Med ett Grekland som på randen till konkurs nära nog drog med sig hela den globala finansmarknaden i ännu en avgrund bara tre år efter Lehman- kraschen, och ett politiskt paralyserat USA vars kreditvärdighet är lägre än en allt längre rad storbolag, har insikten om det bedrägliga i benämningen ”riskfri” blivit smärtsamt tydlig.

Begreppet risk har helt enkelt ställts på ända. I dag är det alltså inte ovanligt att företagen anses mindre riskabla att investera i än de stater i vilka de verkar.

Och att investera på börsen kräver just nu mer av politisk insikt än aktieanalys.

”Risk on/risk off” är därför en företeelse som vi har fått lära oss att leva med på marknaden, det vill säga att placerare världen över antingen är villiga att investera i de mest riskabla tillgångarna för att nästa dag plötsligt skifta till total riskaversion och fly allt vad i synnerhet aktier heter.

Den här utvecklingen är en av förklaringarna till den höga volatiliteten och den svårnavigerade börsen där under stora delar av året det mesta av fundamental analys har visat sig allt annat än användbar.

Korrelationen på börserna har varit rekordhög under 2011, den högsta på åttio år i USA. Det betyder att nästan alla aktier har rört sig lika mycket åt samma håll eftersom det främst har varit makrofaktorer och politiska utspel som styrt.

Att politiska spänningar och tillkortakommanden, och i värsta fall ökad protektionism och extremism, kommer att utöva ett avsevärt inflytande över världens finansmarknader också under 2012 råder ingen tvekan om.

Politikerna har därmed återtagit en del av kommandot, men det är en hård terrorbalans med kapitalet. För medan länder på bägge sidor Atlanten knääar under sina alltmer övermäktiga statsskulder är företagen överlag välkapitaliserade.

De små strimmor av hopp som ändå kunnat fungera som lite tröst i världsekonomin denna dystra höst har nämligen kommit från USA där makrostatisktiken inte har överraskat så positivt sedan våren 2009. Arbetsmarknaden återhämtar sig så sakteliga liksom husmarknaden och konsumtionen, och USA-börserna ser ut att sluta på plus i år.

Men i USA liksom i Europa hänger allt mer av framtiden på politikerna, och inte bara på Barack Obama och hans republikanska kombattanter utan lika mycket, eller kanske till och med mer på de europeiska.

Och har det inte varit politikerna som fått skulden för börssvängningarna så har det varit robotarna. HFT, high frequency trading eller högfrekvenshandel, var en av årets stora marknadssnackisar. USA-börsens S&P 500-index har svängt med i genomsnitt 1,7 procent per dag sedan i somras.

Innan Lehmankraschen 2008 hade samma index svängt med i snitt 0,8 procent per dag i ett decennium.

Under lugnare konjunkturutveckling, visst, men också med betydligt färre datorhandlare. För du kan aldrig investera utan risk. Utan risk ingen chans.