsreglerna. De svenska tjänstemän som jobbar med frågan är ytterst försiktiga när de uttalar sig.

Att Fredrik Reinfeldt om bara knappt åtta veckor tar över ordförandeklubban i EU och att Sverige ska vara Europas röst på toppmötet i Köpenhamn, då det är skarpt läge i förhandlingarna, kräver ytterligare diplomati.
”Vi vill ha ett rättvist system som ger ökade incitament att behålla kollagren och öka upptaget av koldioxid i skog och skogsmark, samtidigt som reglerna måste främja ett hållbart skogsbruk. Det finns flera EU-länder som delar vår syn. Vilka? Jag vill ogärna peka ut några länder”, säger Per Rosenqvist på miljödepartementet.

Uppenbarligen är frågan också känslig i skogsindustrin. På skogsjätten SCA, som annars gärna lyfter fram sin miljöprofil, vill man över huvud taget inte kommentera vad som står på önskelistan inför klimatmötet.

De svenska skogarna växer varje år med runt 110 miljoner kubikmeter. 2008 avverkades, enligt Skogsstyrelsens prognos, 81 miljoner kubikmeter.

Sverige rapporterar varje år hur mycket koldioxid som den svenska skogen lagrar och släpper ut. För 2007, som är den senast rapporterade nettosiffran, är upptaget ftygt 20 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

Skogsindustrin är en av de gamla svenska paradgrenarna, och den bransch som netto drar in mest exportintäkter. 2008 var exportintäkterna 1 194 miljarder kronor. Men att ställa frågan hur den svenska skogen och skogsbruket gör bäst nytta för klimatet är som att sticka in handen i ett getingbo. Det vimlar av industrifolk, skogsägare, forskare, miljöorganisationer och politiker – alla med sina åsikter och agendor. Stor oenighet råder både om skogen som koldioxidsänka och skogsbrukets påverkan.

Den förre statsministern Göran Persson, ordförande i Sveaskog och själv skogsägare i Sörmland, är numera en av dem som gärna missionerar om skogen som klimaträddare.

Men Hillevi Eriksson, klimatexpert på Skogsstyrelsen, tycker att han missar poängen när han uttrycker att skogens klimatnytta består av att den fångar in koldioxid när den växer.
”Den mesta koldioxiden cirkulerar. Skogen hjälper oss främst genom att leverera tillräckligt klimatneutral energi som ersätter fossila bränslen. En fjärdedel av den totala energikonsumtionen i Sverige kommer nu från skogsbränsle. Det mesta används av skogsindustrin själv och i kraftvärmeverken”, säger Hillevi Eriksson.

I diskussionen om skog och växthusgaser har vissa ekonomiska resurser att torgföra sina ståndpunkter. För andra är svårare att göra sig hörda. Med en slogan som ”Naturens egen medicin mot klimatförändringen” och ”Väljer du trä så hjälper du klimatet” drog branschorganisationen Skogsindustrierna i fjol i gång en stor kampanj med tv-reklam och helsidesannonser. Kampanjen kostade, enligt uppgift, drygt 20 miljoner. Skogsindustriernas vd Marie S Arwidson säger att siffran inte stämmer, men hon vill inte uppge kostnaden.

Jonas Rudberg, skogshandläggare på Naturskyddsföreningen, är kritisk till kampanjen.
”Det råder en ekologisk kris i skogen, och nästan 2 000 arter är hotade. Nu ser skogsindustrin chansen att framstå som mer miljövänlig. Men det finns så många fel i kampanjen att den är på gränsen till desinformation, och jag känner folk i skogsbranschen som tycker att den varit närmast pinsam. Det kol som finns i produkterna – oavsett om de är gjorda av papper eller trä – går så småningom tillbaka till atmosfären. Det här kretsloppet, ett ständigt snurr av kolatomer, är i stort sett ett nollsummespel.”

Att mäta utsläppen när ett kolkraftverk bränner brunkol eller en personbil kör på bensin är en sak. Men att mäta hur skog och mark tar upp och avger koldioxid är mer komplicerat.

I december förra året fick Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, i uppdrag av regeringen att ta fram prognoser för hur användningen av skog och mark i Sverige påverkar flödena av växthusgaser. Ett underlag för politiker och tjänstemän i förhandlingarna om det nya klimatavtal som ska ta över när Kyotoprotokollet löper ut 2012. Projektledaren Mattias Lundblad och hans grupp på SLU ska jobba med beräkningarna fram till december i år. Prognoserna som de räknar på sträcker sig fram till 2030.
”Min bedömning är att Sverige vill få in skogen i det nya klimatavtalet med en beräkningsmodell som liknar dagens regler”, säger Mattias Lundblad.

När Sveriges klimatförhandlare Hans Nilsagård under våren suttit i förhandlingar har forskarna på SLU funnits tillgängliga på telefon eller via mail för att snabbt kunna ta fram ny information. Mattias Lundblad kommer också att stå i direkt kontakt med förhandlingsgruppen vid FN:s nästa förberedande klimatmöte i Bonn i början av juni.

Hyggesavverkning är den vedertagna metoden i svenskt skogsbruk. Men det finns de som förordar andra avverkningssätt för att minska koldioxidutsläppen. Anders Lindroth, professor i naturgeografi vid Lunds universitet, hävdar att Sverige drastiskt kan öka nettoupptaget av koldioxid i skogen genom att gallra ut träd i stället för att kalhugga.

Men skogs- och markbruk handlar om mer än koldioxid. De senaste åren har strålkastarna riktats mot den biologiska mångfalden och de effekter som en utarmning av djur- och växtliv kan leda till. EU:s miljökommissionär Stavros Dimas sa nyligen att förlusten av biologisk mångfald är ett lika allvarligt globalt hot som klimatförändringen.

När branschorganisationen Skogsindustrierna i fjol spikade sitt hållbarhetsprogram var ett av målen att öka tillväxten i de svenska skogarna med 20 procent på tolv år, från 2008 till 2020.
”Det är inte orealistiskt, och det skulle också kunna vara Europas mål. Det finns flera metoder att nå dit – med bibehållen respekt för den biologiska mångfalden – som att plantera skog på jordsbruksmark som inte brukas, använda mer högproduktiva trädslag och arbeta mer med föryngring”, säger Skogsindustriernas vd Marie S Arwidson.

En del av de åtgärder som skogsbranschen siktar på kommer att sättas under lupp, framför allt av miljöorganisationer.
”Att öka röjningen och satsa på föryngring är mindre kontroversiellt. Men att plantera snabbväxande icke inhemska trädslag i den svenska skogen kan påverka naturen och stressa ekosystemen på sätt som vi inte kan förutse i dag. Risken finns bland annat att svampar och parasiter som angriper utländska trädslag muterar och börjar angripa svenska träd”, säger Linda Berglund, skogshandläggare på Svenska världsnaturfonden, WWF.

Medan den ökande medeltemperaturen beräknas drabba skogarna i norra Kina, Centralamerika, Australien och södra Europa kommer den gynna skogar i nordliga länder som Sverige, Finland, Kanada och Ryssland.

Enligt Hillevi Eriksson på Skogsstyrelsen ger klimatförändringen och de allt kortare vintrarna en ökad skogstillväxt på 5–10 procent mellan 1990 och 2020.
”Våra prognoser pekar på att landets skogstillväxt kan öka med 20–50 procent till 2070–2080, varav runt hälften till följd av klimatförändringen.”

Samtidigt varnar forskarna för att skogens förmåga att lagra koldioxid helt kan gå om intet om jordens medeltemperatur ökar med 2,5 grader.