I dag domineras marknaden av fyra stora skolkoncerner: Academedia, Baggium, John Bauergymnasiet och Kunskapsskolan. Dessa fyra omsatte tillsammans cirka 3,4 miljarder kronor år 2010. Dessutom är det en marknad stadd i tillväxt – som tilldragit sig ett växande intresse från riskkapitalister.

En representant för denna grupp är Ulf Mattsson, som är styrelseordförande i Academedia.

Under de senaste månaderna har han noga följt debatten som blossat upp efter vanvården inom Carema. Det var en skandal som överraskade honom.

"När jag först hörde om blöjorna blev jag upprörd. Sedan, efter vidare eftertanke insåg jag att det är en del av vårdprotokollet, att det är så man ser till att en patient inte torkar ut. Men det är svårt att kommentera annat än att det är tråkigt att det blivit som det blivit", säger han.  

Caremaskandalen har satt fokus på det faktum att riskkapitalbolag med fonder i skatteparadis stegvis har släppts fram för att driva vård, skola och omsorg. Och opinionen har varit kritisk till att skattemedel resulterar i vinster som går till bolag i skatteparadis.

"Det har blivit en tråkig debatt som inte handlar om det som faktiskt är viktigast, vilket är hur vi ökar kvaliteten. Debatten har nästan helt handlat om ägarformerna", säger Ulf Matsson.

Caremaskandalen satte även allas fokus åter på räntesnurror och internlån, vilket är kärnan i private equity-modellen.

"Jag kan förstå kritiken kring räntesnurrorna. I Academedia har vi inga räntesnurror. Och ja, vi har en hög skuld. Men det är inga internlån, det är framför allt till Nordea som är vår bank. Det är en del av sättet att skapa avkastning på det egna kapitalet", säger han.

Skulden på 470 miljoner kronor kan jämföras med omsättningen på 2,7 miljarder kronor per sista juni 2011 (bolaget har brutet räkenskapsår). Räntekostnaderna på lånen var nära 20 miljoner kronor.

Men varför behöver skolor sitta på lån?

"Det är ett sätt att finansiera sig. Ett företag som förlorar pengar över tid dör. Vinsten är en buffert. Och om man tittar på hur man finansierar sig är det väldigt få företag som inte har lån", säger han och tillägger:

"Om vi genererar kassaflöde och ser möjligheter att utveckla företaget mer, så har EQT historiskt sett stoppat in mer pengar för att utveckla företag hellre än att betala ner skulder."

Hur lönsam ska en elev vara? Vad har ni för avkastningskrav?

"Vi tittar på lönsamheten totalt sett på hela företaget. I dag har vi 7-8 procents rörelsemarginal. Vi vill förbättra den lite grann, upp till 9-10 procent. Det är en säkerhetsmarginal. Ingen fantastisk marginal och det krävs inte så mycket att den ska försvinna. Marginal för mig är en trygghet i att vi kan leverera över tid."

Till skillnad från vissa andra aktörer behåller Academedia och dess ägare vinsterna i kassan.

"Vi tar inga utdelningar", säger han och välkomnar mer styrning:

"Vi tycker att det är helt befogat att ha sanktioner om man inte levererar kvalitet. Så ska det vara. Vi tycker det skulle vara bra med exempelvis vite om en skola inte lever upp till vissa kvalitetsmått."

Tillsynen av skolorna är inte tillräckligt god, menar Ulf Mattsson.

"Vi hoppas att Skolinspektionen ska utvecklas och att de ska få verktyg att styra upp tveksamma situationer. Vi är inte emot reglering, snarare tvärtom", säger han.

Skolvärlden har ännu inte haft någon Carema-skandal. Vad gör ni om något sådant sker?

"Vi är hela tiden på och försöker se till att förbättra oss och kontinuerligt förbättra våra kvalitetssystem. Men det är omöjligt att förutse. Om det är så att vi får ett problem så kommer vi adressera det."

 

 

Läs hela intervjun i senaste Veckans Affärer ONLINE.
Har du inte en egen prenumeration skaffar du en HÄR.