De svenska miljardärerna blir fler och fler. Bara sedan ifjol har 22 nya, snuskigt rika, personer tagit sig in på Veckans Affärers miljardärslista.
Johannes Karlsson
Text
Karl-Johan Persson.Bild: TT
De allra flesta har nog vid ett eller annat tillfälle drömt om att bli miljardär. Och i år var det faktiskt 22 nya svenskar som sprängde drömgränsen och lyckades kvala in på listan bland Sveriges förmögnaste människor.
Ohotad etta är, i vanlig ordning, Ikea-grundaren Ingvar Kamprad med sina hisnande 655 miljarder kronor på banken. Han skuggas av modekedjan H&M:s storägare Stefan Persson som har en förmögenhet på 208 miljarder. Därefter återfinns i första hand investerare, fastighetsägare, arvtagare och finansmän.
Men Sverige ligger också i framkant när det kommer till tech- och startupbolag. Ett tjugotal av miljardärerna har dragit nytta av den snabbväxande digitaliseringen och globaliseringen med smarta idéer. Till dessa kan vi räkna spelutvecklaren Markus Persson, som är Sveriges 19:e rikaste person med 17 miljarder kronor i tillgångar, och Spotify-grundarna Daniel Ek och Martin Lorentzon som uppskattas vara värda 8 miljarder kronor vardera.
Jämfört med förra året har ingen svensk förlorat sin status som miljardär. Så när som på ett par dödsfall är således klubben intakt.
Sveriges rikaste kvinna 2016 är Antonia Ax:son Johnson på en femteplats med sina 55 miljarder kronor. Hon kontrollerar stora ägarandelar i bland annat Axfood och Åhléns genom familjens investmentbolag Axel Johnson AB.
Den yngsta miljardären på listan, om man räknar bort alla arvtagare, är 31-årige Filip Tysander. Han har under 2016 gått och blivit miljardär tack vare framgångarna med sitt klockföretag Daniel Wellington. Den tidigare Gasellvinnaren har i dag försäljning av sina urverk i uppemot 200 länder.
Nu kan AI hjälpa din BRF att spara tid och kapa kostnader
Anna Rosén som är affärsutvecklare på Riksbyggen.
Debatten går het om huruvida AI kommer att ta våra jobb. Men de flesta av Sveriges BRF-styrelser skulle nog uppskatta lite avlastning. Genom en ny tjänst från Riksbyggen kan du med bara några knapptryck skapa en skräddarsydd underhållsplan för din fastighet – komplett med uppskattade kostnader för de kommande 50 åren.
En välskött underhållsplanering är många bostadsrättsföreningars dåliga samvete. Stammar, rörledningar, fönster, fasad, tvättstugan: att hålla koll på fastighetens alla delar tar mycket tid i anspråk. Samtidigt förstår de flesta fördelarna med att planera i förväg, snarare än att behöva släcka bränder.
– En bra underhållsplanering ger styrelsen större möjligheter att konkurrensutsätta och upphandla leverantörer. Dessutom kan föreningen samordna insatser, vilket både sparar pengar och minskar störningarna för alla som bor och verkar i fastigheten. Men framför allt handlar underhållsplaneringen om att kunna lägga en långsiktigt hållbar budget, säger Anna Rosén som är affärsutvecklare på Riksbyggen.
Underlättar för mindre föreningar
Större bostadsrättsföreningar tar ofta in hjälp med underhållsplaneringen, medan mindre föreningar hanterar den själv för att spara tid och pengar. Men risken då är att planen blir för kortsiktig och för oprecis, konstaterar Anna Rosén.
För att hjälpa mindre föreningar har Riksbyggen därför lanserat en ny digital prenumerationstjänst, Replano, som gör det möjligt att ta fram en skräddarsydd underhållsplanering på bara några minuter.
Replano – som främst är utvecklad för föreningar med upp till 50 lägenheter – bygger på AI-teknik, automatiserad datainhämtning från tredje part och Riksbyggens samlade data och kunskap från de 3 000 BRF:er som de hjälper med teknisk och ekonomisk förvaltning.
Det som också är speciellt är att användarna får tillgång till tjänsten månadsvis, där första månaden är kostnadsfri och möjligheten finns att säga upp när som helst.
Snabbt och enkelt att göra sin egen plan
Underhållsplanen skapas i tre steg, förklarar Anna Rosén. Det första är att Replano samlar in den externa data som behövs.
– Tjänsten hämtar in data från bland annat Lantmäteriet och föreningens årsredovisning, och under de få minuter som detta tar så får ni också svara på några frågor om det underhåll som skett hittills. Kan ni inte svaret på de frågorna så gör tjänsten i stället en uppskattning baserat på byggår och en rad andra faktorer.
I nästa steg tar Replano hjälp av karttjänster och AI för att göra så kallad mängdmätning.
– Vi har lärt AI:n att med hjälp av publika karttjänster mäta storleken på bland annat tak och fasader, vilket är väldigt viktigt för att kunna uppskatta kostnaderna som är förknippade med olika åtgärder, säger Anna Rosén.
Det sista steget är att göra en kostnadsberäkning. Replano beräknar underhållsbehovet utefter modern branschstandard – ett stambyte ska till exempel göras var 45 år. Sedan presenteras en underhållsbudget.
– Replano bevakar priser på material och entreprenadtjänster, och kan baserat på det uppskatta föreningens underhållskostnader, både per år och per kvadratmeter. Dessutom ger tjänsten en rekommendation på hur stort årligt sparande som krävs för att ligga i fas, förklarar Anna Rosén.
Rådgivning ger extra stöd
Genom verktyget uppdateras underhållsplan och kostnader löpande. Men ibland behöver man mer hjälp och rådgivning och då erbjuder Replano tillgång till Riksbyggens fulla tjänsteutbud, framhåller Anna Rosén:
– Vi har stor kompetens och erfarenhet inom teknik, juridik och ekonomi – och jag vet att rådgivningen ger ett viktigt extra stöd till våra föreningar. I Replano kan man boka ett videosamtal med en expert direkt i tjänsten och få hjälp, säger hon.
Det verkar som att du använder en annonsblockerare
Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.
spara 1180kr
Full tillgång till di.se med nyheter och analyser
Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid
Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan
Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev
