Chatt med Gustav Fridolin (MP)

moderator: Nu finns Gustav Fridolin på plats för att svara på era frågor. Chatten börjar!

Dragan: Hej Gustav, är det inte dags att inse att höjd bensinskatt är en ineffektiv åtgärd i klimatomställningen? Den slår hårt mot landsbygden, och där har man sällan alternativet att ställa bilen.
Gustav Fridolin: Hej. Koldioxidskatten beräknas som ett av de mest effektiva verktygen för att minska koldioxidutsläppen. Men alla höjningar som slår på bensinpriset kräver att man a) för en politik som ger trygghet till de med minst marginaler genom fungerande trygghetssystem och b) för en politik för nya jobb över hela Sverige, biogasen ger t ex stora möjligheter och generellt ger det så klart mer jobb om vi tillverkar våra bränslen själva istället för att köpa olja från ofta skurkstater. Hotet mot landsbygden är ju oljeberoendet, oljepriset är på väg upp alldeles oavsett hur vi justerar skatten. Då måste en politik för hela landet våga använda de verktyg vi har för att bryta oljeberoendet.

Camilla Olsson: Hejsan Gustav! Hur kan industrin återanvända det egna koldioxidutsläppet? Ny teknik, nya företag och CSR. Det finns forskning som fokuserar på att ”återanvända koldioxiden i atmosfären för industriella ändamål och i industriell skala” (Japan, 2008) och det finns teknologi som med framgång kan avskilja koldioxid från stora industriella utsläpp som kraft-, järn&stål-, aluminiumverk samt massa- och cementfabriker (EcoProfile, 2010). Inom livsmedelsindustrin används koldioxid för t ex. nedkylning. Jag tycker att det vore intressant med ny teknik som återanvänder koldioxidutsläpp i industriella verksamheter, i en nedkylningsprocess, som kyler fastigheten året runt i tropiska klimat och under de varma sommarmånaderna på nordligare breddgrader. Vad tror du om det?
Gustav Fridolin: Visst är alla tekniska lösningar som innebär mindre klimatpåverkan intressanta. När effekten blir dubbel - som vid biogastillverkning från gödsel där man får bort metanutsläppet samtidigt som gödslet blir till miljövänligt fordonsbränsle - är det särskilt bra. Det som gjort mig och många i miljörörelsen tveksamma är när förhoppningar om framtida ekniska lösningar gjort att man avstått från att fatta nödvändiga beslut nu. Idén om att bygga ut kolkraftverk för att man i framtiden ska behärska CO2-avskiljning tror jag t ex inte på. Låt oss satsa de resurserna på att istället investera i energiproduktion och effektivisering som vi redan i dag vet fungerar på ett klimatsmart sätt.

Lasse: Varför skall det tas ut uttagsbeskattning i Vindkraftskooperativ.Vi som har köpt andelar har ju en kapitalinvestering. Denna beskattning skulle väl tas bort. Hur har det gått?
Gustav Fridolin: Vi kämpar på hårt för att få bort skattediskrimineringen av andelsägd vindkraft. Tyvärr har regeringen valt att inte göra något åt detta. Andelsägd vindkraft är viktig för energiförsörjningen och för respekten och förståelsen för vindkraft som energikälla.

Josefin: Varför pratar man bara om företagens miljöansvar? Försvarsmakten vill stoppa byggandet av vindkraftverk för att kunna flyga Jas. Här smutsar man ju ner i dubbel bemärkelse - utsläpp från flygplanet och bromsning av grön el. Här är det ju till syven och sist svenska staten som inte tar sitt miljöansvar. Hur ser miljöpartiet på detta?
Gustav Fridolin: Jag har själv träffat många av näringslivsföreträdarna som fått kraftigt fördyrade projekt eller helt frysta projekt på grund av Försvarsmaktens motstånd. Regeringen måste kliva ner från läktaren och styra sin myndighet Försvarsmakten så att man inte sätter stopp för grön energi. Här kan du läsa om vårt arbete i riksdagen.

Sofia: Infrastruktursatsningar kommer att kosta liksom fri konkurrens ....varför då inte bygga två snabbtågsförbindelser mellan Göteborg och Borås? Dyrt? Javisst! Minst dubbelt så dyrt - men är inte det bra? Vi (ni politiker) tillåter det ju när det gäller mobil kommunikation med bredband! - Så frågan: Skall det inte finnas förnuft, effektivitet i det som sker (tillåts ske) ? Eller är statens inkomster på att sälja rättigheter att mikrovågsstråla vårt svenska livsrum viktigare än folkhälsan?
Gustav Fridolin: Att lägga järnvägsräls - bl a snabbjärnväg mellan Götebog och Borås, rusta upp miljonprogrammens bostäder och skolor och modernisera energisystemen är några av de viktigaste investeringarna i jobb och framtidstro vi kan göra - därför prioriterar vi dem.

Mats: Är inte klimatmötet i Durban ett spel för gallerierna eftersom länderna med de stora utsläppen vägrar skriva på globala avtal?
Gustav Fridolin: Spel för gallerierna är att ta i. Det vore väldigt bra om vi fick till ett verkningsfullt globalt avtal, inte minst för att skapa rättvisa förutsättningar. Men sannolikheten att det blir så är låg. Istället ser vi initiativ inom näringslivet som går före - som Hagainitiativet - och städer som sätter upp högre klimatmål än vad avtalen kräver. De ser möjligheterna i att ställa om, i att vara först med de lösningar som hela världen behöver i resursbristens spår. Skriver om detta, hur de lokala lösningarna går före, i min senaste bok Maskiner & Människor

Christian: Ser du att man genom lagstiftning skulle kunna begränsa möjligheten till direktreklam i hushållens brevlådor? Helt förbjuda?
Gustav Fridolin: Har inte tänkt på frågan. Annars är det väl ett exempel där det fungerat ovanligt bra med det personliga valet - många väljer bort direktreklamen, och frågan är om det i dag lönar sig som reklamsätt?

Carina: Vad vill ni göra åt kollektivtrafiken i Stockholm för att fler ska ställa bilen? Jag tycker att trängselskatten var en otillräcklig åtgärd.
Gustav Fridolin: Ffa behöver vi en bättre om mer fungerande kollektivtrafik. Fler spår - i tunnel där det passar - bättre busslinjer i snabbare filer, mer rustat för vädret också på vintern. Att höja priset när det funkar så dåligt som det gör var helt orimligt av majoriteten.

Sebastian: Vill du skärpa miljökraven för företagen? Är det i så fall inte risk för att de flyttar utomlands för att inte förlora i konkurrensen? Hur resonerar ni när det gäller balansgången här?
Gustav Fridolin: Klart att det ibland finns en balansgång. Men de flesta industriföreträdare jag träffar vittnar om en djup insikt i att hårda miljöregler har gett svenskt näringsliv konkurrensfördelar. Vi har utvecklat ny teknik och lösningar som sedan resten av världen också har behövt. Ska vi ta oss an klimatutmaningen måste vi använda det ekonomiska omvandlingstrycket till att finna och sprida nya lösningar - då kan tuffa regler vara en viktig del.

SCB: Nästan 12 procent i SCB:s stora mätning i går. Vad ska ni göra för att hålla de siffrorna eller öka ännu mer till valet?
Gustav Fridolin: Vi är mitt i steget att bli det breda alternativet för alla som ser vad som behöver göras, och att vi behöver politik för att göra det. Klimatutmaningen kan inte bara lösas i kassan i snabbköpet, vi behöver också politik för att tågen ska gå i tid, inga bostadsområden ska förfalla och modernisera energisystemen. Allt fler väljer att komma in i MP med sina erfarenheter, häromveckan startades t ex ett nätverk för gröna företagare. Genom att fler får vara med och ge av sina idéer blir vår politik bättre, samtidigt som fler känner en miljöpartist och har förtroende för en.

Johan: Om du fick välja. Skulle du hellre vara ensam partiledare i stället för ett av två språkrör?
Gustav Fridolin: Nä, jag skulle nog inte ställt upp om vi inte var två. Det är ett modernare ledarskap - visar att fler är med och formar politiken, i många företag arbetar man i dag också med delat ledarskap. Men det är också ett mänskligare ledarskap, jag planerar vara pappaledig ett halvår nästa år och det hade nog varit svårt om vi inte varit två.

Hans: Hej! Tycker du är toppen. Hur ser du på Miljö, ekonomi, samhälle, lokalt och globalt. Går det att driva miljöpolitik om de ekonomiska orättvisorna är för stora. Bör inte skillnaderna jämnas ut och bli mer jämbördiga för vi ska kunna ta det riktigt stora steget mot en hållbar miljö och ekonomi för alla? Jag skulle vilja rekommendera Julian Rose’s bok ”Byt spår för livet". Det är en debattbok där författaren föreslår lokala, hållbara lösningar på de problem han ser inom områden som jordbruk, ekonomi, teknik med mera.
Gustav Fridolin: Tack för gott boktips. Ska läsas. Ska vi lösa miljökrisen behöver vi ett samhälle som samlar sig bakom gemensamma utmaningar. Då är det farligt att en stor del slås ut. Det är därför vi jobbar så hårt för en skola som ger alla en ärlig chans och trygghetssystem som öppnar nya vägar in i jobb, snarare än utförsäkrar och slår ut.

Fredrik: Många av oss som sitter på hållbara lösningar och miljtöteknik är små företag med extremt begränsade resurser. Hur kan vi se till att våra lösningar kommer ut i samhället? Och varför driver MP fortfarande frågan om arbetstidsförkortning? Arbetstidsförkortning är ju något av det mest småföretagarfientliga som finns. Dessutom ökar den ju bara ojämlikhetsklyftan mellan anställda och egenföretagare.
Gustav Fridolin: Hej Fredrik. Vi har just nu ett rådslag om makten över tiden, vilka förslag som behövs för att ge människor mer makt över sin tid snarare än generell arbetstidsförkortning för alla. Det handlar om att bygga ett arbetsliv där alla får plats och där inte många slås ut före 65. Minskar vi arbetslösheten och sjukskrivningarna får vi en bättre ekonomi. När det gäller miljötekniksektorn är det en av de allra viktigaste frågorna jag prioriterar. Om du inte sett min bok tipsar jag om den, den finns sammanfattad bl a här. Just nu åker jag och Jonas Eriksson, MP:s vice ordf i riksdagens näringsutskott, land och rike runt och träffar miljöteknikföretagare för att lyssna in krav, tankar och idéer att göra fortsatt politik av. Här är framtiden!

Hans: Vad tycker du om alliansens miljöpolitik?
Gustav Fridolin: Jag är besviken om jag ska vara ärlig. Det är inte bara för att käbbla, men i slutet av sommaren föreslog vi att vi skulle sätta oss ner för att se om det fanns vilja att göra de investeringar som behövs för att tågen ska gå i tid och industrin kunna minska sitt oljeberoende och ställa om sina transporter, rusta upp miljonprogrammets bostäder och skolor och ge alla barn en ärlig chans i skolan. Vi fick inget svar förrän budgeten där man inte lägger en enda meter ny järnvägsräls utan skär i underhållet, inte lägger en enda krona på klimatsmarta bostäder och gör en stor nedskärning i gymnasiet. Sverige behöver istället investeringar som gör att nya jobb växer fram och framtidstro sprids.

Kjell: Hur ser du på att samarbeta politiskt med alliansregeringen?
Gustav Fridolin: Jag tycker inte man ska uppbära ett politiskt arvode bara för att kritisera. Vi samarbetar om migrationspolitiken och jag hade gärna sett att Sverige samlades brett bakom nya mål för jobb och framtidstro och verktyg för att nå målen. Tyvärr verkar beredskapen för regeringen samarbeta bredare än alliansen vara begränsad.

Malin: Var kommer ditt miljöengagemang ifrån egentligen?
Gustav Fridolin: Jag är uppväxt i en bygd av småföretag och industrier. En hel del av dem lades ner när jag växte upp, jobben försvann och man skar ner i skolan och annat som var viktigt för mig när jag växte upp. Har man ett möte där om framtiden så handlar det snart om vad vi kan tillverka, vad världen behöver, vilka lösningar som finns. Och då är många av svaren gröna. En del av mitt miljöengagemang kommer därifrån. Skriver om det här.

moderator: Nu avslutar vi chatten. Tack för ni ville vara med och bidra med bra frågor och vi tackar också Gustav Fridolin för att han tog sig tid för att svara på dem. Håll utkik på sajten - vi kommer att ha fler chattar framöver.