Bland andra Investors vd Börje Ekholm och förre Electrolux-vd:n Hans Stråberg uttrycker i intervjuer med VA en stor oro över att Sverige riskerar att jobb, konkurrenskraft och innovationskraft gentemot andra länder på grund av skolans bristande kvalité som i sin tur leder till att ungdomar inte söker sig till framtidsyrken inom industrin.

Och Jan Björklund ger dem rätt på flera punkter.

”Resultaten i skolan har sjunkit oavbrutet i 20 år, och det sker i centrala ämnen. Vi kan inte fortsätta på det spåret”, sade han i samband med VA:s innovationsseminarium.

Enligt Björklund är en stor del av problematiken att det funnits en rädsla för krav och tydliga mål i skolan och att individen inte bejakas tillräckligt i det svenska skolsystemet.

”Vi behöver olika lång tid på oss att lära oss samma sak” – ingen skulle komma på tanken på en jämlik körskoleutbildning där alla ska ta 15 lektioner. Jag är inte främmande för att studiebegåvade elever går igenom skolsystemet snabbare och att de som behöver mer tid på sig får det”, säger han.

Han pekar också på att regeringen faktiskt tar situationen inom skolan på allvar och i år har sjösatt ”det största reformarbetet sedan folkskolans införande 1842”. Det handlar bland annat om en ny läroplan med högre kunskapsambitioner, en ny lärarutbildning, ett karriärssystem med lärarlegitimationer och en nationell satsning på matematik.

Jämfört med näringslivets nattsvarta bild ser han dock ett par ljuspunkter, dels att Sverige placerar sig i topp i internationella jämförelser när det gäller innovation och dels att söktrycket faktiskt har ökat, såväl till civilingenjörsutbildningen som till gymnasieingenjörutbildningen.

”Civilingenjörsutbildningen har det högsta söktrycket på många år. I bästa fall är det ett trendbrott som vi ser. Så ingenjörerna, de kommer”, säger han.

När det gäller forskning menar han att man måste satsa på excellens och spjutspets för att skörda framgångar för svensk innovation även i framtiden.

”Tyngdpunkterna i forskningsbudgeten ligger på medicinsk forskning, teknisk forskning och naturvetenskaplig forskning. Vi ska satsa där vi är världsledande och det innebär att exempelvis KI får mer resurser och de mindre högskolorna mindre – även om vi mycket kritik för det. Vi skulle bli en fattigare nation om vi spred ut forskningspengarna”, säger han.