Så ska Ikea stoppa barnarbetet

Förstora

GÖR SKILLNAD. Ikeas Marianne Barner har via Unicef hjälpt 80 000 barn i 500 byar i indiska delstaten Uttar Pradesh att få utbilning.

En som blir ”världsförälder” i Unicef skänker 100 kronor i månaden till världens mest utsatta barn. En världsförälder av större modell är möbeljätten Ikea som har bistått Unicef sedan 2000. I februari avsatte Ikea ett nytt bidrag på 440 miljoner kronor. Totalt har Ikea därmed garanterat att stödja Unicef med 1,6 miljarder kronor.

Det motsvarar mindre än 1 procent av Ikeas omsättning i fjol på cirka 230 miljarder kronor. Stödet kommer dessutom att fördelas stegvis fram till 2015 som är deadline för FN:s millenniemål att halvera fattigdomen i världen. Men bistånd i den här storleksordningen är ovanligt och Ikea tar med klar marginal plats som Unicefs största bidragsgivare i näringslivet.

Unicef arbetar på uppdrag av FN för att förbättra barns liv, men får inga pengar av FN. Hela budgeten består av frivilliga bidrag från regeringar, företag och privatpersoner. Ikeapengarna är öronmärkta för projekt för att förbättra hälsan hos miljoner kvinnor och barn i Indien som är i akut behov av vatten, mat, vitaminer, toaletter, hygienprodukter och vaccinationer.
”Behoven är enorma, 43 procent av barnen under tre år i Indien är undernärda. Var sjunde minut dör en kvinna i Indien av komplikationer i samband med graviditet och förlossning”, säger Anna Ryott, insamlings- och marknadschef för Unicef i Sverige.

Marianne Barner var affärsområdeschef för mattor på Ikea 1994 när företaget hamnade i en av sina värsta varumärkeskriser. Ikea beskylldes för att anlita barnarbetare för att knyta deras mattor. Ingvar Kamprads hederliga affärskultur betvivlades bland folkmassorna och Marianne Barner fick ansvaret att åtgärda problemen. Ikea började jobba med Rädda Barnen för att skriva nya riktlinjer och en uppförandekod för inköp och tillverkning.
”Vi bestämde oss för att vara med och bidra till en rejäl och varaktig förändring för barn. Det kan man bara göra genom att attackera grundorsakerna till barnarbete”, säger Marianne Barner.

Sedan 2000 har Ikea stöttat Unicef med att förbättra barns hälsa och utbildning i 500 byar i delstaten Uttar Pradesh i norra Indien. Hittills har samarbetet resulterat i att 80 000 barn har fått en utbildning, 140 000 barn och 150 000 kvinnor har vaccinerats och 22 000 kvinnor har engagerats i självhjälpsprogram.

För fyra år sedan skapades Ikea Social Initiative, som samlar koncernens samtliga internationella engagemang i sociala projekt. Marianne Barner är chef och har tre andra personer på sin avdelning. En av dem jobbar i Indien och har daglig kontakt med hjälparbetarna på Unicef.
”Unicef jobbar alltid tillsammans med lokala myndigheter. För oss är det viktigt så att insatserna bidrar till en varaktig förändring. Till exempel byggde Unicef en klinik i Indien för att ta emot för tidigt födda barn. Tidigare hade kvinnorna ingenstans att gå. När jag senast besökte Indien så visar det sig att det nu byggs 140 kliniker av delstaterna själva, inspirerade av Unicef. Att Unicef kommer att nå 80 miljoner barn och 10 miljoner kvinnor i Indien ska ses i det sammanhanget. Effekten på sikt blir väsentligt större”, säger Marianne Barner.

Ikea har inget varuhus i Indien, men gör stora inköp därifrån. Det är en stor anledning till valet att lägga sina hjälppengar på Indien. Ikea Social Initiative svarade för närmare 20 procent av Unicefs totala budget för Indien i fjol.
”Genom att fokusera på ett land och ett mindre antal program kan du vara mer närvarande och skapa rejäla avtryck”, säger Marianne Barner.

Varför har Ikea valt att stödja just Unicef?
”Vi vill förbättra rättigheter och levnadsvillkor för barn och Unicef och Rädda Barnen är de två största organisationerna som arbetar för det. De har kunskapen och resurserna som krävs för att göra en betydande förändring för ett stort antal barn”, säger Marianne Barner.

De senaste åren har företagens sociala ansvarstagande, CSR, blivit högsta mode. Det är trendigt att ta ansvar, att fylla sitt varumärke med en ädlare ambition än viljan att kränga mer produkter för egen vinning. Unicef får förfrågningar från många företag som vill bli samarbetspartner, eller sponsra någon aktivitet. Bolag som säljer vapen, sprit, tobak, pornografi och spel får nobben direkt.
”Vi möts nästan dagligen av att folk vill ge en påse pengar och använda vår logga. Så funkar det inte. Vi screenar alla företag. Det ska finnas ömsesidig respekt och företaget måste dela vår syn på barnarbete och barns utveckling”, säger Anna Ryott.

Socialt ansvar är inte bara ett lyft för imagen externt. Marianne Barner talar hellre om effekterna som det har på varumärket internt.
”En dag ringde en kollega till mig och sa att vi har 18 000 smått defekta bord som måste skrotas. Kunde vi se till att de kom till nytta? Borden användes sedan i en kampanj för att få fler barn att gå i skolan i Liberia och Burundi. Ikea har jobbat länge med miljöfrågor och arbetsvillkor hos våra leverantörer, men det här ger en extra dimension. Medarbetarna blir mer engagerade när de ser att det sociala arbetet fokuserar på länder där Ikea gör affärer”, säger hon.

Corporate social responsibility, CSR, är i dag ett obligatoriskt inslag i många universitetsutbildningar. Unga människor tar för givet att deras framtida arbetsgivare tar ansvar för fler än sina egna aktieägare.
”Morgondagens ledare kommer att ha socialt ansvar högt på agendan. För många unga är det viktigare än bonus”, säger Anna Ryott.

Även kunderna uttrycker sitt missnöje med företag som inte tar socialt ansvar eller sätter ned foten i frågor som rör samhällets utveckling. Imageförlusten för barntillverkade mattor skulle bli mycket större i dag, femton år efter att det inträffade på Ikea. En modern kund vill precis som en modern anställd känna stolthet över sitt val av varumärke. Ett företag som menar allvar med sitt sociala ansvar kommer att stärka sitt namn både utåt och inåt.

Ikea tänker inte tapetsera landets annonstavlor med sina välgärningar hos Unicef. Företaget tror att det uppnår större positiv effekt genom att informera om samarbetet i varuhusen och i sin kundtidning, snarare än att marknadsföra det aktivt. Olika Unicef-kampanjer har redan gjort sig hemmastadda bland Billybokhyllorna på butiksgolven. De senaste sex åren har Ikea sålt mjukdjur i julhandeln, där en euro per nalle går till skolprojekt inom Unicef och Rädda Barnen. Hittills har det inbringat drygt 150 miljoner kronor.
”Mjukdjurskampanjen har alla dimensioner av att kommunicera det här samarbetet”, säger Marianne Barner.

Ikeas Sverigechef Jeanette Söderberg rankas högt i tidningen Chefs utvärdering av näringslivets ledare. I testet premieras hon bland annat för sin starka motivation att Ikea ska ta socialt ansvar. Förankringen i ledningen är en nödvändighet för att engagemangen ska bli långsiktiga, tror Marianne Barner. Det långsiktiga engagemanget är också en förutsättning för att Unicef ska få bästa utväxling av givaren. Ett exempel är jordbävningen i Pakistan hösten 2005 när över tre miljoner människor blev hemlösa och Unicef kunde reagera blixtsnabbt med Ikeas hjälp.
”Våra medarbetare i Älmhult och England tog kontakt med en av våra leverantörer som frigjorde kapacitet i sin fabrik i Pakistan. Inom ett par veckor tillverkades 350 000 täcken som Unicef flög ut med helikoptrar. Vi hade affärsförbindelserna, de hade organisationen för att nå människorna”, säger Marianne Barner.

Alla företag har inte lika stora muskler att hjälpa med som Ikea. Nu finns dessutom en risk att lågkonjunkturen minskar företagens möjligheter att donera pengar till välgörenhet.
”Än så länge har vi inte märkt någon nedgång. Är det något man söker i lågkonjunktur så är det hopp och mening. Folk blir också mer solidariska när de inte har så mycket själva. Vi investerar inte i barns rättigheter för att vara snälla utan för att det är vår skyldighet”, säger Anna Ryott.