Riksbanken väntas höja

De flesta av landets storbanker tror att Riksbanken höjer räntan vid sitt möte i september. Handelsbanken är den enda av landets fem storbanker som tror att räntan lämnas oförändrad på 4,50 procent.

Det visar en rundringning som Nyhetsbyrån Direkt har gjort till de fem storbankerna: Swedbank, Nordea, SEB, Danske Bank och Handelsbanken.

Den låga tillväxten under andra kvartalet i år och ett oljepris som sjunker har gjort frågan om Riksbanken verkligen kommer att genomföra den planerade höjningen av reporäntan i september glödhet.
Jan Häggström, chefsekonom på Handelsbanken, tror inte att Riksbanken beslutar att höja räntan vid nästa möte.

"Med tanke på den låga tillväxten och osäkerheten kring hur oljepriset kommer att utvecklas tror jag att Riksbanken avstår från en räntehöjning i september", säger han men tillägger att en höjning senare i höst inte kan uteslutas.

Handelsbanken är därmed den enda av de fem storbankerna som tror att Riksbanken kommer att välja att lämna räntan oförändrad.

Den räntebana som Riksbanken beslutade om vid sitt möte i början av juli innehöll förutom räntehöjningen i september ytterligare en räntehöjning i år.

Swedbank är kanske den bank som tydligast har deklarerat att en höjning i september är att vänta. Knut Hallberg, analytiker på Swedbank, tror dock att räntebanan kan komma att ändras.
"Vi tror att Riksbanken höjer räntan i september, men vi tror inte att de genomför den andra räntehöjningen som de flaggade för i den penningpolitiskarapporten", säger han.

Inflationstakten är fortsatt hög, 4,4 procent enligt den senaste mätningen i juli. På frågan vad som gör Swedbanks ekonomer så säkra på en höjning lyfter Knut Hallberg fram Riksbankens fokus på att bekämpa inflationen som en av orsakerna. Han säger samtidigt att man aldrig kan vara "helt hundra" på vad Riksbanken.

En annan som inte vill skriva i sten är Torbjörn Isaksson, analytiker på Nordea:
"Vi tror att Riksbanken höjer räntan i september, men den höjningen hänger fortfarande löst", säger han.

Osäkerheten beror framförallt på att oljepriset har kommit ner och ligger under de nivåer som Riksbanken räknat med. Den låga tillväxten är en annan viktig faktor, inte minst för de tre som röstade emot den räntebana, med ytterligare två räntehöjningar i år, som Riksbanken i slutändan klubbade igenom.

"Det var ju tre som röstade för en mer duvaktig linje vid det senaste räntemötet och de har ju fått vatten på sin kvarn", säger Torbjörn Isaksson och syftar på den lägre tillväxten.

Eftersom de tre som röstade emot räntebanan inte förväntas ändra inställning vänds allas blickar istället mot hökarna, de som ville se en höjning i september. Frågan är om någon av dem kan tänkas ändra sig. Det räcker med att en byter fot för att räntehöjningen i september ska stoppas.

Olle Holmgren, analytiker på SEB säger att det är svårt att peka ut en person som kan tänkas hoppa i duvkostymen.
"De förde lite olika resonemang vid det förra mötet - realräntor och inflationsoro", säger Olle Holmgren.

Han menar att det med hänsyn till uttalandena i protokollet inte är någon som har fått anledning att ändra ståndpunkt. Och någon gissning om vem som byter fot vågar han inte lämna, men kockar ner det till en knäckfråga:
"Frågan är vem som är mest oroad över tillväxten", säger han.

Inte heller Torbjörn Isaksson på Nordea vill sia om vem som är mest benägen att ändra ståndpunkt.
"Det är svårt att vet var man har dem. Alla tre har potential att ändra sig, även om de nog inte kommer att göra det samtidigt", säger han.

Han säger att marknaden inte nödvändigtvis kommer att förvarnas innan mötet, om någon av de tre hökarna i direktionen väljer att inte rösta för en höjning i september.
"De har ändrat kommunikationsordningen det senaste året och beslutet ska ju fattas vid mötet", säger han.

När det gäller oljan, tillväxten och inflationen är analytikerna relativt eniga om den senaste tidens utveckling. En faktor som inte är helt entydig är dock arbetsmarknaden. Frågan om hur tillståndet på arbetsmarknaden ska tolkas är viktig inte minst på grund av att en av ledamöterna i direktionen, Svante Öberg, anses ha det som en hjärtfråga.
"Han har fokuserat på att arbetsmarknaden har sett stark ut", säger Knut Hallberg på Swedbank.

Men den senaste tidens siffror har pekat mot en allt svagare arbetsmarknad, något som enligt Knut Hallberg kan få Svante Öberg att byta fot.

Stefan Mellin på Danske Bank säger att arbetsmarknaden visserligen har sett svag ut men att en annan viktig faktor är löneökningarna och de har enligt Medlingsinstitutets siffror inte ökat så kraftigt som befarats. Stefan Mellin säger också att Svante Öberg i protokollet för resonemang som tyder på att han har blicken fäst långt fram i tiden.

"Han tycks vara mer oroad över nästa avtalsrörelse och tycker därför att det är viktigt att inflationen går ner innan år 2010", säger Stefan Mellin.
Att lönerna inte stigit så mycket som befarats är en analys som Torbjörn Isaksson på Nordea skriver under på.

"Löneutfallen de senaste månaderna har, om något, varit lite lugnare än vad Riksbanken nog räknat med", säger han.

När det gäller situationen på arbetsmarknaden säger Torbjörn Isaksson att utfallen fortfarande är relativt starka. Indikatorerna för arbetsmarknaden, det vill säga till exempel antalet varsel och nyanmälda platser hos arbetsförmedlingen, börjar dock se svagare ut.

Innan Riksbanken lämnar sitt räntebesked den 4 september kommer dock ännu en arbetskraftsundersökning, för juli månad, från SCB.

En annan undersökning som möjligen skulle kunna räta ut frågetecknen inför räntebeskedet är Konjunkturinstitutets mätning över inflationsförväntningarna som publiceras den 27 augusti.