På måndagen blev Carnegie förstatligat efter att Finansinspektionen beslutat att investmentbanken inte agerat i enlighet med gällande regelverk och därmed drog in fond- och banktillstånd. Övertagandet av Carnegie omgärdas av en rad samarbeten mellan myndigheter som skall agera oberoende av varandra. Här är elva frågor som måste få ett svar.

⇒ TVÅ MYNDIGHETER I ÖVERLÄGGNINGAR
Riksgälden och Riksbanken gjorde en beredskapsplan inför Finansinspektionens beslut. Marja Lång, informationschef på Riksgälden, uppger för VA att det effektiva övertagandet berodde på att man utarbetat olika scenarion beroende på vilket beslut Finansinspektionen skulle ta. Det som går emot denna uppgift är att den nye styrelseordföranden redan var bestämd – Sjunde AP-fondens vd Peter Norman var med på presskonferensen som hölls direkt efter att styrelsen i Finansinspektionen presenterat sitt beslut.

⇒ ETT STRAFF BLEV EN VARNING
Carnegie förlorade sitt tillstånd för att överträdelserna blivit för många och att ledningen och styrelse visat att de inte kunnat driva verksamheten inom gällande regelverk. Under måndag eftermiddagen blev tillståndet indraget. När den nya ägaren - Riksgälden - tog över omvandlades beslutet till en varning.

⇒ CARNEGIE FÖLJDE BRANSCHPRAXIS
Enligt Finansinspektionens beslut bröt Carnegie även mot reglerna för hur bankens fondbolag ska styras. Banken hade valt att lägga förvaltningen av fonderna i banken samtidigt som banken är förvaringsinstitut, vilket skapar intressekonflikt och alltså inte är tillåtet enligt lag. I finansbranschen är detta praxis och därmed borde en rad andra banker som till exempel SEB, Nordea och Swedbank vara föremål för en FI-granskning.

⇒ STYRELSEORDFÖRANDE PRÖVADES INTE
Finansinspektionen var införstådd med vem Riksgälden och regeringen skulle utse som ny styrelseordförande, trots att detta är två institut som skall ha vattentäta skott mellan sig.
Vid utnämnande av ledande befattningshavare i ett bolag som lyder under FI:s tillsyn krävs det att de måste prövas för varje ny post de utnämns till. Tillsynsmyndigheten får därmed möjlighet att lägga in sitt veto. Om detta har gjorts av FI betyder det att bedömningen gjordes redan på förhand och därmed gått händelserna i förväg. Har en prövning inte gjorts är felsteget lika stort.

⇒ PÅ DUBBLA STOLAR
En av de femtio största ägare av det börsnoterade holdingbolaget som ägde Carnegie är Sjunde AP-fonden och deras Premiesparfonden. Totalt hade man investerat nästan 57 miljoner i Carnegie-aktier. Chefen för denna investering, Peter Norman, utnämns på måndag eftermiddag till ny styrelseordförande i det statligt ägda Carnegie. Någon motivering till denna utnämning har inte heller lämnats.

⇒ FÖRTROENDEVÄNDNINGEN
Styrelse och ledning har misskött sitt arbete med att leda Carnegie och "tagit medvetna beslut som utsatt Carnegie för oacceptabla och rent otillåtna risker", konstaterade Finansinspektionen. Men ledningen har fått sitta kvar och får till och med beröm av den nye styrelseordföranden Peter Norman.
"Ledningen har vårt fulla förtroende. Den kom in i ett såpass sent skede och har gjort ett väldigt bra jobb för att banta balansräkningen och ta hand om andra problem", sade han till TT.

⇒ TIO MINUTER AV SAMAKTION
När Finansinspektionens styrelse sätter sig vid mötesbordet för att ta beslut om Carnegie ska få behålla sitt tillstånd eller ej beslutar regeringen samtidigt om att Riksgälden ska stå beredd att ta över Riksbankens lånelöfte till Carnegie om banktillståndet skulle komma att dras in. Givetvis väcker det frågan om regeringen och finansmarknadsminister Mats Odell har underrättats om vilket beslut som kommer att tas. Det som talar för detta är att Mats Odell dessutom var med på presskonferensen direkt efter Finansinspektionens beslut tillsammans med den nye styrelseordföranden Peter Norman, som annars är vd på Sjunde AP-fonden.

⇒ AKTIEÄGARNA ÅSIDOSATTES
Varken Riksgälden, Riksbanken eller Finansinspektionen har haft någon diskussion med de större ägarna. När Carnegie-ledningen satte två dotterbolag (pensionsrådgivaren Max Matthiessen och Carnegie Investment Bank) i pant för att få ett nödlån av Riksbanken borde lånegivaren varnat ägarna.
Föga överraskande är ägarna mycket missnöjda i dag. Första AP-fonden, Andra AP-fonden, föreningen Aktiespararna, tidigare Max Matthiessen-ägare och ABG Sundal Collier undersöker nu möjligheten att gå vidare med rättsliga processer mot styrelse och ledning för deras agerande.

⇒ NYA ÄGARE IGNORERADES
Storägaren Böös & Enblad hade på måndagsmorgonen skickade pressmeddelande om att man lyckats säkra en nyemission på 1,3 miljarder kronor. Bland de som skulle teckna finns den finländska finansfamiljen Ehrnrooth och med stor sannolikhet även Andra AP-fonden. Ett förslag om ny styrelse och ledning för Carnegie fanns också samt ett paket som även innefattat en ny bank som skulle hjälpa Carnegie med krediter. Men detta agerande och förslag från Böös & Enblad som stigit in i investmentbanken för att städa upp bemöttes inte alls, tvärtom ignorerades av Finansinspektionen.

 ⇒ VÄRDERING UTAN FONDTILLSTÅND
När Riksgälden tog över Carnegie gjordes en värdering av bolaget. Minuterna innan hade Finansinspektionen dragit tillbaka fondtillståndet, vilket bör ha tryckt ner värderingen till i princip noll. Och när Riksbanken överlämnade panten för lånet på fem miljarder kronor till Riksgälden ska den då jämföras med lånets storlek. Värdet bör vara lägre än lånets storlek, enligt Daniel Barr, chef på Riksgäldens avdelning för bankstöd. Detta kan vara av betydelse när övervärderingarna ska delas ut till ägarna i det börsnoterade holdingbolaget. Men det finns en rad oklarheter om hur värderingarna ser ut och exakta tidpunkten för värderingarna av både bolag och pantbrev. Jurister och revisorer tittar på detta under de kommande dagarna, enligt Riksgälden.

⇒ RIKSGÄLDENS TOLKNINGSMISS
På måndagskvällen, några timmar efter att tillståndet dragit in, börjar Riksgälden rita upp konsekvenserna av förstatligade Carnegie. Pressens frågor om vad som händer med aktieägarna besvaras med att när bolaget har sålts för motsvarande del som panten lösts in med (5 miljarder kronor) kommer övervärdena tillfalla de 6800 aktieägare som förlorade sitt innehav när investmentbanken förstatligades.
Dagen efter, på tisdag morgon, backar Riksgälden med stöd i den nystiftade lagen om stöd till kreditinstitut hänvisar till kapitel 2, paragraf 2: "Staten ska, om inte synnerliga skäl finns, tillförsäkras ersättning eller annan kompensation för sitt risktagande."
På ren svenska: staten tar över eventuella vinsterna som uppskattas landa på 1,5 miljarder kronor.

Läs också: Pontus Schultz: Stäm dem!