Enligt SEB uppgår finansieringsbehovet för Grekland, Spanien och Portugal under 2010-2012 till 770 miljarder euro, där Spanien skulle behöva 500 miljarder euro i ett värsta scenario. Lägger man till Italien och Irland uppgår finansieringsbehovet till 1 700 miljarder euro, drygt 16 000 miljarder kronor, och Italien skulle enligt beräkningarna ensamt behöva 850 miljarder euro för att undgå en statsbankrutt. Det är dessa länder som räknas till de så kallade PIIGS-länderna.
”Siffrorna är framtagna under antagandet att det dröjer innan länderna tar tag i budgetunderskotten och stramar åt statskassorna och inkluderar både förfallande lån och nya underskott”, säger Olle Holmgren, makroanalytiker på SEB.
Men skulle svallvågorna från Grekland skölja över Medelhavsländerna västerut är det inte självklart att det är IMF och EMU-länderna som ska finansiera kalaset. Räddningspaketet till Grekland var ett historiskt paket som har krävt många diskussioner EMU-länderna emellan och där Tyskland in i det längsta ställt sig på tvären. Senare har det också framkommit att till exempel Slovenien tvingas låna och revidera egen statsbudget för att kunna bidra med pengar till Greklandspaketet.
”Om krisen i Grekland sprider sig till övriga PIIGS-länder måste man komma ihåg att situationen inte är lika kritisk i dessa länder och det känns mindre troligt att EMU-länderna ska komma överens om liknande räddningspaket som det till Grekland”, säger Olle Holmgren och menar att det uträknade lånebehovet till PIIGS-länderna utgår från ett värsta scenario där marknaden inte är beredd att förnya lån och statsobligationer som förfaller under en följd av år.
Enligt EU-kommissionens senaste makroekonomiska prognos som presenterades idag kommer Greklands BNP-tillväxt att uppgå till -3 procent i år och -0,5 procent under 2011, men dessa beräkningar inkluderade inte landets senaste löften om nedskärningar. Greklands budgetunderskott förväntas komma att förbättras till -9,3 procent av BNP i år efter att ha noterat -13,6 procent i fjol. Men under nästa år väntas en försämring till -9,9 procent av BNP. Samma år kommer statsskulden att uppgå till drygt 133 procent av BNP.
Olle Holmgren menar att det är Portugal och Spanien som löper störst risk att hamna i ett liknande krisläge som Grekland. Spaniens totala skuld mot utlandet (inklusive den privata sektorn) är större än Greklands, medan den offentliga skulden är betydligt lägre . EU-kommissionens senaste prognos visar att både Portugal och Spaniens budgetunderskott förväntas förbättras fram till 2011. Däremot väntas statsskulderna stiga betydligt.
I fjol låg Spaniens budgetunderskott på -11,2 procent av BNP men i år förväntas det landa på -9,8 procent. Statsskulden väntas dock växa från närmare 40 procent av BNP till 72,5 procent under 2011.
För första gången på 18 månader träffade idag Spaniens premiärminister José Luis Rodríguez Zapatero oppositionens högerledare Mariano Rajoy för ett samtal om krisen.
Tidigare i veckan ryktades det om att Spanien redan hade ansökt om lån hos Internationella vaultafonden, IMF, något som en talesman för IMF förnekade till Dow Jones Newswires. Zapatero och Rajoy kom överens om påskynda ett antal reformer av det spanska banksystemet, däribland att sammanslagningar av mindre spanska sparbanker ska vara klara innan 30 juni. Största sammanslagningarna kommer att ske i regionerna Katalonien och Andalusien.
Portugals budgetunderskott var i fjol -9,4 procent av BNP men bör enligt EU-kommissionen uppgå till -7,9 procent år 2011. Statsskulden väntas samma år uppgå till drygt 90 procent av BNP.
Men även om budgetunderskotten väntas minska, ligger PIIGS-länderna fortfarande långt över EU:s tillåtna gräns på -3 procent av BNP. Av länderna inom EMU är det endast Finland som i dagsläget klarar den gränsen.