Största hotet mot kvalificerad arbetskraftsinvandring är familjen. Att medföljande partnern inte får jobb och inte trivs är ofta anledningen till att utlandsplacerade väljer bort Sverige, konstaterade vi i förra veckans VA.

Det vill migrationsminister Tobias Billström nu vända till ett svenskt rekryteringsvapen i konkurrensen om den kvalificerade arbetkraften.

”Vi ska slå ett slag för särdragen på den svenska arbetsmarknaden”, säger han.

Och hans trumfkort är kvinnornas starka ställning som yrkesarbetande.

Alliansregeringen vill vända den svenska invandringen från flyktingfokuserad till arbetskraftsbetonad. Därför genomfördes arbetskraftsinvadringsreformen för tre år sedan.

2011 beviljades runt 14 000 personer från andra länder arbetstillstånd i Sverige. 4 054 av dem är listade hos Migrationsverket som ”personer med teoretisk specialistkompetens”.

Enligt organisationen Global Expats Partners har 90 procent av de som tar en utlandstjänst för sitt företag en man eller oftare en fru som lämnar ett chefs- eller specialistjobb för att följa sin partner utomlands.

Det betyder att Sverige skulle få chans att i ett slag kunna öka antalet arbetande i samma kategori med runt 3 650 personer.

Det är den gruppen migrationsministern vill flörta med för att göra Sverige till ett attraktivare land för den globala högkvalificerade arbetskraften.

OECD har konstaterat att Sverige inte fått särskilt god utväxling på de generösa reglerna i arbetskraftsinvandringsreformen. Det har inte skett något större inflöde av arbetskraft, oavsett kvalifikationer.

Det tror Tobias Billström är ett informationsproblem.

”Jag är väldigt nöjd med lagstiftningen som sådan. Men om ingen känner till vårt regelverk hjälper det inte. Vi måste informera. Och det måste fler än vi arbeta med”, säger han med tydlig adress till företagen.

Det andra problemet Sverige kritiserats för är krångliga och långa handläggningstider på migrationsverket. Och de har ökat radikalt de senaste året, erkänner han.

”Det kan göra att folk avstår. Där har verket nu i december fått i uppdrag att avsevärt minska handläggningstiderna, bland annat genom att godkänna längre tillstånd.”

I dag kan det enligt honom dröja ett halvår innan ett företag får besked från migrationsverket om de får uppehållstillstånd för den utländska personal de vill anställa.

Det är på tok för lång tid. Enligt de företag han själv talat med är tre månader en rimlig tid. Hos en del IT-bolag är fönstret så kort som i månad.

”Fler företag måste arbeta med detta”, säger han och avser det stora nationella projektet att öka Sveriges befolkning och arbetskraft inför den stor pensionsboom som väntar.

För att lösa problemen vill han ha näringslivets aktiva hjälp med att hitta attraktiv arbetskraft utomlands. Hela projektet kan i bästa fall, enligt ministern, dessutom ge en tillväxtskjuts åt en ny och gryende marknad: bemanningsbranschens utlandsverksamhet.

Hur ser du på att vi har en stor del högutbildad arbetskraft från andra länder i Sverige som trots sina kvalifikationer inte ens kommer till intervju på de jobb de söker?

”Det förekommer absolut diskriminering på svensk arbetsmarknad. Arbetslösheten är en av regeringens mest prioterade frågor. Men det finns inget motsatsförhållande mellan arbetskraftinvandring och arbetslöshet”, säger han.