Fem faktorer som avgör Volvos värde

Att det blir just kinesiska Geely som Ford går vidare med i förhandlingarna kommer inte som en överraskning för alla som följt händelseutvecklingen de senaste månaderna. Med den kinesiska staten bakom sig är det Geely som har största finansiella musklerna. Dessutom har en industriell köpare ett stort försprång jämfört med rena finansiella köpare eftersom en biltillverkare kan fylla halvtomma fabriker med egen produktion.

Men – och det ska poängteras – en affär är långt ifrån klar än och det är nu de verkliga förhandlingarna börjar. Enligt uppgifter har de första samtalen mellan Ford och Geely framför allt handlat om tekniska patent. Det är naturligt eftersom Volvo och Ford delar en del komponenter. Men det här är känd problematik som ingår som en viktig ingrediens i varje stor affär mellan biltillverkare.

Det finns sannolikt större utmaningar att komma förbi om det till slut ska bli en affär. Sedan Ford satte upp Volvo på försäljningslistan för ett knappt år sedan har det hänt så fantastiskt mycket att spelplanen och premisserna för en förhandling förändras flera gånger om. Det handlar dels om hela bilmarknaden, men lika mycket om specifika faktorer för Ford och Volvo. Och ingenting tyder på att det kommer bli lugnare framöver. Så frågan är om inte de här punkterna som blir de största knäckfrågorna under de närmaste veckorna.

Förstora

Svängigt på bilmarknaden

Den globala personbilsmarknaden har i år kraschat värre än de flesta bedömare trodde, ens under den värsta finanskrisen för elva månader sedan. Volvo tillhör dessutom förlorarna. På den för Volvo viktiga europeiska marknaden minskade bolagets försäljning med 18 procent under årets första tre kvartal, att jämföra med en nedgång på 7 procent totalt för personbilsmarknaden totalt. Under toppåret 2007 sålde Volvo 460 000 bilar, ifjol 374 000 och i år pekar siffrorna på en försäljning på runt 330 000 bilar, i så fall en nedgång drygt 10 procent.

Förstora

Både Geely och Volvo har känt av svängningar på personbilsmarknaden. Foto: Scanpix

En följd av försäljningsraset är att en redan allvarlig överkapacitet i europeiska bilfabriker har blivit ännu mer akut. I Europa går bilfabrikerna till runt 55 procents kapacitet i genomsnitt, enligt statistik från EU. Enligt Volvo har bolaget en överkapacitet på ungefär samma nivå som snittet. Det gör att en industriell köpare, som Geely, kan ha en helt annan kalkyl än en ren finansiell köpare, eftersom bolaget skulle kunna börja tillverka sina egna bilar i Volvos fabriker är de också beredda att betala mer – allt annat lika.

Enligt Ford går det betydligt bättre för Volvo de senaste månaderna. För två månader sedan ökade till och med bolaget produktionen i sina fabriker med cirka 10 procent och årstakten sägs nu ligga på fjolårsnivåer. Men de här stora och snabba svängningarna i efterfrågan på marknaden sätter käppar i hjulet för eventuella förhandlingar. Vid en stabil marknad är det naturligtvis enklare att göra kalkyler och lägga bud än vid en stor osäkerhet, som nu.

Läget gynnas ännu mindre av att alla prognoser för det fjärde kvartalet och nästa år skiljer sig kraftigt åt mellan analyshusen och tas just nu med en stor nypa salt.
 

Förstora

Fords comeback

Det var den 1 december ifjol satte Ford upp Volvo Personvagnar på listan av tillgångar som skulle säljas ut. Det var bråttom, biljättens kassa höll på att sina, bankerna var desperata, fabriker lades ned och den amerikanska staten hotade med att ta över som ägare. Bolagsledningen såg hur förlusten för helåret skulle landa på svindlande 15 miljarder dollar och bolagets skulder uppgick till ungefär 150 miljarder dollar.

Idag, efter drastiska neddragningar och en överraskande bra försäljning, är bolaget i bättre form. Kvartalsrapporterna har överraskat och förlusten i år spås ”bara” uppgå till drygt tre miljarder dollar. Så sent som i april trodde den hord av analytiker som följer Ford att förlusten i år skulle landa på 9 miljarder dollar.

Förstora

Fords förlust blev klart lägre än väntat. Foto: Scanpix

En viktig förklaring är att den amerikanska marknaden varit stark under sommaren på grund av ett skrotningspremieprogram, där bilägare fått 4 500 dollar kontant för att byta ut sin gamla bil mot en energisnålare modell. Men Ford tar också marknadsandelar och är den enda av de amerikanska tillverkarna som inte behövt delta i den amerikanska statens program för sektorn.

Bolaget har visserligen fortfarande stora skulder men försäljningen utvecklas bra, bolaget är populärt på börsen och summa summarum gör detta att Fords ledning har ett helt annat självförtroende, kan vara mindre desperata och vänta ut en affär tills det passar dem. Skulle uppgången för Ford fortsätta kan de till och med börja överväga att behålla Volvo

Förstora

Asien växer

Att de globala biljättarnas framtidshopp står till snabbt växande asiatiska länder, i synnerhet Kina, är ingenting nytt. Så har det varit i flera år. Men om något så är den här trenden ännu tydligare just nu. Medan BNP-tillväxten i Europa, Japan och Nordamerika spås bli negativ i år kommer till exempel Kina att växa med runt 8 procent. I januari gick Kina om USA som det land med störst bilförsäljning och sedan dess har trenden bara förstärkts. Medan försäljningen faller i västvärlden har bilförsäljningen ökat med runt 40 procent i Kina i år.

Det här påverkar alla tillverkares strategier. Inte minst Ford som på den kinesiska marknaden ligger långt efter konkurrenter som Volkswagen och GM vilka båda säljer över en miljon bilar per år i Kina. Ford sålde drygt 316 000 bilar i Kina under årets första 9 månader, där den absoluta lejondelen kommer från bolagets joint venture med kinesiska Changan. Men bolaget satsar hårt på att växa i Kina och då med sina egna märken (Focus, Mondeo med flera). Även Volvo har varit en viktig pusselbit i satsningen på den kinesiska marknaden där Volvo växer kraftigt, om än från låga nivåer.

Det är mot bakgrund av den allt viktigare kinesiska marknaden och Fords relativa litenhet här som bolagets skarpa förhandlingar med Geely ska ses. Eftersom Ford och Volvo delar teknik - i första hand så kallade bottenplattor till medelstora bilar – så skulle Geely tvingas köpa in Fordteknik för flera år framåt. Om Geely snabbt kan öka försäljningen av Volvo bilar i Kina – vilket är sannolikt - skulle det därför gynna Ford. Men en risk med affären är att Geely använder avancerad Volvo-teknik för att sätta i sina egna mindre och billigare bilar som kan göras vassare. Det skulle leda till en ökad konkurrens för Ford på den viktiga Kinamarknaden och vara ett minus.
 

Förstora

Dollarn rasar

Volvos förlust det första halvåret uppgick till 486 miljoner dollar. Till en viss gräns kan Ford bolla med siffrorna för ett dotterbolag, men eftersom Volvo ska vara till salu är det osannolikt att siffrorna friserats till det bättre.

En viktig förklaring till det ymniga blodflödet är den svaga dollarkursen. Volvo personvagnar är ett av Sveriges mest dollarkänsliga bolag eftersom en så stor del av kostnaderna är i kronor och en stor del av försäljningen är i dollar. Sedan 1 december ifjol har dollarn fallit från 8,30 till 6,80 kronor, eller knappt 20 procent. Många makroekonomer spår dessutom ett fortsatt dollarras.
”Vi räknar med en fortsatt svagare dollar eftersom USA kommer att höja räntan bland de sista länderna i konjunkturuppgången”, sa till exempel Franck Petigas, vice vd på investmentbanken Morgan Stanley till Veckans Affärer härom veckan.

De senaste 30 åren har det till och från spekulerats i att Volvo ska bygga en fabrik i USA för att minska dollarberoendet. I takt med att dollarn försvagas blir det här ännu mer aktuellt och någonting som en köpare måste ta hänsyn till i sin analys. Om Ford skulle behålla Volvo skulle tidpunkten för att investera i en Volvofabrik i Nordamerika vara mycket logisk. Bolagets strategi just nu är nämligen att flytta över produktion av klassiska europeiska Ford modeller till amerikanska fabriker, med låg kapacitet. Bilarna ska säljas på den amerikanska marknaden.
”One Ford”  heter denna övergripande strategi där bolaget ska koncentrera all produktion till ett färre antal Fordmodeller som kärna.
 

Förstora

EU-stöd eller inte

Få torde ha undgått hur helt avgörande det är för försäljningen av Saab att regeringen bestämmer sig för att garantera ett lån från den Europeiska Investeringsbanken (EIB) till biltillverkaren. Men mindre uppmärksammat är att ett EIB lån är viktigt även i säljprocessen av Volvo.

I våras godkände EIB ett lån på 500 miljoner euro till Volvo, med ett dellån på 200 miljoner euro som ett första steg. Efersom Volvo, precis som Saab, har svaga finanser var en förutsättning för lånet att staten gick in som garant. Det sa näringsdepartementet nej till i maj med motiveringen att det vill veta vem som blir ny ägare till Volvo. Den svenska regeringens krav är att pengarna stannar i Sverige.

► Pengarna ska i första hand gå till utveckling av säkrare och framför allt energisnålare bilar. Inte minst har Volvo en stor utmaning de närmaste åren att klara EU:s tuffa lagkrav om lägre utsläpp från nya bilar. Eftersom Volvo är en traditionell leverantör av stora bilar ligger bolaget långt ifrån målen.
”EIB-lånet är en del av finansieringen för ett antal större projekt som uppgår till över 20 miljarder kronor. Lånet var därför mycket viktigt för att kunna hålla den takt vi vill. Hittills har vi lyckats med det men med tanke på den osäkra kreditmarknaden så får vi se hur det går”, säger Anders Kärrberg, Volvos ansvarige för myndighetskontakter.


 

Förstora

Jöran Hägglund på näringsdepartementet har inte satt ned foten om kineserna ännu. Foto. Scanpix

► För Geely är det här en viktig faktor i förhandlingarna, en del av kalkylen för finansiering av det förlustbringande bolaget. Om Geely skulle vara intresserat av lånet skulle det alltså tvingas satsa pengarna på utveckling i Sverige. De första uttalandena kring affären från näringsminister Maud Olofsson tyder på att hon välkomnar Geely som ny ägare. Men allt annat skulle vara en sensation och frågan är hur positiv regeringen egentligen är.
”Det är klart att det är lättare med andra alternativ än kineser som ägare till Volvo PV”, sa till exempel statssekreterare Jöran Hägglund på näringsdepartementet till Dagens Industri i våras.