I Fagersta ligger Karl Hedin Bygghandel, ett företag som i fjol omsatte strax under 900 miljoner kronor och som under begynnande lågkonjunktur ökade omsättningen med 8 procent.
På västkusten hittar man stålgrossisten Göteborgs Handelsstål, som tjänade 13 miljoner på 140 miljoners omsättning.
Längre ner i landet finner man kabel- och rörbolaget Roxtec International, med basen i Karlskrona, som omsatte en halv miljard och tjänade 60 miljoner.
Och så följer ytterligare 431 företag.

För femte året i rad har VA tillsammans med affärsinformationsföretaget PAR tagit fram listan över de svenska superföretagen – lönsamma, framgångsrika och med tillväxt också under krisåret 2008.

I det här sammanhanget tål det att sägas att vi och andra medier hyllar och firar många företag, entreprenörer och direktörer. Förutom när vi analyserar, avslöjar och granskar ger vi dem rejält med utrymme i rutan och spalterna.

Men faktum är att de riktiga hjältarna är alla de företag som bygger Sverige, som lever i skymundan och dessutom är ganska många till antalet.

En hög omsättningstillväxt och vinst är inte en garant för att man bygger Sverige. Men till skillnad från andra sammanställningar över snabbväxande bolag som endast tittar på omsättningstillväxt, väger vi också in nyckeltal som vinstprocent, avkastning på kapital, skuldsättning (i form av räntekostnader) och kapitalomsättningshastighet.
Resultatet är en lista på 434 företag som under ett inbromsande 2008 lyckades göra exceptionellt goda resultat.
Men det var en fest på avgrundens rand.

Tuffast för småföretagen. 
Bankerna är försiktiga, menar Anna-Stina Nordmark, vd på Företagarna.

Enligt Anna-Stina Nordmark, vd på Företagarna,brottas småföretagen i dag med samma problem som för ett år sedan.
”Det är fortfarande bekymmersamt på kreditsidan, det har blivit bättre, men det är långt ifrån en normal situation. Bankerna tycker att det är en högre risk med småföretag än med storföretag”, säger hon.

I den senaste Småföretagarbarometern från i våras konstaterade en tredjedel av bolagen att lönsamheten har försämrats de senaste tolv månaderna och att någon förbättring inte förutses det närmaste året.

Anna-Stina Nordmark anser att företagen med upp till 50 anställda har en viktig roll.
”De är en viktig faktor för att hålla emot och hjälpa Sverige upp ur nedgången”, säger hon.

Förhoppningen är att när kreditgivningen i Europa nu börjar fungera kommer de svenska storföretagen att finna bättre priser nere på kontinenten, och därmed tvingas bankerna ta hand om småföretagen.
”Nu har många fått vända sig till Almi för att få finansiering, men de är mycket dyrare och tar högre ränta. Men det är bra att regeringen sett till att Almi fått mer muskler”, säger Anna-Stina Nordmark.
Antalet konkurser har också minskat, från ett förvisso mycket högt läge.

Vad gäller uppsägningar kan denna lågkonjunktur ställas i relation till den i början på 1990-talet. Då förlorade 400 000 anställda sitt jobb varav 40 000 bland småföretagen, jämfört mot dagens 200 000 förlorade jobb varav 20 000 bland småföretagen.

Anna-Stina Nordmark påpekar att detta ska ses mot bakgrund av att småföretagen har 1,4 miljoner anställda, lika många är anställda i offentlig sektor medan storföretagen med över 200 anställda har 0,9 miljoner.
”Trots att en stor del av sysselsättningen finns i småföretagen håller de emot i relation till stora företag och offentlig sektor”, säger Anna-Stina Nordmark.

Det går också att tolka läget i näringslivet genom att syna nyckeltalen för de 434 bolagen på årets lista.
Den enskilt största tillväxten har fastighetsbolaget Cresea i Västervik, som utvidgat med sidoverksamheter av blandat slag, haft. Omsättningen ökade med 160 procent till 18 miljoner kronor under 2008 jämfört med fjolåret.

I kvartilen av de största bolagen – alltså de med en omsättning över 107 miljoner kronor – stod EG Electronics, dotterbolag till börsnoterade Elektronikgruppen, för den största omsättningen. I fjol upp med 75 procent till 445 miljoner kronor, jämfört med 2007.

Bortsett från tillväxten kan ett bolags effektivitet mätas på många olika sätt.
Ett är att syna nyckeltal i årsredovisningen som visar hur bolaget använder sitt kapital.
Kapitalomsättningshastighet visar hur snabbt kapitalet i bolaget rör sig och räknas fram genom nettoomsättningen delat på genomsnittligt sysselsatt kapital. Av årets superföretag är snittvärdet 3.

De som hamnar i topp räknat på detta nyckeltal är företag som sysslar med olja, drivmedel och livsmedel. Med andra ord: företag där varulagret omsätts snabbt resulterar i bra avkastning.
Bäst är Eks Bensin & Närlivs som har mer än tre gånger bättre värde än den närmast följande på toppen.

Vinstmarginaler för varje bransch varierar beroende på konjunktur- och marknadsläge, konkurrens och annat som kan försvåra jämförelser.

Men i slutändan är vinstprocent betyget på hur lönsamt företaget är. Snittmarginalen bland de 434 superföretagen är 13 procent, dock har 60 procent av företagen sämre marginal än så. Vilket kan tolkas som att marginalerna naggades under fjolårets sista kvartal.

Tjänsteföretagen har högst vinstprocent.
Läs vilket som leder ligan på nästa sida >>>

Bolagen med högst vinstprocent är tjänsteföretagen.
Främst är IT-konsulten Formpipes dotterbolag i Uppsala, vars moderbolag är noterat på First North. Där landade vinstmarginalen på 65 procent och avkastningen på eget kapital på ofantliga 1 331 procent. Annars ligger medelvärdet på i sammanhanget måttliga 69 procent.

Antalet företag som lyckats hålla sig kvar på listan är 186 – därmed är 248 nya in på listan.

Det är en sak att ta sig in på listan ett enskilt år, men en helt annan att höra till Sveriges 500 bästa företag under fem år. Dit räknas endast 18 företag.

Per Weidenman, chefsanalytiker på PAR, som i fem år tillsammans med Veckans Affärer tagit fram Årets superföretag, har identifierat några mönster i nyckeltalen hos de allra mest framgångsrika.
”De klarade förra konjunkturnedgången bättre än andra. Andra företag visade en tydlig nedgång i vinst och tillväxt under 2001–2003, men de femåriga superföretagen låg på en betydligt högre och nästan konstant nivå under dessa år”, säger han.

Han menar att nyckeltalen visar att superföretagen som varit med på listan under de senaste fem åren jobbar mycket smartare än alla andra.
”Förädlingsvärdet per anställd har konstant legat högre under tio års tid. De expanderar verksamheten med lägre kapitalbehov än andra, eftersom superföretagen generellt klarar sig med mindre rörelsekapital bundet i varulager, kundfordringar, pågående arbeten och liknande”, säger Per Weidenman.

Förutom större finansiell styrka kan de femåriga superföretagen finansiera expansion med egna medel, konstaterar han.
”Under de senaste tio åren har de haft betydligt lägre skuldsättningsgrad, vilket ger högre soliditet, än andra företag. För de skulder de ändå har är villkoren bättre, med lägre skuldränta än för andra företag”, säger han.

Varför det är så avslöjar inte siffrorna, däremot finns det en tydlig tendens bland superföretagen och det är avsaknaden av en typ av transaktioner.
”De som är superföretag är i låg grad inblandade i förvärv och fusioner. Det verkar som att det är svårt att klara kontinuiteten som behövs när man ska köpa eller slås ihop med andra företag, företagen som väljer den expansionsstrategin klarar inte av kriterierna och tappar i tillväxt och vinst”, säger Per Weidenman.

De superföretag som vaskats fram är exceptionella och kan sägas tillhöra ett undantag i svenskt näringsliv. Den stora knäckfrågan är hur fler bolag ska kunna göra allting rätt genom att själva företagandet underlättas.

Dan Hjalmarsson, generaldirektör på Tillväxtanalys, den nya myndighet som inrättades efter nedläggnignen av ITPS och Glesbygdsverket, har i uppdrag av regeringen att studera denna typ av frågeställningar på ett strukturellt plan.
”Vi jobbar primärt inom ett par områden, bland annat genom att främja entreprenörskap inom alla områden och förbättra förutsättningarna för ett brett företagande. Så att även de bolag som ni identifierat ska kunna utvecklas än mer”, säger Dan Hjalmarsson och fortsätter:

”En viktig utgångspunkt för detta är att försöka hitta regelförenklingar, att det ska vara så lite krångel som möjligt att starta och driva företag.”

Enligt Företagarna är småföretagens brist på kapital ett stort problem och där kommer Almi Invest att stiga in, med pengar från EU:s strukturfonder.

Enligt Dan Hjalmarsson har Tillväxtanalys i uppdrag att utvärdera deras arbete och effektivitet för att sedan rapportera till regeringen.

Desutom ska de löpande bidra med sin kunskap för hur det arbetet kan förbättras och effektiviseras.
Myndigheten arbetar främst i ett längre, strukturellt perspektiv.
Och där har man identifierat ett antal faktorer som måste samverka för att alla företag ska bli superföretag.
”En av nyckelfrågorna är tillgång till en avsättningsmarknad och till arbetskraft”, säger han.

”Det finns också ett samspel mellan infrastruktur och kommunikationer. Till exempel när Bottniabanan invigs kommer Örnsköldsvik och Umeå att stärka sina möjligheter och få bättre förutsättningar att utveckla de lokala företagen när regionen utvidgar sig”, säger Dan Hjalmarsson.

Därefter handlar det om många faktorer som ska samverka: innovation och produktutveckling, infrastruktur, riskkapital och kompetens.