Balansgång på slak lina för Wolf

Förstora

Kreditförlusterna för Swedbank i Baltikum närmar sig snabbt de höga nivåerna från den svenska bankkrisen på 90-talet (klicka på + för att förstora tabellen).

Den slopade utdelningen från Swedbank får mer ses som en symbolisk kapitaliseringslättnad.
Risken för ytterligare en nyemission är långt ifrån över. Det finns några nyckelfaktorer som avgör det.

Det första är förstås storleken på de framtida kreditförlusterna i Baltikum. De drygt fördubblades under det sista kvartalet och uppgår nu till 2 procent av utlåningen. När Sverige förra gången drabbades av bankkris 1991–1993 toppade kreditförlustnivån räknat för alla storbankerna på 3,7 procent knappt två år efter att de började dyka upp. En viktig fråga för Swedbank är just tidsperspektivet, det som i Sverige då varade i två år. Det bästa för Swedbank är att förloppet blir utdraget så att bolagets underliggande vinstnivå i de stabila delarna hinner motverka kreditförlusterna.

Under det närmaste året kommer vi säkert att få svar på dessa bägge nyemissionskritiska frågor.
Swedbanks nyemission och den slopade utdelningen gör att banken har en kapitalbas på 77 miljarder kronor motsvarande en primärkapitalrelation på 11,1 procent. Det formella kapitalkravet är enligt regelverket 4 procents kapitaltäckning vilket för Swedbank betyder ett kapitalkrav på 28 miljarder kronor.

Det innebär att banken kan hantera totala förluster kommande år på 49 miljarder kronor utan att det formellt krävs nya pengar. Statens garantiprogram har dock snävat in marginalerna något eftersom det kräver 6 procent kapitaltäckning, vilket sänker Swedbanks marginal till 35 miljarder kronor i total förlustnivå. Swedbanks mål är en kapitaltäckning på 8,5–9 procent och dit har Swedbank en marginal om 18 miljarder kronor. För att Swedbank ska ses som en stabil part i bankvärlden så lär det behövas fyllas på med pengar någonstans mittemellan statens krav och Swedbanks mål, det vill säga runt 25 miljarder kronor i totala förluster.

I fjol tjänade Swedbank 18 miljarder kronor före kreditförluster. Vinsten steg med 1 miljard kronor under fjärde kvartalet men med tanke på lågkonjunkturen kommer sannolikt den underliggande vinsten att minska något.

VA räknar med en underliggande vinst på 15–17 miljarder kronor. För att undvika en nyemission i år får alltså kreditförlusterna inte bli högre än 40 miljarder kronor. Det motsvarar 4 procent av utlåningen i Sverige eller 20 procent av utlåningen i Baltikum. Om alla förlusthärdar skulle explodera redan i år finns en viss risk att marginalen inte håller.

Men om problemen förskjuts till nästa år så har bolaget en ny underliggande vinst på 15–17 miljarder kronor som kan användas och då ser kalkylen bättre ut. 20 procents total förlust är dubbelt så mycket som finanskraschen i början av 90-talet totalt kostade bankerna i kreditförlust under 1991–1995 innan de föll ned till normal nivå.

Frågan är vem som ska ställa upp om det krävs kapitaltillskott. Folksam kan möjligen ha de finansiella musklerna men Anders Sundström säger sig vara tveksam till om viljan finns.

Med tanke på den fortsatt extrema osäkerheten som omgärdar Swedbanks utlandsverksamhet är det tveksamt om det finns några nya aktörer där ute som är beredda att gå in som nya storägare via en nyemission. Dessutom dräneras just nu marknaden på kapital i samband med att såväl SEB som Nordea genomför nyemissioner på sammanlagt 35 miljarder kronor.

Ett tänkbart scenario är att svenska staten går in och räddar en eventuell andra nyemission och därmed tar ett ännu stadigare grepp än via dagens ägande via Svensk Exportkredit på 3,3 procent av aktierna.

Med staten som huvudägare i två av storbankerna, plus inte helt obetydliga bolåneinstitutet SBAB, skulle Mats Odell och kompani i så fall kunna få ett avgörande inflytande över den framtida bankstrukturen i Norden.

Vilka banker som kan gå stärkta ur finanskrisen och utgöra eventuella framtida partner till Swedbank är dock svårt att avgöra i dag eftersom vi befinner oss i stormens öga.

I höstas var flera nordiska spår heta och Swedbank parades ihop med såväl Danske Bank som norska DnB Nor. Bägge dessa har dock nog med egna problem ett tag framöver, även utan stor baltisk exponering. Innan de står stadigt på egen hand är det inte troligt att någon av dem tar sig an nya utmaningar i form av Swedbank.

En allt troligare konstellation är Nordea/Swedbank – att Swedbank så småningom hel, eller troligare i delar – inlemmas i den pannordiska storbanken. Swedbanks räddning från ett sådant scenario är att Baltikumkrisen inte exploderar de kommande kvartalen. I så fall kan den sunda svenska verksamhetens vinster parera förlusterna i Baltikum.