Marknaden spår baltisk devalvering i år

En majoritet av analytiker som bevakar den svenska banksektorn anser det sannolikt att det kommer en eller flera devalveringar i Baltikum under den andra halvan av innevarande år.

Det framgår av en enkät SME Direkt genomfört bland 18 bankanalytiker. I enkäten svarade 14, varav nio såg det som sannolikt med devalvering.

"Jag tror att det bara är en tidsfråga och att det lutar åt alla tre länder. Med facit i hand borde de ha devalverat för ett år sedan", säger en analytiker till Direkt.

Flera bankanalytiker Direkt talat med lutar sig mot respektive instituts makroekonomers bedömning om möjligheten av en devalvering.

"Vår ekonom ser en devalvering i Baltikum som oundviklig. Det är bara en fråga om när. Han tror inte det händer den närmaste månaden utan i slutet av året i form av en välorkestrerad, städad, historia med stöd från EU, berörda länder samt IMF", säger en analytiker.

En tredje analytiker, som inte vill spekulera i storleken på sannolikheter, konstaterar att risken har ökat.

"Självklart har risken ökat, en mängd indicier pekar på det", säger analytikern.

Han syftar då på Riksbankens ökning av valutareserven, utspel från Anders Borg om vikten av beredskap och att lettiska företrädare, enligt finländsk media, nu talat om devalvering, vilket i sedvanlig ordning sedan har dementerats.

Mattias Sundling, chefsekonom och strateg på HQ Bank, menar att man ur ett svenskt bankperspektiv bör utgå från att det blir en baltisk devalvering, i ett worst case-resonemang.

"Det realekonomiska utfallet har blivit så mycket sämre, så snabbt, att pressen på en devalvering blir stor. Sedan vet jag inte om de är så väldigt betjänta av en devalvering och de har en politisk förankring kring växelkursarrangemangen som man kanske underskattar. De har inte heller uppenbart samma fördelar av devalvering som andra länder", säger Mattias Sundling och syftar på den relativt begränsade varuexporten.

"Men växelkursarrangemang är svåra att upprätthålla. Det är väldigt få exempel på länder som klarat av det. Länder med bättre förutsättningar har fallit", konstaterar han.

Av svaren till SME kan man utläsa att det är nio analytiker som väger över åt devalvering i Baltikum, där sannolikheten anges i intervallet "över 50" till 80 procent.

De som tror på en devalvering i ett land, sannolikt Lettland, ser smittoeffekter, vilket kan leda till att alla tre baltiska länder tvingas devalvera.

Av de fem respondenter som svarat nej anges ändå sannolikheten för devalvering till mellan 25-50 procent.

Kommentarerna kring vilken storlek en devalvering av valutorna kan komma att anta varierar, bland annat "fullt flytande", "delvis, med direktinträde till euron", "kontrollerad likt Rysslands" eller "delvis, 15 procent".

På frågan när i tiden en devalvering skulle kunna inträffa rör sig svaren i enkäten från "före en IMF-transaktion i juni/juli" till "tredje kvartalet" eller "fjärde kvartalet".

Huruvida en devalvering i Baltikum skulle bidra till att Swedbank, eller SEB, tvingas till ett andra kapitaltillskott är nästa fråga.

"Under förutsättning att det bara är en devalvering i Baltikum det handlar om så tror jag att Swedbank klarar sig, dock utan stora marginaler. Om det dessutom blir större förluster i resten av verksamheten, som i Sverige, kan det tvinga fram en nyemission", säger en analytiker.

Finansinspektionens syn på hur en eventuell baltisk devalvering kan påverka de svenska bankernas kreditförluster överrensstämmer med rådande bild på marknaden, det vill säga att en devalvering inte behöver ge större kreditförluster över tid, utan tidigarelägga dem.

"Generellt tror vi inte att kreditförlusterna nödvändigtvis blir större över en tidsperiod, utan att de blir mer framtunga. Ett scenario med devalvering jämfört med det som sker nu, där man minskar den offentliga sektorns utgifter med 40 procent, leder sannolikt till ungefär samma kreditförluster, men att det går snabbare i ett devalveringsscenario", sade Masih Yazdi, analytiker på FI, i en intervju med Nyhetsbyrån Direkt i mitten av maj.