Finansminister Anders Borg är känd för sina sundom spetsiga uttalanden. Men fullt så skarpt som onsdagen den 16 november brukar han trots allt inte uttrycka sig. Det var på en presskonferens om ”situationen i välfärdssektorn” som han gick till attack.
En utredning ska se över ”de aggressiva och tvivelaktiga” ränteupplägg som används i fallet Carema, sade han med eftertryck till den samlade pressen.
”Ränteavdrag är ett fenomen som är utnyttjat sedan länge och som regeringen bara gjort halvhjärtade försök att stoppa. De har så att säga sig själva att skylla”, säger Roger Persson Österman, skattejurist på revisionsbyrån Ernst & Young, och påpekar att metoden är utbredd långt bortom riskkapitalet.
”I stort sett alla företag som går in i Sverige gör de här avdragen”, förklarar han.
Krister Andersson, näringslivets skattesakkunnige på Svenskt Näringsliv, tillika medlem av regeringens Företagsskattekommitté, menar att staten inte bara accepterar metoden, den är en rent medveten strategi i syfte att locka utländskt kapital till Sverige.
”Om ränteavdragen tas bort och bolagsskatten behålls på 26,3 procent innebär det en fördyring av en investering i Sverige på 26,3 procent. Då faller alla investeringskalkyler”, säger han.
På Skatteverket, som visserligen har synpunkter på rätten att dra av skuldräntor, är synen densamma.
”Ränteavdrag är en omhuldad rättighet. Och det är undantag att denna struktur inte används, oavsett köpare och oavsett bransch”, säger skatterevisor Börje Noring, Skatteverkets expert på räntesnurror.
Och samtidigt som finansministern vill begränsa avdragsmöjligheterna har han initierat en utredning om de statliga AP-fondernas verksamhet, som styrs av just finansdepartementet. Den handlar bland annat om huruvida fonderna, som är stora riskkapitalinvesterare, ska få investera ännu mer i riskkapitalfonder, som ju i Borgs retorik är skurkar just för tillfället.
Exempelvis äger Andra AP-fonden andelar i Nordic Capitals fonder, som är ägare i vårdbolaget Capio, och Tredje AP-fonden är via Altor delägare i Apotek Hjärtat. Faktum är att bara de två senaste åren har AP-fonderna investerat 20 miljarder kronor i så kallade utköpsfonder.
Men inte nog med det. Till exempel var samtliga köpare av apotek i samband med statens utförsäljning riskkapitalbolag, som då tydligen betraktades som trovärdiga av politikerna. Även inom vård, omsorg och skola har riskkapitalet varit trovärdigt eftersom de äger tio av de tjugo största svenska välfärdsbolagen sedan länge.
”Vi har hamnat mitt i en kamp om opinionen mellan regeringen och oppositionen. Men samtidigt är det faktiskt politikerna som har avreglerat och gjort det möjligt med privata välfärdsbolag”, säger Marie Reinius, vd på Svenska riskkapitalföreningen.
Läs hela granskningen i Veckans Affärer, nummer 49.