De nya siffrorna som styr börsen

Någon minut innan klockan slår 14.30 stannar börshandeln upp. Det görs inga affärer och avslutslistan som visar dagens affärer tickar tom. Ingen aktiehandlare, inte ens de allt vanligare självhandlande börsdatorerna, vill ligga ute med order på aktiemarknaden i detta känsliga läge. På slaget 14.30 kommer nämligen statistiken för den amerikanska BNP-utvecklingen att presenteras och aktiemarknaden ska på mindre än en sekund värdera den nya informationen. Statistiken visar att BNP-utvecklingen under kvartalet har varit sällsynt stark. Tillväxten uppgår till 5,9 procent jämfört med 5,7 procent kvartalet innan och börsen vänder uppåt.

En och en halv timme senare är det dags igen. Handeln avstannar ännu en gång och klockan 16 offentliggörs statistik för husbyggandet. Den visar att antalet sålda hus i USA minskade i januari med oväntade 7 procent. Marknaden hade förväntat en uppgång på 1 procent. Statistiken skapar till en början börsoro eftersom lägre husförsäljning antyder att genomsnittsamerikanen håller igen på stora investeringar och att denna återhållsamhet hos hushållen riskerar att hämma den så hett efterlängtade konjunkturåterhämtningen. Reaktionen är blixtsnabb. Stockholmsbörsen faller en halv procent på några minuter och därigenom har aktiespararna blivit 15 miljarder kronor fattigare.

Men bara en kvart senare har börserna återhämtat nedgången. Just det faktum att husförsäljningen inte fick någon bestående effekt på börsen är symtomatiskt för vad det är som just nu är viktigast för aktiemarknaden.

Husstatistiken var en nyckelfaktor för ett till två år sedan för börsutvecklingen och för makroekonomerna när det gällde att spå läget i ekonomin. I dag är den inte lika viktig. Anledningen är att statistiken det senaste halvåret har visat att prisfallet på husen i USA har stabiliserats och antalet sålda hus inte längre är i fritt fall.

Det var annorlunda för två år sedan eftersom just husprisfallet i USA var det som bidrog till att skapa finanskrisen. Det var fallande huspriser som fick bankernas obligationsportföljer med en massa omständigt paketerade huslån att rasa i värde, urholka bankernas finanser och lamslå industrin.

Den amerikanska centralbanken Fed gjorde under den akuta finanskrisen stresstester på hur stort prisfall på husmarknaden som banksystemet skulle klara av, vilket förstås satte extra tonvikt på den statistiken.

Nu är det sysselsättningen som bankernas chefsekonomer framför allt lyfter fram som den viktigaste statistiken. På den nya topplistan över extra viktig konjunkturstatistik återfinns också statsfinanserna och detaljhandelsstatistik.

Det statistiska fotbytet beror på att data som bygger på hushållens och företagens förväntningar sedan i somras har visat klara förbättringar. Nu letar ekonomerna efter tecken på att uppgången verkligen blir av och börjar synas i den faktabaserade ekonomiska statistiken som minskad arbetslöshet, ökad orderingång för företagen liksom förbättrad privatkonsumtion.

”Den viktigaste statistiken i det här läget är sysselsättningen. Det gäller både för USA och Sverige. Den avgör om vi får en bred ekonomisk uppgång eller en tunn återhämtning. I början av 2000-talet hade vi en ekonomisk återhämtning som skedde utan att arbetslösheten minskade, vilket gjorde att den verkliga återhämtningen tog lång tid”, säger Jan Häggström chefsekonom på Handelsbanken.

När det gäller den amerikanska ekonomin tycker också Annika Winsth som är chefsekonom på Nordea, att sysselsättningsstatistiken hamnar överst på listan. Men hon ägnar också mer tid och kraft på statistik som visar på bankernas kreditgivning till hushållen.”Det har varit en negativ kreditgivning i banksektorn och det är viktigt att den kommer i gång för att stödja den återhämtning av konjunkturen som vi har sett sista halvåret. Sedan tror jag att den politiska agendan kommer att växa i betydelse. Marknaden har fått ökat intresse för ländernas budgetunderskott. I dag är det fokus på Europa och särskilt Grekland, men marknaden kan snabbt byta blickfång och börja oroa sig för hur det står till i Storbritannien och USA”, säger hon.

Sverige har sitt eget ekonomiska läge. Statsfinanserna tillhör de starkaste i västvärlden även om de har försvagats det senaste året. Och till skillnad från övriga länder skapar huspriserna oro, inte att de är för låga som i omvärlden, utan att de håller på att bli för höga. Det gör att även makroekonomerna väljer att särskilt följa dessa siffror för svenska förhållanden.

”För svensk del är arbetsmarknadsstatistiken viktig. Jag tror att det var den som fick Riksbanken att öppna för en tidigare räntehöjning än förväntat. Sedan har statistiken för bostadsmarknaden har blivit en viktigare fråga för den svenska ekonomin och ränteutvecklingen. Sverige har ett unikt läge. Medan övriga länder oroar sig för en fallande huspriser riskerar vi en överhettning på bostadsmarknaden. Därför är huspriser, hushållens belåning och bankernas utlåning till husköp just nu extra intressant statistik.”

Robert Bergqvist, chefsekonom på SEB, vill helst inte välja bort någon statistik i detta känsliga ekonomiska läge. Han vill ha mer statistik eftersom globaliseringen har skapat ett behov av nya ekonomiska samband i gränslandet mellan ekonomin, politiken och finanssektorn. Han är kritisk till mycket av den flod av statistik som vi förses med. Han menar att kombinationen av ett ökat behov av mer komplex statistik i kölvattnet av globaliseringen och att de som lämnar och sammanställer statistiken inte ger den tillräckligt hög prioritet med felrapportering som följd är en anledning till oro. Mycket av statistiken revideras efter några månader, men då är skadan redan skett.

”Jag tycker att statistik som beskriver hushållens förväntningar fortfarande är mycket viktig för att bedöma den ekonomiska utvecklingen. Två statistikområden som därutöver har seglat upp som allt viktigare är finansiell statistik och att studera den politiska agendan. I dag håller jag särskilt koll på räntedifferenser mellan länder och bankernas utlåningsstatistik till hushåll och företag.”

”Vidare har ekonomisk-politiska beslut blivit viktigare i finanskrisen och det är en trend som jag tror kommer att fortsätta under en lång period. Om vi ekonomer inte förmår att avläsa hur nästa politiska beslut kan komma att se ut riskerar vi att hamna helt fel i våra prognoser. Det gäller till och med de prognoser som bara ligger något år bort och som normalt brukar vara tillförlitliga.”

New Yorkbörsen lägger den svaga husstatistiken åt sidan och börskurserna börjar åter ticka uppåt. Handeln kommer i gång och återgår till det normala och när det är dags för hemgång för aktiemäklarna runt Stureplan kan de summera att dagen slutade på dagshögst och att börsen steg med 0,7 procent. Värdefallet på 15 miljarder kronor när husstatistiken presenterades förbyttes till en börsuppgång sett över handelsdagen på motsvarande 20 miljarder kronor.