Långsiktig - inte långtråkig

Förstora

BÄST PÅ LÅNG SIKT. Trots bubblor och börskrascher är aktier den bästa investeringen. Foto: Scanpix

Aktier är alltid den bästa investeringen på lång sikt. Så har det hetat på finansmarknaden. Men i dag, efter två smärtsamma börs­krascher på knappt tio år, är det allt fler som börjar tvivla. Och visst, den som köper och behåller måste onekligen ha tålamod. Alternativet är att bli mer aktiv, disciplinerad och känslokall.

OMX-index står på samma nivå som 1999. Det breda amerikanska S&P 500-index har avkastat sämre än den långa riskfria räntan såväl på 5, 10 och 25 års sikt. Och fråga en japan vad han tycker om långsiktiga aktieplaceringar. Tokyobörsen står på samma nivå som i mitten av 1980-talet. Italien är ett annat avskräckande exempel där börsen inte lyckades kompensera för inflationen på hela 73 år fram till 1978.

Betyder det att den riskfria statsobligationen på lång sikt ger bättre avkastning än aktier? I så fall är det adjöss och goodbye med hela kapitalismen, den fria marknaden och privat ägande. Vem skulle då investera pengar i företag via aktieägande?
Nej, på riktigt lång sikt är faktiskt aktier oslagbara.

Stockholmsbörsen har sedan år 1900 i reala termer avkastat 7 procent per år, vilket är en av de bästa långsiktiga avkastningarna i världen, bättre än USA och betydligt bättre än övriga europeiska börser. Och naturligtvis bättre än riskfria ränteplaceringar som under samma tidsperiod gett omkring 2 procent per år.

Den som placerade 1 miljon kronor på Stockholmsbörsen år 1900 och sedan dess bara åter­investerat utdelningarna har alltså idag drygt 2 miljarder kronor. Den mer riskaverte som valde statsobligationer har blygsammare 15 miljoner.

Även under 1990-talet och fram till IT-kraschen 2000 var Stockholmsbörsen en av världens absolut bästa börser med en årlig avkastning på hela 15 procent, medan vi under 2000-
talet har sällat oss till mängden som nästan alla backat de senaste tio åren.

De senaste 110 åren har vi haft fyra perioder då börserna inflationsjusterat har rasat med mer än 40 procent, och två av dessa har alltså inträffat de senaste tio åren. Vi har under dessa de senaste tio åren sett bubblor brista i form av IT-aktier, tillväxtmarknader, råvaror, kreditmarknaden, alternativ energi, husmarknaden…

Varför har vi då fått alla dessa bubblor nu, på så kort tid? Visst, det är en väldig ansamling för att vara modern tid. Men världen i dag ser kanske på många sätt ut snarare som den gjorde under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet än vad den gjorde under senare delen av 1900-talet. Då som nu hade vi en investeringsledd tillväxt driven av ny teknik, nya marknader och nya tillgångar.

Och då som nu drevs den oftast på av ett överflöd av kapital och krediter som snabbt skapade bubblor. På så sätt skapades större och mindre finanskriser à la dagens ett flertal gånger på kort tid som 1866, 1873, 1878, 1890, 1893, 1907 och inte minst 1929.

Till tröst för alla som i dag börjar tappa tron på börsen efter att ha upplevt de två senaste krascherna kan vi också ty oss till historien som visar att såväl fem- som tioårsperioden efter att USA-börserna har backat under tio år visar på en god sannolikhet för positiv avkastning.

Samtidigt som det alltid är lika farligt, såväl i uppgångs- som nedgångsfaser, att prata om att ”det är annorlunda den här gången” är det en del av de börsdrivande faktorer som vi såg under början av 1980-talet, och som gav oss den långa börsuppgången fram till år 2000, som vi saknar i dag. Då hade vi en sjunkande inflation liksom sjunkande räntor, stigande företagsvinster, en snabb tillväxt i finansindustrin med bland annat fondbranschens framväxt.

Men det finns också en del gemensamma nämnare, som tillväxtmarknadernas styrka och den demografiska utvecklingen med en ny generationspuckel, den digitala generationen födda på 1970-talet, som bör stå i begrepp att snart på allvar börja spara och investera för fram­tiden och ta över den stafettpinnen från de nu pensionerande 40-talisterna.

Men vad finns det egentligen för seriösa alternativ till att investera långsiktigt i aktier? Att köpa och sälja aktier kortsiktigt och försöka tajma upp- och nedgångarna är en mycket svår uppgift. Att pricka toppar och bottnar exakt är omöjligt.

Men det finns också något mellanting. Att vara långsiktig behöver inte betyda att man alltid, i alla lägen ska vara fullinvesterad på börsen, utan att man disciplinerat också realiserar vinster i goda tider för att sitta delvis likvid i sämre tider när de gyllene köptillfällena uppenbarar sig. När ”Mr Market” har ett vettigt pris att erbjuda som aktieanalysens fader Benjamin Graham skulle ha uttryckt det.

En annan viktig aspekt för den som lite bättre vill försöka tajma in börssvängningarna är att koppla bort känslorna. Det vanligaste felet som småsparare gör på börsen är att köpa aktier när de tillsammans med omgivningen känner sig tillfreds, upprymda och optimistiska, och säljer när allt blir dystert. Det är den som gör precis tvärtom som blir rikligt belönad.

Men det finns också risker med att stå utanför börsen. Missar du säg de tio bästa börs­dagarna under en tjugoårsperiod sätter det stora avtryck i din portfölj, precis som det naturligtvis gör om du likaså lyckas undvika de allra sämsta börs­dagarna.

På samma sätt riskerar du att missa en ansenlig del av avkastningen om du inte är med de första månaderna av ett nytt börsrally som ofta går snabbt.

Den 30-procentiga uppgången sedan början av mars i år är ett typiskt exempel.