Sveriges bästa kommun

Sveriges bästa kommun

Österåker

Tjörn

Lidingö

Åsele

Krokom

Boden

Öckerö

Sigtuna

Östersund

Övertorneå

Vaxholm

Kungsbacka

Lerum

Vellinge

Uppsala

Danderyd

Lomma

Ockelbo

Vallentuna

Värmdö

Varför klarar sig vissa kommuner bättre än andra efter en lågkonjunktur? Det finns såklart inte ett rätt svar på frågan. Analysföretaget Par har försökt ge en förklaring genom att ranka kommuner med bäst förutsättningar för positiv anställningsutveckling.

”Utgångspunkten är att vi har studerat den förra konjunkturnedgången i början av 2000-talet och tittat på vilka kommuner som har utvecklats bäst sedan dess. Sedan har vi studerat vilka faktorer i början av 2000-talet som ledde till en positiv utvecklingen i kommunerna och vilka som påverkade negativt”, säger Per Weidenman, chefsanalytiker på Par.

Genom att peka ut såväl positiva som negativa faktorer hoppas han att tjänstemän och politiker i kommunerna kan lära sig av den förra konjunkturnedgången.

”Man kan säga att det här är vårt förslag till den samlade gruppen näringslivschefer i kommunerna vilka nyckeltal som är viktiga för dem att hålla ögonen på. Till exempel hur många som jobbar i nystartade företag och hur många som jobbar i lokalt förankrade företag.”

På listan över de högst rankade kommunerna finns många kranskommuner runt Stockholm och Göteborg.

”Kranskommunerna hamnar högt på listan tack vare dynamiken. Det startas många nya företag tack vare att dragloken i form av större företag finns där. Kranskommunerna är inga sovstäder utan tillväxtregioner i storstädernas skugga.”

Högst upp på rankningslistan ligger Österåker. Beskrivningen ”tillväxtregion i storstadens skugga” passar väl in på kommunen. Två tredjedelar av kommunens yta består av skärgård. Men här finns också Åkersberga som invånarna beskriver som en småstad där alla känner alla.

Kommunikationerna till Stockholm blir bättre och bättre. Roslagsbanan från Östra station till Åkersberga centrum tar i dag 40 minuter, men ska bli snabbare genom att den byggs ut med ett extra spår.

Byggarbetsplatsen i centrum symboliserar kommunens ambition: fler ska handla i Österåker. Förutom utbyggnaden av centrumet planeras ytterligare två shoppingcentrum i kommunen. Närheten till naturen och lägre boendepriser än i storstaden ska locka nya invånare.

Förutsättningarna för kommunen att klara lågkonjunkturen väl ser onekligen goda ut. Arbetslöshetssiffran är bland de lägsta i landet. I februari låg den på 2,6 procent vilket kan jämföras med riksgenomsnittet på 4,3 procent.

Samma dag som Veckans Affärer besöker kommunen har företagarna lunchträff på Bilia i Österåker. Lokalen är tom på kunder och säljaren Clas Sundberg ser glad ut över besöket från traktens företagare. Som provisoriska barbord ligger bildäck staplade på varandra. Jackorna får besökarna lägga av sig i bakluckan på tre sprillans nya Volvobilar som står uppställda i utställningshallen.

Stellan Bennich är ordförande i Företagarna i Österåker. Han kommer till Bilia med en tårtkartong i högsta hugg. Den vegetariska lunchmackan föll på hans lott att fixa. Nackdelen med en mindre ort är att det inte finns så många som kan engagera sig. De flesta företagarna på träffen är precis som Stellan Bennich småföretagare.

”Att vi inte har så stora företag i Österåker är inte så viktigt. Det finns en oerhörd kompetens i småföretagen och Åkersberga känns närmare och närmare Stockholm.”

Lokalen börjar fyllas med hungriga företagare. Alla tar i hand, kramas och småpratar. En man kommer fram med sin dotter och hälsar glatt på ordföranden.

”Han är min tandläkare”, förklarar Stellan Bennich.

Till vardags driver Stellan Bennich företaget Steben Marknadskommunikation som har specialiserat sig på att utforma trycksaker åt företag. Det var en process att flytta ut företaget till Österåker. I början av sin karriär drev han tillsammans med en kompanjon en reklambyrå med 18 anställda i Stockholm. Under en period hade han företaget i Täby och var då ordförande för Företagarna där.

”Det finns en förvånansvärt stor vänlighet mellan företagen i Österåker. Det är inte så uppnäst här.”

Företagarna i Österåker är vana minglare. En dag i veckan äter de lunch tillsammans på en av kommunens sex golfklubbar. Oftast finns det inget syfte med luncherna förutom att just mingla och nätverka.

Bubbelvattnet på flaska som serveras hos Bilia vållar visst bekymmer eftersom ingen hittar någon öppnare. Tandläkaren står mystiskt nog med en öppnad flaska i näven och demonstrerar hur han har använt tänderna som kapsylöppnare.

”Om du biter av tanden i stället för kapsylen kan du ringa mig”, säger han och får snabbt fram ett visitkort ur bröstfickan.

Stellan Bennich är inte bara ordförande i Företagarna i Österåker. Han är moderat också och sitter med i kommunfullmäktige. Han lyfter gärna fram det goda samarbetet med näringslivschefen i kommunen, Göran Oscarsson. Genom det så kallade företagarrådet kan företagarna snabbt få kontakt med kommunen. I rådet sitter representanter för kommunen, Nyföretagarcentrum och Företagarna.

Kommunhuset i Österåker är stort men det beror också på att det inte bara rymmer tjänstemän utan även en vårdcentral. Lokalerna där Göran Oscarsson och hans medarbetare sitter är nyrenoverade och fräscha. De bruna och orange tidsskriftsamlarna som annars brukar vara typiska inslag på kommunalkontor är som bortblåsta. Vi slår oss ner i ett konferensrum och det dröjer inte länge innan det ringer på Göran Oscarssons mobil. Med löfte om att vara tillbaka om tio minuter försvinner han i tjugo minuter vilket är ungefär lagom för att sätta sig in i bunten med broschyrer och papper som han överlämnat. Han var tvungen att bistå beslutande politiker med information förklarar han ursäktande. Det är sådant som händer.

Det finns mycket att prata med Göran Oscarsson om. Kungabesöket som väntar Österåker under våren, hans förflutna inom det privata näringslivet eller det faktum att han själv faktiskt inte bor i kommunen.

I dag är det dock en annan fråga som ska utredas: Vad är det som gör att just Österåker hamnar högst på listan över kommuner som ser ut att återhämta sig bäst efter lågkonjunkturen?

Något som Göran Oscarsson nämner som en nyckel till framgång är samarbeten. Den lunch som också han deltog på tidigare under dagen arrangerades i samarbete med Företagarna i Österåker. Tillsammans med Svenskt Näringsliv arrangeras varje år en näringslivsdag. Ett viktigt samarbete sker också mellan Österåker och grannkommunerna Danderyd, Täby, Vaxholm, Vallentuna och Norrtälje.

”Vi jobbar väldigt mycket tillsammans. Bland annat genomför vi en regional mässa, Expo Nordost, i början av maj där kommunerna tillsammans med det lokala näringslivet erbjuder en mötesplats för affärer”, säger Göran Oscarsson.

När han började som näringslivschef för tre år sedan var något av det första han gjorde att sätta sig in i alla regler som finns kring EU-projekt.

”Jag har fått lära mig ’the hard way’. När jag började i kommunen bestämde jag mig för att djupdyka i EU-djungeln. Jag var hos länsstyrelsen och sprang på alla möjliga seminarier.”

När han hade bildat sig en uppfattning insåg han snabbt att EU-medel var ”utmärkt smörjmedel för att jobba med strategisk näringslivsutveckling”. Men det handlar inte om att söka medel för medlets skull och sedan skapa ett projekt.

”Vi har gjort tvärtom. Vi har identifierat upplevelseindustrin och vård och omsorg som tillväxtmarknader där vi kan använda EU-medlen.”

På tre år har det blivit en hel del projekt.

”Vi driver väldigt många EU-projekt i den här enheten. Bland annat är vi projektägare för ett stort socialfondsprojekt som heter Äldreliv Nordost där våra fem grannkommuner men också Almega och Svenskt Näringsliv är med.”

Projektet syftar till att skapa fler företag och arbetstillfällen, samt bostäder i regionen för den växande marknaden av ”seniora” medborgare. Och i Österåker lär det behövas. Från 2005 till 2009 har antalet invånare i kommunen ökat med fem procent – från 37 336 till 39 173 personer. Och fler lär det bli.

Inom kommunen finns också ett projekt för att personal inom vården ska kunna vidareutbilda sig och ett för att ungdomar ska få feriejobb på sommaren. Under näringslivsenheten sorterar också flyktingfrågor och även där finns ett projekt för att de få flyktingar som regionen tar emot snabbt ska komma in i samhället och ut på arbetsmarknaden. Till slut är det svårt att hålla tungan rätt i mun när Göran Oscarsson presenterar nästa projekt – en operafestival till Jussi Björlings minne. Det är något som under fem år arrangerats av personer som Göran Oscarsson beskriver som eldsjälar i skärgården.

”I år har vi lyckats få EU-medel för en större satsning. Vi bjuder in den svenska eliten och vi kanske till och med lyckas få dit internationella artister och lyckas göra en riktigt stor satsning.”

Om bilden av kommunen är en trög institution som sorterar skattemedel är det väldigt långt ifrån hur det ser ut på Österåkers näringslivsenhet. Det är snarare en entreprenörskänsla som förmedlas i konferensrummet där vi sitter.

Göran Oscarssons cv är innehållsrikt. Bland annat finns där åtta år inom Procter & Gamble som nordisk marknadschef med varumärken som Pampers och Ariel. Tre år inom Procordia som marknadsdirektör för Aco läkemedel. Sex år inom Hackman-koncernen bland annat som divisionschef och vd för Hammarplast. Men han har också provat på att vara egenföretagare som managementkonsult.

”Min bakgrund är 20 år i näringslivet. Jag har sysslat med sälj och marknadsföring och det har jag tagit med mig i mitt jobb som näringslivschef. Alltså att sälja in projekt till olika målgrupper, det är ju lite det vi jobbar med här också.”

I undersökningen från Par har sju faktorer (se grafik) identifierats som på olika sätt påverkar kommunernas framtid. Österåker ligger inte i topp i någon av de sju kategorierna, utan är jämnbra i alla, vilket gjort att de sammantaget kammar hem förstaplatsen.

En av kategorierna är hur många storföretag som finns i kommunerna. Ju fler desto bättre eftersom de bidrar till att höja kompetensen i kommunen och fungerar som draglok för det övriga näringslivet.

”Om det går så dåligt att ett storföretag läggs ner är det ju negativt för stunden, men förmodligen är det ändå så att den kompetens som det stora företaget lärt upp och sysselsatt kan vara positivt för att få till en kreativ återhämtning”, säger Per Weidenman på Par.

Några riktigt stora företag med många anställda finns inte i Österåker. Många tänker på anstalten när Österåker kommer på tal och vid sidan av kommunen är fängelset den största arbetsgivaren med 200 anställda. Österåker kommer på sjundeplats när det gäller andel av de anställda som jobbar i nystartade företag. Eftersom två tredjedelar av kommunens yta är skärgård bor många av entreprenörerna ute på öarna.

Ylwa Borg är ordförande för Ljusterö företagarförening. På ön driver hon företaget Solitair. Som så många andra företagare i skärgården har hon inte bara en sysselsättning. Förutom att hon föreläser om ergonomi och säljer ergonomiska produkter, håller hon på med feng shui och hyr ut rum på Ljusterö.

Företagandet ökar ständigt på ön. Antalet medlemmar i företagarföreningen har gått från 90 till 120 bara på några år. Ylwa Borg har studerat hur företagsklimatet såg ut för 80 år sedan. Då fanns det något fler företag och de flesta jobbade med fiske och jordbruk. I dag är det vanligast att driva företag inom byggbranschen, hälsa och IT.

”Det finns utrymme för fler företag inom byggbranschen. Vi ser varje morgon hur byggfirmornas bilar kommer hit med färjan och åker härifrån på kvällen”, säger Ylwa Borg.

Målet för henne och företagarföreningen är att antalet fastboende på ön, som i dag är 1 800, ska dubblas till 2020.

”Allt finns ju här på ön: bibliotek, skola och affärer. Det är bra kommunikationer. Nära till Arlanda och samtidigt kan du bo i skärgården.”

Även Ljusterö har fått del av kommunens ihärdiga EU-projektsökande. Utöver Jussi Björling-arrangemanget ska en informationstavla sättas upp och en ångbåtsbrygga restaureras.

Förutom analys av arbetsgivare ingår också tre företagsekonomiska mått i kommunrankningen. Soliditet är ett av dem och kommuner vars företag ligger bäst till är storstadskommuner med låg kommunalskatt som Danderyd och Täby.

”Jag vet inte om jag har det fullständiga svaret på varför men delvis kan det bero på ägarstrukturen. I de mer perifera kommunerna kan det i högre grad vara dotterbolag lokaliserade och då finns inte den finansiella styrkan där. Den finns oftast i koncernmodern som oftare finns i en kommun nära storstaden”, säger Per Weidenman på Par.

De två andra nyckeltalen som ingår i studien är vinst- och tillväxtnyckeltal.

”Det pekar på vikten av att företagen hittar kunder och marknader och är bra på att exploatera sina marknader. Det är faktorer som också är möjliga att påverka från kommunalt håll genom att lotsa företagen till marknaden och hjälpa dem att bygga kundrelationer.”

Vid sidan av de sju faktorerna tar studien också upp olika branscher som, om de växer och frodas, tyder på att kommunen kommer klara lågkonjunkturen bra. Hälsa, utbildning, telekom, media och företagstjänster är alla branscher som påverkar kommunens utveckling positivt. Motsatsen gäller branscher som energi och miljö, material, IT och elektronik.

”Vi hade ju en IT-boom före förra konjunkturnedgången så det är väl spåren av den som vi ser i den här studien.”

Det är inte säkert att samma sak gäller efter den här lågkonjunkturen just på grund av stålbadet som IT-sektorn gick igenom för snart tio år sedan.

”Naturligtvis finns det skillnader. Förra lågkonjunkturen hade vi inte en finanskris som vi har sett den här gången. Vi säger inte hela sanningen utan det här är ett försök att lära oss av förra nedgången.”

En sak som förvånar Per Weidenman är andelen anställda i nystartade företag är som lägst i industribältet i Småland. Det är något som gör att Gnosjö, som annars brukar beskrivas som en föregångskommun när det gäller näringsliv, kommer först på plats 59 på rankningen.