Investors dolda makthavare

Förstora

Foto: Micke Lundström

Så här i början av februari är det högsäsong och extra intensiva dagar för Investors chefsjurist Petra Hedengran, en av svenskt näringslivs verkliga makthavare. Det finns skäl att tro att hon kommer att hamna i hetluften i framtiden när det sker något oväntat styrelseförslag. Då kan hennes erfarenhet som ny­bakad jurist på en advokatbyrå komma väl till pass.
”Mitt första jobb var på dåvarande advokatfirman Gunnar Lindhs i slutet av 80-talet då jag arbetade med målet då Fermentas nya styrelse stämde delar av den gamla styrelsen. Det var  ett mycket uppmärksammat och publikt fall”, säger Petra ­Hedengran.

Det var dåtidens kanske mest omtalade bolag efter Refaat El-Sayeds turer i det kraschade läkemedelsbolaget som slutade med ett antal olika rättsliga efterspel.  

Numera titulerar hon sig som chefjurist. Arbetet innebär att hon är ansvarig för upphandling av juristtjänster till Investor förutom att vara intern resurs i alla juridiska frågor som rör Investor och Investorbolagen.

Det som gör henne till en i näringslivet betydelsefull, och framför allt offentlig, person är dock hennes roll som ägaransvarig på Investor. Petra Hedengran är den som avgör vilka som ska sitta i många av de största företagens styrelser.

Karriärlyftet har gått snabbt. Det är knappt två år sedan hon lämnade Advokatfirman Lindahl där hon var delägare och ansvarig för bank- och finansgruppen för den betydligt mer offentliga rollen hos Investor. Styrelsearbete har hon dock haft erfarenhet av. Åren 2000–2003 satt hon i styrelsen för Svensk Exportkredit.

Men nu är det Investor som gäller för hela slanten och det är just nu i februari, ett par månader innan bolagsstämmoperioden drar i gång, som börsbolagens valberedningar på allvar träffas för att jämka samman sina åsikter till förslag om nya styrelseledamöter. Valberedningarna består i allmänhet av fyra fem personer från olika delar av ägarkretsen och de ses vanligen tre fyra gånger under vintern och våren innan det är dags för bolagsstämmorna.

I en del företag, framför allt i de mind­re bolagen med en stark huvudägare, har valberedningsarbetet traditionellt skötts med vänsterhanden. Men det behöver inte alls vara ett kafferep. I exempelvis Volvos valberedning har det under de senaste åren flaggats upp till strid om styrelseplatserna mellan finansmannen Christer Gardell och Handelsbanken/Industrivärden. Där har valberedningen varit en skådeplats för maktstrider och ett verkligt centralt forum när det gäller ägarmakt.  

Det var Lars-Erik Forsgårdh som under sina 22 år som vd för Aktiespararna drev frågan att bolagen skulle införa speciella valberedningar. Han såg det som ett sätt för alla aktieägare att påverka styrelsesammansättningen och efter en intensiv kampanj lyckades Forsgårdh med sitt mål. Länge sågs inte införandet av valberedningar med blida ögon hos många storägare, men i dag är det högst accepterat och en del av bolagskoden som infördes 2004.  

Tillsättningen av styrelserna, och därmed valberedningsarbetet, är en viktig del på vilket sätt Investor styr sina portföljbolag. Och det i är i det ljuset som man ska se utnämningen av Petra Hedengran som ansvarig för ägarfrågor eller corporate government-­frågor som det heter i kvarteren runt Blasieholmstorg där Investor och andra makt­havare huserar.
”Att ha rätt styrelse i ett bolag är A och O för oss som ägare. Koden har rent generellt bidragit till att valberedningsfrågorna hanteras på ett mer strukturerat och transparent sätt än för några år sedan”, säger Petra Hedengran.

Det har också blivit mer fokus på styrelsearbetet i och med att bolagskoden infördes. Samtidigt ställs dagens bolag inför många utmaningar i en alltmer globaliserad värld.
”Våra portföljbolag är globala, vilket ställer särskilda krav på styrelsen. Vårt och mitt jobb är att se till att styrelserna är rätt besatta när det gäller kompetens. Efterarbetet, det vill säga att utvärdera hur styrelsearbetet har fungerat, är också en mycket viktig del.”

Några av förra årets stora frågor på bolagsstämmorna var bonusarna till ledningen och aktierelaterat arvode till styrelsen. Petra Hedengran pläderade då för höjda styrelsearvoden och att gapet till motsvarande ersättningar i utlandet måste minska.  

Året innan dess satte Gudrun Schyman agendan när hon köpte aktier i storbolagen och gick på bolagsstämman och ställde frågor om jämlikhetens tillstånd i styrelserummen.

Det är en fråga som alltjämt är aktuell, enligt Petra Hedengran. Men för att få in fler kvinnor anser hon att näringslivet först måste se till att kvinnorna får operativ ledningserfarenhet. Det är trots allt fortfarande så att de flesta styrelseledamöterna rekryteras från kretsen bland personer som har gjort karriär inom näringslivet.
”Det är också viktigt att komma ihåg att frågan om mångfald i styrelsen inte bara handlar om könsfördelningen utan att det är lika angeläget att få in personer med utländsk bakgrund i styrelserna för globala företag”, säger Petra Hedengran.

Det återstår att se vad som blir årets tema på bolagsstämmorna.
Petra Hedengran hoppas och tror att det kan bli mer frågor kring själva affärsverksamheten. Det borde finnas förutsättningar för det menar hon med tanke på lågkonjunkturen och finanskrisen. Men en gissning är väl att ersättningarna till ledningarna lär väcka frågor även i år med tanke på hur aktieägarna har fått se sina investeringar sjunka ihop som suffléer samtidigt som bonusarna till och med förväntas öka jämfört med i fjol.

Vad gäller ökningar av styrelsearvoden indikerar Petra Hedengran att hon inte tror att det kommer några direkta arvodes­höjningar i år. Därmed är det långtifrån säkert att det blir ersättningshöjningar i bolag som Atlas Copco, Husqvarna, Electrolux, Saab och SEB där Petra Hedengran sitter som ordförande i valberedningen.

Hennes bedömning är att de senaste årens ersättningsökningar till styrelsen tar en paus i år.
”Det är många valberedningar som kommer att föreslå oförändrade arvoden. Börsnedgången har gjort aktieägarna fattigare och då är det fel att höja arvodet. I svåra tider som dessa håller man igen på alla håll och kanter – inklusive arvoden till styrelsen”, säger Petra Hedengran.

SEB är hittills det enda av Investors kärninnehav som har presenterat sina förslag till styrelsen och där gick faktiskt styrelsen längre än vad valberedningen ursprungligen föreslog. Valberedningen hade föreslagit oförändrad ersättning. Det förslaget ändrades efter initiativ från styrelsen och om bolagsstämman klubbar igenom beslutet kommer SEB:s åtta man och tre kvinnor starka styrelse att få styrelsearvodet sänkt med 25 procent.

Detta är dock sannolikt bara ett tillfälligt hack i ersättningskurvan. Enligt rekryteringsfirman Heidrick & Struggles europeiska undersökning har styrelsearvoderingen i Europa mer än fördubblats sedan 1999. De svenska styrelseledamöterna har fortfarande klart lägre ersättning än sina europeiska kollegor. Enligt samma undersökning får svenska styrelseledamöter i snitt 20 000 kronor per möte, medan Europasnittet ligger 75 procent högre. Men med tanke på att svenska styrelser sammanträder fler gånger per år än ett lika stort företag i övriga Europa blir skillnaden dock i absoluta tal dock inte lika stor.

Trenden går mot att ersättningen stiger mer än det allmänna löne­läget och den går också mot, åtminstone om Petra Hedengran får bestämma, att arvodet i allt högre utsträckning blir rörligt. Redan nu betalar till exempel Investorbolagen Atlas Copco, Electrolux, Husqvarna och Ericsson ut en del av styrelsearvodet i form av aktier eller syntetiska aktier som är knutna till utvecklingen av bolagets aktiekurs.

”Ersättningarna till styrelsen är en viktig fråga. Att knyta en del av ersättningen till kursutvecklingen för bolagets aktier innebär inte någon höjning av arvodet utan kan innebära både ett lägre och högre arvode jämfört med om arvodet betalas ut som en fast ersättning. Vad vi uppnår är en situation där arvodet blir lägre i de situationer då aktieägarna fått se sitt innehav minska i värde och vice versa.”
”Vi vill samtidigt inte ge för kortsiktiga incitament till styrelsen utan försöker nu hitta en modell där styrelseledamöterna får en ersättning som är beroende av bolagets utveckling under en period om fem år”, säger Petra Hedengran.

Hon tillhör dem som tycker att valberedningarna ska leta aktivt efter personer som framför allt kan komplettera och berika styrelsen med nya erfarenheter. I sitt arbete använder hon ofta rekryteringsfirmor i uppdraget. Det synsättet och arbetssättet har förändrat utseendet och karaktären på bolagsstyrelserna.

Traditionellt satt storbolagsdirektörerna, de så kallade sextontaggarna i varandras styrelser och det var extra fint att sitta i många styrelser för storbolagen. Och om någon storbolagsdirektör satt i ett litet företags styrelse kunde man ge sig dän på att sommarstugan låg nära det aktuella företagets huvudkontor. Tidningarna publicerade listor över personer med flest styrelseuppdrag och i början av 1990-talet kunde till exempel näringslivs­personligheter som Claes Dahlbäck och ­Gustaf Douglas sitta i inte mindre än åtta börsbolagsstyrelser var. Men de tiderna är förbi.
”Styrelsearbetet har blivit så omfattande i ett bolag att det inte går att ha lika många uppdrag som förr om åren. Bolagskoden har bidragit till det samt att företagsstyrning är mer komplext i dag. Jag tror ingen längre tycker att det är höjden av karriären att sitta i flest bolagsstyrelser.”

Ett av hennes viktigaste mål är att försöka avdramatisera styrelsearbetet. Det ska inte uppfattas som ett hedersuppdrag, där folk kan sitta i decennium på samma stol.
”Vi måste kunna byta ut styrelseledamöter på andra grunder än att de faller för åldersstrecket eller att bolagen får nya ägare. Det är viktigt att kompetensen och därmed personerna speglar den speciella utmaning som det enskilda bolaget står inför och att detta kan föranleda förändringar i styrelserna även i ett kortare perspektiv. Om bolaget planerar en inbrytning på den asiatiska marknaden eller satsar på mer konsumentnära produkter kan det var viktigt att komplettera styrelsen med personer med den erfarenheten.”

Däremot tycker hon att 70-årsgränsen, som Percy Barnevik framförde som styrelseordförande för Investor för drygt ett decennium sedan och som också diskuterades som en del i bolagskoden innan den infördes, inte längre är något som gäller för Investorbolagen. Enligt Petra Hedengran finns det ingen anledning att byta ut folk av ålderskäl. Det är helt fel sätt att ta tillvara på kunskap.

Så om man nu siktar på en styrelse­karriär. Hur gör man då?
”Ja, som sagt, en bra karriär i näringslivet är en bra start. Samarbetsförmåga och ändå möjlighet att kunna stå för sina åsikter och i dessa dagar av finanskris tror jag att de flesta styrelser gärna ser personer med siffer- och revisionskunskap. Revisionskommittén kommer att få en ännu viktigare roll efter allt som har hänt i finansvärlden. Det gäller framför allt bolag inom finanssektorn och med tanke på det arbete som pågår inom EU inom detta område”, säger Petra Hedengran.