Missnöjet bland Europas befolkning breder ut sig. Under onsdagen genomfördes en rad strejker och manifestationer ibland annat Spanien, Frankrike och Irland. Generalstrejken i Spanien blev på vissa håll väldigt stökig där polisen fick omhänderta en mängd demonstranter. De spanska fackföreningarna CC OO och UGT var oförmögna att paralysera landet som var deras mål, men likväl slöt 70 procent av den arbetande befolkningen, drygt 10 miljoner spanjorer, upp bakom strejken.

Under eftermiddagen genomfördes stora manifestationer i de största städerna och deltagarna skrek glåpord riktade mot den sittande socialistregeringen med premiärminister José Louis Rodríguez Zapatero i spetsen och många krävde hans omedelbara avgång.

De största spanska dagstidningarna deltog också i generalstrejken och kom enbart ut med en mycket begränsad upplaga idag. Även de spanska tv-kanalerna var delaktiga och minskade sändningstiden med 20 procent under gårdagen.

Men trots att de spanska fackföreningarna kallade generalstrejken för en ”demokratisk succé”, kommer den sittande regeringen att driva igenom det gigantiska sparpaket på 15 miljarder euro som parlamentet röstade igenom i maj, skriver spanska medier. I år har landet ett budgetunderskott på närmare 10 procent av BNP, det tredje största i EU.

Utsikterna för Spanien ser dock väldigt dystra ut. Inget tyder på att arbetslösheten på över 20 procent är på väg ned och landet är tvunget att ställa ut ett stort antal statsskuldsväxlar och statsobligationer under året för att få in pengar till statskassan. Landet har idag fått sänkt kreditbetyg av Moody´s från Aa1 till Aaa, och tidigare i år har både Fitch och Standard & Poors sänkt sina kreditbetyg för Spanien. Det betyder att värdepapper som ställs ut till marknaden får allt högre ränta.

Enligt Moody's är en höjning av Spaniens låga produktivitet och en förbättrad internationell konkurrenskraft några av nyckelutmaningarna. De nyligen införda reformerna på arbetsmarknaden och återhållna löner i såväl offentlig som privat sektor är steg i rätt riktning. Men kostnader för uppsägningar förblir över EU-snittet och löneflexibiliteten är mer begränsad än i många andra länder.

I grannlandet Portugal har regeringen bestämt att minska de statliga utgifterna genom att sänka lönerna för offentligt anställda som tjänar mer än 1 500 euro per månad samt höja moms och andra skatter. Budgetpropositionen läggs fram i parlamentet om två veckor och stora protester bland befolkningen är att vänta. Portugal hoppas få ned sitt budgetunderskott till drygt 7 procent av BNP i år.

Men i Irland är läget kanske ännu mer spänt. Under onsdagen höll flera fackförbund en gatuprotest i Dublin och idag meddelar regeringen att den har öronmärkt 25 miljarder euro, nära 250 miljarder kronor, för den förstatligade banken Anglo Irish Bank. Sedan förstatligandet i januari 2009 har Irland stärkt banken med nära 23 miljarder euro.

Även Allied Irish Bank kan behöva ta in 3 miljarder euro i nytt kapital och regeringen kommer att avisera en plan för att återkapitalisera banken.

Irlands budgetunderskott kommer troligen att stiga till runt 32 procent av BNP i år och anledningen till att det stiger så pass kraftigt är på grund av kostnader för bankerna. Det sade Irlands finansminister Brian Lenihan på torsdagen. Däremot är Lenihan mycket optimistisk i sina framtidsutsikter och räknar med att pressa ned budgetunderskottet till under 3 procent av BNP till 2014.

Också i Frankrike har det genomförts ett antal storstrejker den senaste tiden och i dag väntas fortsatta protester när regeringen presenterar en mycket stram budget för 2011. Budgetens mål är att få ned underskottet från nästan 8 procent av BNP i år till 6 procent nästa år.

Generalstrejken i Spanien under onsdagen var den sjunde i ordningen sedan landet blev en demokrati 1978. Den senaste utbröt 2002.