Om Kristdemokraterna inte klarar fyraprocentsspärren och åker ut ur riksdagen efter valet 2014 och resterande tre Allians-partier vill bilda regering med Miljöpartiet, vad kommer ni svara?
"Att Miljöpartiet aldrig kommer bli en del av Alliansen", säger Gustav Fridolin och det är uppenbart att detta svar också kan tolkas som att man inte vill lova eller knyta sig till någon.
"Folk vill ha ett alternativ", säger han och summerar sin syn på politikens funktion.
"Politik för mig är möjligheten att göra verklighet av de idéer man får."
Och idéer saknar han inte. I en idéskrift från i höstas radade Fridolin upp exempel, som alla kan summeras till tre kategorier, inriktade på hållbarhet och energieffektivisering: gör investeringar i infrastruktur i form av utbyggt tågnät, i bostadsbyggande och upprustning av miljonprogram – energieffektivare, modernare och smartare, och att satsa mer på skolan för att utbilda unga för framtiden.
"Jag ser med oro hur vi blir omsprungna. Titta på Kina. De investerar motsvarande 2000 kronor per kines i energieffektivisering, samma siffra i Sverige är 50 kronor per svensk", säger han och gör klart att det inte är tillräckligt.
Energiöverenskommelsen som Alliansen slöt 2009, som innebar bland annat att avvecklingslagen gällande kärnkraften avskaffades, ger Fridolin inte mycket för.
På frågan om Miljöpartiet efter valet 2014, om möjlighet ges, kommer att riva upp energiöverenskommelsen svarar han blixtsnabbt.
"Ja! Vi kommer riva upp den. Tittar man på andra länder och jämför med oss så är det uppenbart att Sverige behöver en annan energipolitik", säger han och tillägger att den kommer ersättas med en politik som har ett långsiktigt stöd.
"Och som den ser ut i dag finns det en stor otydlighet. Du kan bjuda in två ministrar från olika Allians-partier till tv-debatt och de kommer inte vara eniga."
Vid sidan av energiförsörjning finns också den mer humana sidan, att företagen har svårt att hitta rätt personal. Det hela är enkelt:
"Vi har ingen fungerande arbetsmarknad", säger han och pekar på den höga ungdomsarbetslösheten som nu ligger på 22 procent.
"Vi förlorar en massa talanger som inte kommer ut ur arbetslöshet."
Han beskriver att strukturen på arbetsmarknaden blivit den att det är stor efterfrågan på högutbildade och inom vissa specifika yrken, samtidigt som många saknar eller har brister i sina utbildningar.
"Då är det självklart att företagen har svårt att finna arbetskraft, samtidigt som arbetslösheten bland unga är hög."
Återigen konstaterar han att regeringen gjort fel: att man avskaffat förtursregler till studier för de som med arbetslivserfarenhet gör att de istället är arbetslösa. I själva verket borde man kunna kombinera arbetsmarknadspolitik med energipolitik, menar han.
Läs hela intervjun i senaste Veckans Affärer ONLINE.
Har du inte en egen prenumeration skaffar du en HÄR.