Investors vd Börje Ekholm är oroad över vilka effekter utvecklingen kan komma att få för näringslivet:
”Sverige kan inte konkurrera med lönekostnader. Vi måste flytta oss uppåt i kompetenskedjan. Det kräver väl fungerande utbildning”, säger han till Veckans Affärer, och hans oro delas av många andra ledande näringslivsprofiler.
Problemet är att svensk skola tappar i kvalitet, sedan lång tid tillbaka, samtidigt som nya länder vinner nya kunskaper och etablerar sig i toppen av globala skolrankningar. Detta trots att vi ligger i topp bland OECD-länderna när det gäller utbildningssatsningar.
I runda tal handlar det om 180 miljarder per år på för-, grund- och gymnasieskolan, enligt tidningen Dagens Samhälle. Till detta kommer 23 miljarder statliga kronor till grundutbildningarna på universitet och högskolor.
”Vi tappar i allt som mäts, relativt och i absoluta tal, och andra länder blir hela tiden bättre. Var femte femtonåring kan inte läsa en dagstidning med behållning”, säger Bertil Östberg, som statssekreterare på utbildningsdepartementet.
Gymnasieskolan, där två av tre lärare har utbildningsbrister, orkar i sin tur inte att förbereda ungdomar för högre studier. Var fjärde elev når inte målen i alla ämnen eller saknar slutbetyg efter fem år. Bara en av tre når högskolebehörighet och många hoppar av.
”En bov i dramat är elevernas individuella ansvar. Andra är segregationen i systemet, där skillnaderna mellan bra och dåliga skolor ökar, och bristen i likvärdighet. Alla har inte längre samma möjligheter till god utbildning”, förklarar Anna Ekström, generaldirektör för Skolverket, en åsikt som bekräftas i en rad rapporter.
Trots detta har intagningen till högskolor och universitet ökat dramatiskt de senaste decennierna. År 1989 fanns det drygt 100 000 platser på landets universitet och högskolor. År 2010 slogs rekord med 311 000 antagna helårsstudenter.
Det är bara ett problem - sedan år 1995 har den våldsamma expansionen inte varit fullt finansierad.
”Vi behöver mer pengar. Det är tunt med undervisning på vissa håll”, säger Lars Haikkola, chef för Högskoleverket.
Samtidigt går trenden i motsatt riktning när det gäller lärarutbildningen, där antalet sökande har halverats det senaste decenniet och det finns numera fler utbildningsplatser än sökande.
”Framgångsrika länder rekryterar sina lärare bland dem som har toppbetyg”, konstaterar statssekreterare Bertil Östberg.
Men det vidtas också åtgärder från beslutsfattarnas sida. Regeringen genomför reformer som bland annat handlar om en akademisering av högskolan där lärarna uppmanas forska, 450 miljoner kronor till ett lyft som ska göra lärarna behöriga, 880 miljoner kronor till ett karriärsystem och lärarlegitimationer, nya lärarutbildningar, en ny skollag, nya läroplaner, och en nationell satsning på matematik.
Läs hela granskningen i Veckans Affärer.