Fotograf: Bild ur Arvid Nordqvists historiska arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.

8 märkliga svenska floppar och fullträffar

Visste du att Ericsson tillverkat galopperande stekpannor eller att en statlig jätte introducerade bilbältet? Här är 8 udda och okända produkter från svenska företag.

Galopperande stekpannor från Ericsson. 
Under tidigt 30-tal, på grund av den katastrofala Kreugerkraschen, måste L M Ericsson genomgå en rekonstruktion och därför avskeda ett stort antal anställda. För att ändå hålla produktionen igång sökte ledningen efter alternativa produkter att tillverka. Det ledde till att kassaapparater, termometrar och stekpannor fanns bland produkterna som lämnade Ericssons fabriker under dessa krisår.

Stekpannorna var enligt uppfinnaren själv de bästa i världen: de värmdes väldigt jämnt och var omöjliga att bränna.

Cirka 10 000 stekpannor hade skickats ut till säljare då de första proverna plötsligt returnerades till Ericsson. Anledningen? Att stekpannan vid en demonstration för ett antal nyfikna hemmafruar hade börjar hoppa upp och ner vid upphettning, för att slutligen explodera. Och så var den galopperande stekpannan född.

Det visade sig att ett fel vid sammanfogningen av de två metallskikten som utgjorde pannans botten var orsaken till stekpannans lite bökiga beteende. Felet gav som resultat att pannan vid upphettning blev som en tryckkokare, med oönskade bieffekter som följd.
Inom kort kunde dock Eriksson återgå till att — i stället för stekpannor — tillverka världens bästa telefoner.

Upptäck världen med ICA.

Under vårvintern 1961/62 satsade ICA-förlaget på en ny marknad — charterresor. Idén var att tillhandahålla solresor söderut för ICA-kurirens läsare med Fritidsresor som samarbetspartner. Det var dock inte första gången som ICA gav sig in i resebranschen — redan 1953 arrangerade de tillsammans med AB Pressresor en vintersportresa till Sydtyskland som blev väldigt uppskattad.

Den första resan i samarbete med Fritidsresor blev en så kallad släktresa och gick till USA 1961. Samarbetet fortsatte fram till 1978, och ICA-förlaget blev på detta sätt delaktigt i att möjliggöra för "vanliga människor" att resa utomlands på semestern.

Nike-skor hos kaffeföretaget.
Arvid Nordqvist är idag välkänt för sitt kaffe och andra delikatessvaror. Men få känner till att det var deras dotterbolag Mac Arvid som var det första i Sverige att köpa in och sälja Nike.

FÖRETAGSHISTORIA

Sveriges enda tidskrift om näringslivets historia bjuder på spännande historier om människor, händelser, produkter och företag. Företagshistoria ges ut av Centrum för Näringslivshistoria, utkommer med fyra nummer per år och finns att köpa i Pressbyrån.

Läs mer om Företagshistoria här:
Om Företagshistoria 
Skaffa en prenumeration

Allting började 1976 då produktchefen Anders Hansson hittade Nike-skon på en mässa. Lanseringen dröjde emellertid ända till 1979 eftersom företaget först lät ett antal svenska elitidrottare testa skorna. En av dem var sprintern Linda Haglund som senare skrev sponsorkontrakt med Mac Arvid, vilka då även sålde sportdrycken Gatorade. Det dröjde inte länge innan en mängd artister och kändisar hörde av sig om att också få Nike-skor.

Trots de stora framgångarna såldes Mac Arvid 1982 — dock utan Nike, vilka, inspirerade av Mac Arvids introduktion, hade startat ett eget bolag i Sverige.

Sjukvårdsprodukter från Beckers.
Färg har alltid varit basen för företaget Beckers. Men företaget har sysslat med annat också — som förband och sjukvårdsartiklar.

Det var under tidigt 1900-tal som AB Wilh. Beckers började tillverka förband. I och med första världskriget ökade efterfrågan på sjukvårdsartiklar så kraftigt att man uppförde en fabrik på företagets anläggning på Lövholmen i Stockholm enbart för tillverkning av detta. Förmodligen berodde detta även på att apoteksmonopolet lades ner 1913, något som öppnade upp för andra aktörer att ge sig in på marknaden.

Tillverkningen fortsatte fram till 1949 då större delen av den lades ner, för att försvinna helt 1952.

Godaste kaffet från Marabou. Chokladtillverkaren Marabou fyller 100 år i år, men företaget som idag ägs av Mondelez Sverige AB har under sin historia tillverkat annat än choklad.

Under andra världskriget rådde stor brist på livsmedel i Sverige. En av de produkter som inte längre fanns, och som saknades allra mest av svenskarna, var kaffet. För att mildra suget efter det svarta guldet fanns det ett flertal olika surrogat, gjorda av till exempel cikoria, maskros, fikon och spannmål.

Ett av de mest populära surrogaten var Marabous Mabou. Populariteten berodde förmodligen på att Marabous kemiska kunskaper var större än de traditionella kaffer­osteriernas, vilket ledde till att de kunde framställa den mest kaffelika smaken.
 
Barnängen startade med bläck.
År 1868 grundas en fabrik för tillverkning av bläck i den Tottieska malmgården, belägen på det fabriksområde på Södermalm i Stockholm som kallades för Barnängen. Bläckfabriken kom senare att omvandlas till Barnängens tekniska fabrik, idag mer känd som bara Barnängen och förknippad med tvål och andra hygienartiklar. Fabriken tillverkade utöver bläck även blanksvärta och Eau de Cologne, men började relativt snart att producera tvålar och tandpulver.

Redan 1870 började man exportera sina produkter till bland annat Danmark och Ryssland. År 1917 köpte man upp Edgrens kemisk-tekniska fabrik i Hudiksvall, och firmanamnet ändrades då till Barnängens kemiska fabrikers aktiebolag.

Torget på Posten.
Som en reaktion på avskaffandet av brevmonpolet 1993 och Postverkets bolagisering 1994 , startar Posten den 8 maj 1996 webbplatsen torget.se. Torget var en marknadsplats på internet där man bland annat kunde chatta med kändisar, göra personliga webbsidor och delta i diskussionsforum. Postens vision var att besökarna också skulle handla via nätet, vilket i sin tur skulle leda till ökad pakethantering och vinst.

Efter att ha investerat 900 miljoner i torget.se utan att ha nått några större framgångar, sålde Posten en majoritet av aktierna till en finansman, som i sin tur sålde dem vidare till EDSA Förlag AB 2006. Samma år såldes domänen vidare till Lokaldelen i Sverige AB. De återlanserade torget.se i en uppdaterad version 2015.

Vattenfall introducerade säkerhetsbältet.
Idag är det en självklarhet med säkerhetsbälten i bilar, men under 1950-talet såg det helt annorlunda ut. Vattenfall anlade under detta årtionde ett tiotal vattenkraftverk runt om i landet, vilket krävde fler anställda.

Men när arbetskraften växte blev också olyckorna fler. Främst var det under användning av företagets bilar som olyckorna skedde, och för att stävja denna utveckling tog man kontakt med de biltillverkare Vattenfall köpte bilar av. Dessa visade dock inget större intresse, varför ledningen valde att ge de två ingenjörerna Bengt Odelgard och Per-Olof Wretman i uppdrag att ta fram ett bälte specifikt för Vattenfalls bilar.

Kontakter med biltillverkare i USA resulterade i tvåpunktsbältet. Sedan Vattenfall börjat installera bältet i sina tjänstebilar 1956 och fram till mitten av 1960-talet, blev tvåpunktsbältet standard både i Sverige och i stora delar av Europa. Redan 1957 började både Volvo och Saab att installera "Säkerhetsbälte av typ Vattenfall" i sina bilar.

LÄS ÄVEN: Sveriges 7 största affärsfloppar genom tiderna

Relaterade artiklar


Vinnare

Systemair AB 139,50 8,35%
Image Systems AB 2,38 8,18%
Beijer Electronics AB 39,90 5,00%
Medivir AB 77,25 4,75%
Neurovive Pharmaceutical AB 5,85 4,46%

Förlorare

G5 Entertainment AB 141,75 -23,79%
Consilium AB (B) 92,50 -12,94%
Ortivus AB (A) 6,20 -10,79%
Humana AB 72,25 -8,83%
Bong AB 0,93 -6,57%

Kalendarium

REGISTRERA DIG NU

LYSSNA PÅ VA:S PODDAR