"Höger hjärnhalva kommer styra världen"

Förstora

Värdet i företagen skapas allt mindre i den logiska vänster hjärnhalvan och allt mer i den kreativa högra hjärnhalvan, skriver Dan Pink i sin bok ”A whole new mind”.

Industrialismen ersatte bondesamhället.
I mitten av 1990-talet tog vi klivet in i informationssamhället.
Nu är det dags för nästa revolution.
Under trycket från billig arbetskraft i snabbväxande ekonomier som Kina och Indien förlorar informationssamhällets hjältar, programmerarna, juristerna, revisorerna och andra tjänstemän sitt värde.

Företagen flyttar helt enkelt ut också tjänstemannajobben till låglöneländer eller ersätter dem med robotar och mjukvara. Samtidigt måste företagen konkurrera med allt högre designinnehåll och mer spännande varumärken.

Exit informationsslavarna.
Entré för kreatörer, supertalanger och konstnärer.

Eller enklare uttryckt, värdet i företagen skapas allt mindre i den logiska vänster hjärnhalvan och allt mer i den kreativa högra hjärnhalvan.

Det är den tes som Dan Pink, Wired-redaktör och före detta talskrivare åt Bill Clinton, predikar i sin bok ”A whole new mind”.

Den processen kommer att föra oss in i den konceptuella tiden, där företag inte byggs på information utan på kreativa koncept.

”För att lyckas idag måste du göra något som är svårt att outsourca, svårt att automatisera och som tillfredsställer det växande estetiska behovet i en mycket krävande tid. Det är delvis därför du ser att bolag som Apple och Target går hyfsat bra – medan Microsoft och Wal-mart letar efter fotfästet.”

När slår "den konceptuella ekonomin" igenom fullt ut?
"Om du studerar de övergångar som skett i ekonomin genom åren – från jordbrukssamhälle till industri till information, och nu från informationsekonomi till konceptuell ekonomi – har de tidigare faserna inte slagits ut utan marginaliserats. Här i USA har vi fortfarande tre procent av arbetskraften sysselsatt i jordbruket. Vi har fortfarande den största tillverkningsindustrin i världen (även om den stora majoriteten av våra arbetare inte arbetar med tillverkning). Med detta sagt, finns det fortfarande överväldigande bevis för att den konceptuella ekonomin redan är dominerande. Om du tittar på den amerikanska arbetsmarknaden är de jobb som skapats de senaste tio åren högvärderade kreativa jobb, snarare än traditionella tjänstemannajobb."

Vilken är den viktigaste skillnaden mellan ett framgångsrikt företag i den konceptuella tiden jämfört med ett i informationsekonomin?

”Återigen, det faller tillbaka på den centrala idén. Rutinmässigt tjänstemannaarbete – som viss finansiell analys, viss programmering – har blivit en commodity. De jobben söker sig blixtsnabbt till den plats där de kan utföras billigast. Vilket betyder att de mest framgångsrika företagen kommer att utföra arbete som inte är rutin och som därför är svårare att outsourca.”

Vilka personer kommer ha svårast att passa in i den nya värld som du beskriver?

”De personer som har tjänat mest på det gamla systemet tenderar alltid att försöka stå emot att anpassa sig till det nya. Det är djupt mänskligt, inbillar jag mig.”

Har en traditionell vd någon chans att bli framgångsrik i en konceptuell ekonomi?

”Visst. Vd:ar tenderar att vara högst pragmatiska. De vill göra det som fungerar. Och det som fungerar idag är företag som skiljer ut sig genom artisteri, empati och innovation. Se bara hur General Electrics vd Jeff Immelt hela tiden understryker företagets större syfte, och hur han rekryterar talangfyllda människor genom att ge dem möjlighet att tackla enorma och viktiga problem som hur vi ska få rent vatten.”

Är framväxten av den konceptuella arbetarna, högerhjärnorna, en generationsskillnad?

”Det finns skillnader mellan generationerna, men jag tror inte att en generation leder utvecklingen. Yngre människor tenderar att redan resonera på det här sättet eftersom de har växt upp i en värld där teknik är självklar och USA och Europa inte är de enda ekonomiska aktörerna. Dessutom förväntar de sig att deras jobb ska vara utmanande och meningsfyllt. Men även äldre, framför allt babyboom-generationen omfamnar de här tankarna. De vill använda sin återstående tid i arbetslivet till att skapa, finna mening och lämna ett riktigt arv.”

Jag inbillar mig att framväxten av den konceptuelle arbetaren kommer att förstärka maktskiftet från organisation till talang?

”Jag tror att det redan har hänt. Och det är en enormt viktig poäng. Idag behöver talangfulla människor organisationer i betydligt mindre utsträckning än organisationen behöver talangfulla människor. Det har mindre med den konceptuella tiden att göra än det har med teknikexplosionen. Inträdesbarriärerna är låga. En kille kan hemma in sin lägenhet skapa Craig’s List och utmana tidningarnas eftertextannonser över hela USA och Europa. Två killar kan skapa Youtube och utlösa ett globalt fenomen. Det är fascinerande.”

När jag läser din bok inser jag att konstvärlden och näringslivet smälter samman på många sätt. Vad kan företag lära sig av konsten?

”Det finns en naturlig koppling mellan konst och affärer – en som vi sakta börjar upptäcka. Konstnärer ser världen ur ett nytt perspektiv. Det gör entreprenörer också. Konstnärer försöker ge världen något som den saknat. Det gör entreprenörer också. Dessutom: näringslivet idag handlar allt mindre om att leverera de rätta svaren, och allt mer om att ställa de rätta frågorna. Det är det som konstnärer gör.”

Hur uppstår kopplingarna mellan konst och affärer? Finns det några bra exempel idag?

”Ett antal företag, till exempel Unilever och Yorkshire Water Company, har etablerat konstnärsprogram. Dessutom slår sig allt fler handelshögskolor ihop med konst- och designskolor om gemensamma projekt. Ett bra exempel på det är samarbetet mellan INSEAD och Art Center College of Design i Pasadena.”

Hur är det överhuvudtaget möjligt att leda ett företag med högerhjärnor?

”Det är annorlunda. Jag tror inte att de traditionella strukturerna och de traditionella modellerna för belöning och bestraffning fungerar så bra. I stället för att hota och muta människor till att göra saker de inte vill, är nyckeln att skapa en kontext som tillåter människor att göra det de vill göra. Det betyder att du måste hålla alla ansvariga för sina resultat. Men det betyder också att du måste skapa stor frihet, många möjligheter att utvecklas och skapa en känsla av mening och mål i organisationen.”

Är det USA eller Europa som leder utvecklingen?
"Jag skulle säga att det tämligen lika mellan de två. Amerikansk kultur förändras mycket snabbare än Europas. Men USA tjänade betydligt otvetydigt mer på informationsåldern – och delar av det samhället kommer troligen att göra hårdare motstånd mot förändringen."

Vad tycker du om den politiska situationen i USA idag? Hur väl hanterar man den förändring som du beskriver?
"Inte speciellt bra. Faktum är att jag tycker att de flesta politiska system är tämligen insiktslösa om den här förändringen. Dessutom, i en värld där teknologi är så mäktig och marknader, speciellt kapitalmarknaden, är globala, har enskilda regeringar bara modest påverkan på ekonomin."

I din bok framställs Asien och de snabbväxande ekonomierna framför allt som ett hot och en faktor som driver utvecklingen mot den konceptuella tiden. Finns det inte anledning att tro att de passerar oss i utvecklingen?
"Jag ser inte Asien som ett hot, utan snarare som en kraft. När folk i Indien kan utföra tjänstemannajobb betydligt billigare än amerikaner och svenskar, måste de grupperna i Sverige och USA utveckla nya talanger. Men kom ihåg: Om Indien och Kina växer, betyder inte det nödvändigtvis att ekonomier i resten av världen måste krympa. Den globala ekonomin är inte ett nollsummespel. Det är en positiv summa."

Vad lärde du dig om makt i informationsekonomin versus makt i den konceptuella tiden under dina år i Vita Huset?
"Ha! Inte mycket. Men om du studerar de sex grundläggande färdigheterna – design, story, symfoni, empati, spel och mening – kommer du att upptäcka att framgångsrika politiker tenderar att använda alla dessa."

Vad är definitionen av framgång i den konceptuella tiden?
"Det finns inte en enskild definition. Det är upp till individen. Den här tidens stora löfte är att människor själva kan definiera succé utifrån sina egna villkor."

Vem kommer att betraktas som den mest framgångsrika personen 2015?
"Återigen, succé är betydligt mer svårdefinierad. Jag gillar Bob Dylans ord om att den som går upp på morgonen och gör det han vill är en framgångsrik människa."