''Mer kärnkraft går emot EU-direktivet''

Någon vidareutbyggnad av kärnkraften i Sverige är inte aktuell om man får tro Ola Alterå, statssekreterare hos Maud Olofsson på näringsdepartementet. Efter diverse beredningar och vetenskapliga råd ska regeringen under hösten utforma sin nationella energistrategi.
”Sverige ska vara ordförande för EU hösten 2009, och då måste vi ha vår nationella strategi på plats”, säger Ola Alterå.

Han har i veckan meddelat att samtliga riksdagspartier ska inbjudas till energiöverläggningar under hösten. Enligt Alterå är regeringens målsättning att hitta en överenskommelse över blockgränserna innan regeringen lägger fram sin proposition om ­energi och klimat i vinter. EU:s så kallade bördesfördelning förhandlas just nu fram och kravet på Sverige blir att 49 procent av energiförbrukningen ska komma från förnyelsebara energikällor år 2020, dit kärnkraften inte räknas.

För att klara EU:s krav kommer regeringen i första hand att satsa på vindkraft och biobränslen. Målet är att vattenkraft, vindkraft och biobränslen ska svara för halva Sveriges energi­användning år 2020.
”Sveriges elproduktion står i dag på två ben, vattenkraft och kärnkraft, men vi behöver ett tredje ben av el från förnyelsebara källor. Ett beslut om kärnkraftens framtid i Sverige är inte det mest påträngande just nu.”

I stället för att öka Sveriges kärnkraftsberoende ännu mer, anser Ola Alterå att det är mer rationellt att satsa på energi­produktion som inte är så beroende av extrema säkerhetskrav.
”Bygger vi ny kärnkraft före år 2020 kommer vi inte kunna uppfylla EU:s krav på förnyelse­bar energi.”

Frågan är om Folkpartiet och andra som vill ha mer kärnkraft anser att EU:s direktiv ska följas. Enligt Ola Alterå är det nu angeläget att de gröna elcertifikaten ut­ökas och förlängs så att de gäller även efter 2016. Även Socialdemokraterna vill förlänga elcertifikaten och en blocköverskridande överenskommelse om detta borde därför vara möjlig. Detta skulle kunna skapa de långsiktiga spelregler som energibranschen efterlyser.

Sedan de fyra allianspartierna enades om valplattformen sommaren 2006 har samtliga borgerliga partier stött de gröna elcertifikaten. Därmed kom satsningen på vindkraft i gång på allvar. Om de borgerliga allianspartierna också vill förlänga elcertifikaten efter 2016 återstår att se. Produktionen av ”grön” el från förnyelse­bara energikällor erhåller genom elcertifikaten ett stöd på cirka 20 öre per kilowattimme. Såväl vindkraft, kärnkraft som annan energiproduktion har dock blivit väsentligt dyrare i takt med att priset på olja stigit. Frågan är om subventioner behövs efter 2016.

”Jag är inte alls säker på att nybyggd kärnkraft ger billigare el än vindkraft. När vindkrafts­investeringarna nu kommit i gång på allvar kommer kostnaderna att sjunka, och därför är det inte uteslutet att vindkraften kan vara kommersiellt gångbar även utan de gröna elcertifikaten efter 2016, förutsatt att andra energislag inte heller subventio­neras.”