Riksbanken höjer räntan

Riksbanken höjer reporäntan med 0,25 procentenheter till 4,75 procent. Nivån gäller till nästa penningpolitiska möte.

Enligt SME Direkts enkät bland 20 analytiker räknade tolv med att styrräntan skulle höjas med 0,25 procentenheter, till 4,75 procent, medan åtta trodde på en oförändrad ränta. Riksbanken ändrade senast reporäntan vid det penningpolitiska mötet den 2 juli, då den höjdes med 25 punkter.

Riksbanken har samtidigt sänkt sin bedömning om den framtida räntebanan jämfört med i juli-prognosen.
"Det beror bland annat på att oljepriset och även övriga råvarupriser har sjunkit. Dessutom har tillväxten bromsat in mer än förväntat både i Sverige och i omvärlden", skriver Riksbanken.

"Räntehöjningen riskerar snabba på konjunkturnedgången. Och allt fler hushåll tyngs allt mer av de höga räntekostnaderna och det gäller inte minst många barnfamiljer, säger Knut Hallberg, ränteanalytiker på Swedbank Markets, till TT.

Den senaste veckan har negativ konjunkturstatistik och fortsatt fallande oljepriser inneburit att allt fler bedömare kalkylerat med att Riksbanken kanske inte skulle höja räntan.
"Men det blev som vi befarade. Tillväxten är kraftigt på väg ned och den finansiella oron i världen fortsätter", säger Knut Hallberg.

Riksbanken motiverar dagens höjning med att den "behövs nu för att inte prisökningarna på energi och livsmedel ska sprida sig till andra områden".

Riksbankens räntebana pekar nu mot att reporäntan kommer att vara 4,6 procent under tredje kvartalet 2009, att jämföra med 4,9 procent i juli-rapporten. Riksbanken noterar att som vanligt råder osäkerhet om hur reporäntan kommer att utvecklas framöver.
"Reporäntan kan exempelvis bli högre om kostnadstrycket blir högre än förväntat. Om däremot den ekonomiska utvecklingen i Sverige och i omvärlden blir svagare än väntat kan räntan behöva bli lägre", skriver Riksbanken.

Riksbanken skriver att en höjning av reporäntan behövs nu för att inte prisökningarna på energi och livsmedel ska sprida sig till andra områden, och med en högre reporänta väntas inflationen närma sig målet, 2 procent, inom ett par år.

Inflationen är på den högsta nivån sedan mitten av 1990-talet och det beror främst på att världsmarknadspriserna på energi och livsmedel ökat kraftigt.
"Under senare tid har dessa priser fallit tillbaka, även inflationsförväntningarna har dämpats men är fortsatt höga. Samtidigt har tillväxten i produktiviteten blivit oväntat svag, vilket ökat kostnadstrycket", skriver Riksbanken.

Banken konstaterar vidare att tillväxten har fallit mer än väntat både i Sverige och i omvärlden, vilket delvis beror på den finansiella oro som pågått sedan förra året och Riksbanken kan ännu inte säga när läget på de finansiella marknaderna kommer att normaliseras.

Riksbanken bedömer att konjunkturen fortsätter att dämpas framöver och att läget på arbetsmarknaden mattas. Resursutnyttjandet bedöms ännu vara något högre än normalt men väntas falla under prognosperioden.

Höjningen ser dock ut att bli den sista på ett tag. Bankens bedömning är att reporäntan kommer att ligga kvar på denna nivå resten av året. Sedan kan reporäntan börja sänkas, skriver banken.
"Jag tror att Riksbanken i vår kommer att börja sänka räntan", säger Knut Hallberg.

Riksbanken räknar med att inflationen ska vara nere på målet på 2 procent i början av 2010.
Reporäntan, som har en avgörande inverkan på räntenivån för bolån och krediter, är den ränta som bankerna får betala för lån i sju dagar från Riksbanken.

Kronan tappade marginellt mot euron omedelbart efter Riksbankens räntebesked. Samtidigt tog såväl korta som långa statsobligationsräntor ett litet steg uppåt.
Stockholmsbörsen föll nedåt från en tveksam inledande torsdagshandel till en nedgång på omkring 1 procent för OMXS-index så snart räntebeskedet var offentliggjort.

Uppdaterade tillväxt- och inflationsprognoser samt ny räntebana, underlag för Riksbankens penningpolitiska beslut den 3 september.
(Noteringar inom parentes avser Riksbankens bedömning i den penningpolitiska rapporten i juli)

Reporänteprognos, procent (kvartalsgenomsnitt)
3kv 2008
4,5 (4,5)  

4kv 2008   
4,7 (4,8)

3kv 2009   
4,6 (4,9)

3kv 2010
4,3 (4,6)  

3kv 2011
4,3 (4,4)

Inflationsprognos, tolvmånaderstal
KPI
sep 2009
2,7 (3,0)   

sep 2010
1,9 (2,2)   

sep 2011
2,0 (2,1)