Budgetkrisen i Grekland och misstroendet mot Portugal och Spanien kommer att helt överskugga EU:s informella toppmöte på torsdagen.

Egentligen utlyste EU:s nye ordförande Herman Van Rompuy det informella mötet för att få en sansad diskussion om långsiktiga ekonomiska reformer fram till 2020.

Men i stället tränger sig dagsaktuella kriser in på dagordningen. Förutom budgetkrisen finns också de misslyckade internationella klimatförhandlingarna och jordbävningsdrabbade Haiti.

Mötet blir det första för Europeiska rådet under ledning av ordföranden Herman Van Rompuy. För att få en mer familjär känsla har han flyttat mötet till lilla Bibliothèque Solvay i en liten park ett stenkast från ministerrådets palats.

Enligt den formella dagordningen inleder toppmötet på förmiddagen med att diskutera det ekonomiska läget. Den grekiska krisen och eventuella räddningspaket faller under detta ämne.

Europeiska centralbankens chef Jean-Claude Trichet deltar. Även eurogruppens ordförande Jean-Claude Juncker finns på plats i egenskap av att vara Luxemburgs premiärminister.

Mer allmänt ska toppmötet också diskutera hur EU-länder snabbare ska kunna upptäcka obalanser i ekonomin.

Ändå hänger budgetkrisen ihop med mötets ursprungliga ämne: att ta fram ett nytt program för tioåriga strukturreformer som ska ersätta den till stor del misslyckade Lissabonstrategin 2000-2010.

En viktig orsak till svårigheterna i Grekland, Portugal och Spanien är den svaga utvecklingen för konkurrenskraften och produktiviteten i dessa länder.

"Vår strukturella tillväxt är inte tillräckligt hög för att skapa jobb och bibehålla vår sociala modell", varnade Herman Van Rompuy i sitt inbjudningsbrev.

Kommissionens utvärdering av de tio åren med Lissabonstrategin noterade att EU var långt ifrån sina två huvudmål: en sysselsättningsgrad på 70 procent av arbetskraften och forskningsutgifterna på 3 procent av BNP.

Sysselsättningsgraden i EU höjdes från 62 procent 2000 till 66 procent 2008, medan forskningsresurserna bara ökade från 1,82 procent 2000 till 1,9 procent 2008.

Ändå pekade kommissionen på vissa framsteg: byråkratin minskade för företag, fram till finanskrisen skapades 18 miljoner nya jobb, och budgetkonsolideringen skapade utrymme för samordnade stimulanser för att bekämpa krisen i december 2008.

Inför reformstrategin 2020 föreslår Herman Van Rompuy att EU fokuserar på färre mål, ned från Lissabonstrategins 24 till kanske fem. Målen bör anpassas till förhållandena i varje EU-land.

Framstegen ska övervakas, men några sanktioner blir det inte frågan om, en tanke som Spaniens premiärminister José Luis Zapatero luftade i januari. Däremot ska EU-länderna lockas med incitament från EU-budgeten för att få fart på reformerna.

EU-ledarna håller nu en första diskussion och siktar på ett formellt beslut vid toppmötet i juni.

På eftermiddagen ska toppmötet försöka dra lärdomar av FN:s klimatmöte i Köpenhamn i december. Man ska utvärdera läget, se hur FN:s förhandlingsprocess kan förbättras och dra lärdomar om strategiska partners. Hur ska USA och Kina förmås ta ett större ansvar?

Till sist diskuterar EU:s stats- och regeringschefer Haitis långsiktiga uppbyggnad och hur EU:s katastrofhjälp kan förbättras.

Direkt