Den evige excentrikern

Nils Wilhelm 
Erik Penser


Född: 22 augusti 1942 i Eslöv som yngst av tre syskon.

Utbildning: Tog studenten som tjugoåring. Påbörjade juristutbildning vid Lunds universitet, klarade endast bokföringskursen innan han hoppade av.

Familj: Hustru Lillemor, tre vuxna barn och sex barnbarn.

Bor: På ett gods i Compton Beauchamp, tolv mil väster om London sedan 1976.

Intressen & fritid: Storsamlare av aktiebrev, Eslöv och nu senast klädhängare och tvålar. Gillar att promenera på sina marker (gården är 4 000 hektar). Jagar i England, Danmark, Sverige och Tyskland.

Förmögenhet: En miljard kronor, enligt Veckans Affärers miljardärslista 2008.

På nattduksbordet: En gammal P.G. Woodhouse-bok. ”Jag läser bara två tre böcker om året för jag läser så mycket tidningar och tidskrifter. Jag är ingen stor läsare men jag har en mycket stor samling böcker.”

Han är Finanssveriges ende riktiga excentriker: oberoende och miljardär, icke-konform och kreativ finansman. Som yngst i syskonskaran har Erik Penser stuckit ut under hela sin uppvväxt.

Han är manisk samlare, obrydd om andras åsikt och bosatt på ett gods i England, där han bott mer än halva sitt liv. Enligt en av världens främsta forskare i ämnet, David Weeks, utgör brittisk överklasslandsbygd den bästa myllan för excentriker. Erik Penser själv använder det svåröversatta ”contrarian” för att beskriva sig själv och varför hans Erik Penser Bankaktiebolag expanderar just nu.

”Många företag har reducerat antalet medarbetare och det har passat oss bra som velat expandera. Jag går gärna mot strömmen, jag tycker om att gasa när andra bromsar”, säger han.

Erik Penser är nära förknippad med svensk näringslivshistoria. Främst för att han kommit att symbolisera olika epoker: under 1980-talet var han i mångas ögon en klippare, under bankkrisen på 1990-talet personifierade han förloraren, nu på 2000- talet han brutit sig loss från symboliken och är den som expanderar när alla andra skär kostnader – en revansch, även om han själv vill nyansera bilderna.

”En klippare är fel. Det är klart att jag var en djärv investerare som det gick bra för men jag gjorde alltid långsiktiga investeringar. Det är ingen tvekan om att jag var en förlorare på 90-talet. Revansch, comeback – du förstår, jag har aldrig räknat mig själv som utslagen. Jag har fått några snytningar men alltid stått på båda benen. Det som hände mig 1991, förutom att man var omtöcknad några dagar så var det en väldigt spännande period. Spänning – det är en krydda på något vis. Spänning är inte alltid något negativt. Det kan vara väldigt positivt.”

Du förlorade allt till en bank, i dag äger du en bank. Något slags revansch måste det vara?
”Revansch - det är ett speciellt ord. Låter som att jag jobbat intensivt för att komma tillbaks. Så är det kanske inte. Jag är en person som försöker titta bakåt så lite som möjligt. Misstag gör vi alla, om man gräver ner sig i sina misstag blir livet väldigt komplicerat. Man måste se framåt. Jag har säkert gjort en massa misstag, men det är inte så att de har stört min nattsömn.”

Känner du att du är tillbaka?
”Jag är inte i närheten av den position jag hade i slutet på 80-talet. När jag var huvudägare i Nobel Industrier och andra svenska företag jobbade 50 000 personer i företag jag kontrollerade. Det är ganska dramatiskt.”

Vi sitter i Erik Penser Bankaktiebolags lokaler på Biblioteksgatan intill Stureplan i Stockholm. I Stockholms finanskretsar är det känt att Erik Penser Bankaktiebolag varit de enda som nyanställer i dessa tuffa tider. Under första halvåret ökade personalstyrkan med nästan 30 procent. Banken redovisade en smärre vinst under första halvåret.

Men hur kan banken satsa när alla andra drar ner? Hemligheten är en enda investering. Pan Capital, en liten svensk trading- firma – som i dag har ett trettiotal anställda – vände sig till Erik Penser i slutet på 1990-talet. Det sägs att de blev osams med Mats Qviberg när de under HQ:s flagg höll på att starta verksamheten. Man tjänar pengar på så kallad flash trading – många och blixtsnabba affärer men också arbitrage: köpa i Stockholm, sälja i New York. En vanlig börsdag kan de omsätta lika mycket som hela Stockholmsbörsen, 25 miljarder kronor.

Pan Capital startade sin verksamhet 1998 då Per Sandå och fem medarbetare anställdes i Yggdrasils dotterbolag Andrimner. Bolaget har sedan starten tjänat ofantliga 2,5 miljarder kronor, varav Erik Pensers ägarbolag Yggdrasil har gjort en vinst på knappt en miljard kronor.

”Det är ingen tvekan om att det är den bästa affär som Yggdrasil har gjort under de sista 15 åren”, säger Erik Penser.

”Den affären gör att jag har råd att långsiktigt bygga upp banken. Det har varit en stor lycka att få vara inblandad.”

Hur kommer det sig att du fick skörda frukterna under tio år?
”Jag träffade den unikt duktige Per Sandå. Han behövde en finansiär. Någon som han kunde hålla i handen lite grann. Vi träffades här tre gånger, satt och åt middag i mitt rum han och jag. Jag förstod med detsamma att han var en briljant person och tyckte väldigt mycket om honom. Och han fick väl en viss respekt för mig. Tredje gången skrev vi ner på ett A4-papper stolpar hur vi hade tänkt lägga upp verksamheten och det papperet har vi aldrig tagit fram. På gammaldags manér kom vi överens om någonting som vi sen följde. Det blev mycket, mycket bättre än jag kunde ana. Men nu när vi skiljs är jag fort-farande ordförande i bolaget och vi är väldigt goda vänner.”

På kontoret rör vi oss från rum till rum, vart och ett med sitt tema och sitt samlarobjekt. Till exempel aktiebrevsrummet, Eslövsrummet, korridoren med antika kartor, Veckans Affärer-rummet och sedelrummet där han själv spikat upp varenda inramade sedel sorterad efter storlek, världsdel och land. Vad säger det om en människa som så maniskt samlar på saker? Erik Penser har en egen teori.

”Samlarmanin är något som finns i mina gener. När pappa dog hittade jag massor med grejer – han hade också samlat. Han kunde inte slänga någonting, precis som sin son. Samlarintresset finns definitivt i generna, ordentligheten finns också där. Pappa var extremt ordentlig, noggrann, korrekt. Många av dragen finns i generna, som det här med att jag är mycket försiktig med alkohol. Mellan tjugo och fyrtio års ålder var jag helnykterist. Det passade mig bra. Jag tyckte jag hade ett överläge som alltid var nykter, för alla var inte det.”

Det var alldeles i början på karriären, framstod du inte som den korrekte, tråkige?
”Jo, det var jag säkert. Men det har aldrig bekymrat mig om jag uppfattas som tråkig. Det är inget problem för mig. Jag har alltid varit lite grann av en enstöring. Trivs bra att vara för mig själv. Jag trivs väldigt, väldigt bra med familjen, med min hustru. När Lillemor och jag åker på semester tycker vi alltid att det är roligast om det bara är hon och jag som åker. Många vill åka i en grupp, det vill absolut inte jag.”

Erik Penser är en hövlig, väluppfostrad gentleman som uttrycker sig korrekt, med meningar i skriftspråk till skillnad från oss andra som pratar talspråk.

Han själv skulle säga såhär: Erik Penser följer börsen. Han följer börsen noga. Mycket noga.
”Börsen har gått upp ganska rejält. Kanske för mycket, vad vet jag”, säger Erik Penser.

”Jag är lite förvånad över vissa aktie-värderingar, känns som att de är väldigt höga. Men den finansiella världen kommer inte att gå under. Den fick sig en rejäl spark här i början på året och problemen är inte lösta. Men det har lugnat ner sig rejält.”

Spelar du fortfarande på hästar?
”Jag är en risktagare. Jag spelar forfarande på hästar. Om det är ett spel så är det ett skicklighetsspel, ju mer man informerar sig desto större möjligheter har man att klara sig. Jag har uppnått en mogen ålder nu, jag är lite försiktigare, på hästarna också. Börsen är likadan, ju mer man studerar och är beredd att investera på den idén. Men jag gör inte alls affärer som jag gjorde på 1980-talet.”

Handlar du med aktier på börsen i dag?
”Det har väl hänt någon gång att jag haft en idé, en tro och investerat lite grann. Men det är inte min huvudsysselsättning. Jag följer börsen noggrant, varje dag. Jag följer speciellt den finansiella sektorn. Många banker har varit slarviga, vårdslösa på ett oacceptabelt sätt och har massor med problem att sortera ut. Det är någonting som intresserar mig, jag har inga problem att sortera ut. Jag kan satsa framåt, jag behöver inte städa.”

När vänder Sverige till tillväxt?
”Det kan ta några år. Eftersom problemen inte har fått verka ut utan skjutits framåt lite grann.”

Och så den trosuppfattning som alla får resonera kring, vad anser du om finanskrisen?
”Finanskrisen är allvarlig. Jag har sagt ett antal gånger att jag tror att man kanske ska tackla krisen på ett annorlunda sätt. Jag tror att samhället har pumpat ut för mycket pengar i systemet. De här garantierna kan vara ett problem för många också.”

”Det är de flitiga, sparsamma och ordentliga som får ta den största smällen. Spararna får ingen ränta, den ränta som de borde ha fått för att kunna klara sig.”

”När man så småningom ska reda ut det är risken stor att man får trycka upp mer pengar. Sedelpressarna går och det slutar kanske i en kraftig inflation om ett antal år, kanske fem år, tio år. Någon gång måste kalaset betalas.”

”Nu är jag ingen ekonom i den bemärkelsen. Men jag tror att man ska spara sig ur problem snarare än att expandera sig ur problem. Man uppmanar till utökad konsumtion. Jag tror inte på det.”

Vad tycker du om regeringen?
”Jag tycker nog att vi har en kompetent regering för närvarande. Jag tyckte att Göran Persson var en väldigt duktig politiker också.”

Artikeln fortsätter på nästa sida (klicka nedan).