Fotograf: Istock

Framtidens tyg är svenskt, smart och snällt

Kläder sydda av tyg framställt av metangas som kan tvättas i koldioxid eller som är bakteriedödande och fångar solenergi. Säg adjö till miljöboven bomull - svensk innovation går på högvarv för att skapa framtidens textil.

Låglöneländerna är inte låglöneländer längre.

SVENSKA BOLAG I FRAMKANT

●Dedicated Institute gör ny textilfiber av en restprodukt och metan.

●Organoclic gör biologisk impregnering av textil.

●Re:newcel återvinner bomullsfiber ur jeans.

●Houdini uthyrning, second-hand, återvinning.

●Haglöfs har hög profil inom hållbarhetsfrågor för fritidskläder.

●Nudie använder ekologisk bomull.

●Filippa K second hand, uthyrning, återvinning, nya material.

Den globala medelklassen växer- plus tre miljarder fram till 2030 - och alla ska ha kläder.

Den växande efterfrågan pekar dock rakt in i en stoppskylt. Bomullsproduktionen slår i taket och dras dessutom med stora miljöproblem.

Världen kan gå vidare på vägen med textilier av främst polyeten, alltså oljebaserad produktion. Men det är inte hållbart.

Konsumtionen bör i stället gå mot en cirkulär bioekonomi. Strategerna talar om att vi behöver lära oss att både återvinna kläder och att producera hållbar textilfiber.

Forskningsprojekten inom textilområdet står nu som spön i backen i Sverige. Vinnova, Ingenjörsvetenskapsakademin, universiteten, Forskningsrådet Formas, myndigheter och textilbranschen satsar mycket stora pengar. Ett projekt kallat Bioinnovation samlar hela branschen med visionen att etablera närodlad textil i Sverige. Det skulle ge kunna ge hela textilkedjan en kick. Sverige skulle kunna bli ett textilland igen, ett högteknologiskt.

En tung aktör i projektet är skogskoncernen Södra som gör så kallad dissolvingmassa av träråvara i Mörrum. Den säljs i torra skivor för vidare förädling till textilier av viskos runtom i världen.

Ett annat stort massabruk, Domsjö i Örnsköldsvik, gör samma produkt. Fabriken köptes för några år sedan av ett indiskt bolag och är i dag stor leverantör av råvara för indisk textil.

Tillverkning av viskos har en svart historik när det gäller miljöpåverkan. På Södra tror man ändå, liksom många forskare att viskos är den bästa vägen fram. De svenska pappersbruken lyckades en gång ställa om sin klorblekning till nya miljövänliga processer, något liknande måste de lyckas med nu för viskosen.

Det finns redan textilier av miljövänlig viskos kallad tencel på marknaden. Tencel görs i Österrike, men produktionen är långt mindre än efterfrågan.

"Allt talar för att framtiden är viskos, men en modifierad variant som kan rebrandas", säger Mats Wallin, chef för forskningsnätverket Avancell på Södra.

Han tror att alla de stora företagen och forskningen måste gå samman för att lyckas få fram en hållbar och spårbar fiber från cellulosa, ungefär som man gjort med företaget Sunpine som utvecklat tallolja för svensk raffinering.

Platsen för en ny pilotanläggning för cellulosabaserad textilfiber kan bli Wargön utanför Trollhättan, där finns centrum för ett projekt med sjutton partner som siktar på ny textilfiber gjord av både ny och återvunnen fiber.

Fredrik Aldaeus är forskare på Innventia, skogsnäringens utvecklingscentrum och har lång erfarenhet av forskning kring cellulosa.

"Vi kommer nog att kunna sälja trådar från svenska massabruk framöver. Nu räknar man och kollar, det krävs bygglov och miljötillstånd och det kan nog ta tio år innan vi har en ny stor anläggning i gång", säger han.

Ungefär samma bedömning gör Per Edström, professor på Mittuniversitetet och knuten till Bioinnovation. Han tror dock att vi redan om fem år har material med nya egenskaper framme. Det kan vara textilier som är bakteriedödande, fångar solenergi, sätter i gång kemiska processer och som är extremt slitstarka. Han menar att en ny massafabrik skulle kunna vända utvecklingen.

"Vi har många små textilföretag i Sverige, några kan bli stora och vi kan absolut få en växande högteknologisk arbetsmarknad inom detta fält", säger han.

Återvinning av textilier är dock en utmaning, men en utmaning som många antar. Företaget Renewcell utvecklar en teknik för att återvinna bomullsfiber och har bland annat lämnat material till en klänning framtagen av Wargön.

Dedicated Institute, en liten grupp entreprenörer kopplade till modemärket Uniforms for the Dedicated, har en radikal hållning. Tillsammans med Textilhögskolan i Borås driver de ett projekt för att få fram fiber av metangas. En sådan produktion skulle kunna bli klimatpositiv, alltså motverka en skadlig klimatgas.

"Vi har som mål att visa upp ett nytt plagg i en ny fiber gjord av en restprodukt och metangas inom tolv månader. Vi vill visa att modebranschen kan agera snabbt och inte bara bli ett forskningspapper", säger Mike Lind som är motor i gruppen.

Nära konsumenterna finns också en rad aktiva svenska företag som Houdini, Haglöfs och Nudie.

Ett företag med hög hållbarhetsprofil är Filippa K. Hållbarhetschefen heter Elin Larsson.

"Innovationskraften inom branschen är fantastisk. Alla samarbetar. Det kommer upp idéer för att spara vatten och kemikalier, hur man kan tvätta kläder med koldioxid. Många gånger är naturen utgångspunkten för lösningar."

Nya affärsmodeller är också ett viktigt spår. Filippa K säljer second hand-plagg i en butik i Stockholm som går med vinst, företaget har också börjat med uthyrning av plagg i vissa butiker. Ett plagg kan hyras under fyra dagar för 20 procent av nypriset.

"Vi kommer nog alltid att vilja uppdatera oss med kläder, men de vi inte använder ska inte hamna i soptunnorna. Vi vill att ett plagg ska ha så lång livslängd som möjligt. Det är ett av skälen till att så många av våra plagg är svarta. Vi undersökte vad som utmärkte människors mest älskade plagg. De var ofta svarta."

Det svenska företaget Organoclic har utvecklat en metod som gör textil vattenavvisande med en biologisk metod bestående av enbart kol och kväve (naturens byggstenar). Metoden som finns hos Filippa K är ett svar på impregnering med fluorämnen som visat sig vara ett svårt miljöproblem.

Vad tror du att vi kan se för innovationer om fem år?
"Då är återvinning en del av vår process. Vi har hittat alternativ till bomullen, det kan vara textil från skog, hampa och kanske lin, möjligen ihop med återvunnen bomull."

Tror du på textil som härstammar från den svenska skogen?
"Ja, det vore så häftigt att få sätta en hållbar sådan industri på den svenska kartan. Vi är så bra i Sverige på att effektivisera, inte bara rent tekniskt utan i hela processer. En sådan industri skulle ge så mycket ur ett miljöperspektiv och förstås ge en hel del jobb."


Vinnare

SSAB Corporation (B) 18,11 13,33%
SSAB Svenskt Stal AB 22,03 13,09%
Probi Ab 273,00 10,08%
Image Systems AB 2,39 8,64%
Hansa Medical AB 59,75 7,17%

Förlorare

Intellecta AB (B) 32,50 -14,47%
Corem Property Group AB 28,30 -5,67%
Betsson AB (B) 67,50 -3,71%
Midsona AB (A) 51,00 -3,32%
Duni AB 104,75 -3,01%

REGISTRERA DIG NU

LYSSNA PÅ VA:S PODDAR

Kalendarium

MEST LÄST PÅ VA.SE

Senaste dygnet I veckan
  1. Den här kluriga intervjufrågan hjälper Facebook att sortera ut själviska kandidater
  2. Chefsjurist hävdar att han uppfann "iPhone" – stämmer Apple på 85 miljarder
  3. Säljstrategen: Glöm allt vad ödmjukhet heter – i alla fall om du vill bli en toppsäljare
  4. Tesla utreds efter dödlig krasch – kan behöva återkalla tusentals bilar
  5. 19-åringens egendesignade bot har överklagat 160 000 parkeringsböter – och vunnit
  1. Stanford-forskaren: "Det råder en allmän missuppfattning om att man måste offra sin egen lycka för att nå framgång"
  2. Forskare: Att sova som på 1600-talet kan bota dina sömnproblem
  3. Experterna förklarar - så påverkas svenska bopriser av Brexit
  4. Andersson: Vi bevakar och är beredda
  5. Säljstrategen: Glöm allt vad ödmjukhet heter – i alla fall om du vill bli en toppsäljare

SENASTE VA