Borgs brasklapp

Anders Borg säger att förutsättningarna för svensk återhämtning är "väsentligt bättre" än regeringen tidigare bedömt och att arbetsmarknaden inte försämras så mycket tidigare bedömningar gjorde gällande. Samtidigt betonade han att läget på arbetsmarknaden är fortsatt svårt och att risken för att arbetslösheten biter sig fast finns kvar.

"Därför måste vi fortsätta att föra en fortsatt expansiv politik", sade finansministern.

Han sade att vi inte kommer att få uppleva det som vi gjorde på 1990-talet, med många år med höga varsel och hög arbetslöshet. Fler väntas också den här gången stanna kvar i arbetskraften än vid 1990-talskrisen.

Även om det skett en stabilisering på arbetsmarknaden, ska vi vara medvetna om att förbättringen dröjer. Botten väntas dock komma ett år tidigare än regeringen tidigare beräknade.

Han sade också att även om riskbilden bedöms vara balanserad så finns det fortsatt risk för förnyade svårigheter i Baltikum och en annan risk är att det åter blir problem med kreditgivningen till företagen. Får vi svagare internationell tillväxt än väntat slår det mot svensk export och svensk tillväxt.

"Men det farligaste policymisstaget är att dra tillbaka stimulansåtgärderna för tidigt", sade han.

Anders Borg noterade att förväntningsdata som inköpschefsindex förbättrats, men att det återstår att se om detta också materialiseras i starkare hårda data. Exporten visar fortsatt betydande negativa utfall jämfört med förra året, men förväntningarna inom industrin har förbättrats.

"Återstår att se om de realiseras i starkare export", sade han.

Han sade att en starkare efterfrågan medför att fallet i sysselsättningen dämpas och det leder till en förbättrad situation för hushållen. Han noterade också att vi ännu inte sett något prisfall på hus, vilket regeringen tidigare räknat med. Detta kan bli ett problem vid nästa högkonjunktur, men denna ligger flera år framåt i tiden, sade han.

Han konstaterade att de svenska hushållens förtroende stärks mer än de amerikanska hushållens och förklarade det med att vi har haft kraftigt ökat sparande de senaste åren, medan sparandet i USA har varit lågt.

"Förloppet för svensk ekonomi tyder på att vi gradvis kommer ner från det väldigt höga sparandet, vilket gör att detaljhandeln kan öka", sade han.

Han betonade att det är ett fortsatt mycket lågt resursutnyttjande i svensk ekonomi, vilket ger starka skäl för att politiken bör vara fortsatt expansiv. Han hänvisade till den mycket kraftiga produktivitetsökningen i USA och räknar också med förbättrad produktivitet i Sverige.

I slutet av november ska finansdepartementet redovisa en mer omfattande genomgång av utgiftssidan. Som det ser ut nu kommer det finansiella sparandet att bli runt en halv procentenhet bättre än regeringens prognoser i budgetpropositionen.

"Vi ser en påtaglig förbättring av intäkterna jämfört med budgetpropositionen. Nu handlar det om att revidera upp intäkterna från företagssidan", tillade han.