Impact investing ersätter filantropi

Den filantropiska trenden i Sverige har dock redan börjat präglas av Impact Investment, ett nytt fenomen som har utvecklats i de länder där filantropi länge varit utbrett och som nu även kommit till Sverige.

Förra året blev filantropi ett hett ord i Sverige och flera svenska entreprenörer gav mycket. Bengt Ågerup, som sålde Q-Med för fem miljarder gav bort större delen av vinsten för kvinnors hälsa i Tanzania, Niklas Zennström delade ut miljarder via sitt Zennström Philanthropies och Percy Barnevik har med Hand in Hand skänkt mer än 100 miljoner kronor till kastlösa kvinnor i Indien. För att nämna några få. Kanske blir 2012 året när vi börjar tala om Impact Investment, som innebär att man investerar i socialt företagande istället för att donera utan krav på motprestation?

I början av hösten arrangerade stiftelsen GoodCause Sveriges första seminarium om Impact Investment, dit många stora svenska filantroper var inbjudna. I december introducerade Entreprenörskapsforum Filantropiskt forum och arrangerade ett seminarium med Zoltan Acs, professor vid George Mason University i USA. Zoltan Acs publicerar inom kort sin nya bok The Philantropist Hero: Completing the Circle of Prosperity. som visar hur tidiga amerikanska entreprenörer skänkte bort sin förmögenhet som en motvikt mot klassamhället med ärvda privilegier och belyser vikten av en tradition av lika möjligheter, inte lika utfall.

Samtidigt som Sverige på allvar börjar få upp ögonen för filantropi har utvecklingen av Impact Investment, en ny form av investering, parallellt växt fram. Impact Investment handlar om att investera i sociala företag vars målsättning går utöver ekonomisk vinst. Till skillnad från traditionell filantropi - som brukar definieras som allmännyttig verksamhet som utan genkrav stöder institutioner och projekt inom kultur, utbildning, forskning och hälsa - innebär Impact investment genkrav. Allt fler menar att givande utan genkrav inte är vad som behövs för samhällsutveckling och vänder sig nu istället till Impact Investment. Inte minst har flera svenska entreprenörer har anslutit sig till denna krets.

Inom ramen för Impact Investment ställer investeraren krav på mer än bara en avkastning på den ekonomiska investeringen – här vill investeraren se en social avkastning i form av samhällsutveckling inom exempelvis hälsa, miljö, ekonomi, utbildning eller liknande. Denna avkastning benämns i internationella termer som Social Return on Investment, SROI. Ett exempel på SROI finner vi i en artikel skriven om det svenska företaget Solvatten. Studenter från Sveriges Lantbruksuniversitet har mätt Solvattens inverkan på alla intressenter och uppvisat ett värde utöver det monetära värdet – ett värde som inkluderar sparad tid och energi, sociala kontakter och hälsoförbättringar. I Solvattens fall var SROI-värdet ovanligt högt, vilket såklart är positivt för de som investerat i företaget. SROI introducerades i Sverige genom SERUS, som inriktar sig på att mäta hur projekt och verksamheter skapar förändring socialt, miljömässigt och ekonomiskt.

Impact Investment förefaller ha flera fördelar i jämförelse med renodlad filantropisk välgörenhet, vilket andra europeiska länder upptäckt. I Storbritannien och Holland, har man redan skapat nätverk och system för att utveckla och sprida Impact Investment. Just nu ser vi hur intresset i Sverige börjar växa för Impact Investment.

I höstas besökte Kevin Jones från Social Capital Markets och Good Capital Sverige tillsammans med ett par andra investerarnätverk, Toniic Europe och K.L Felicitas[16]. I Göteborg, Malmö och Stockholm arrangerades möten med svenska intressenter som ville veta mer om Impact Investment och för de som redan var bekanta med fenomenet. Mötena var samtidigt en upptakt inför SOCAP Europe – Designing the Future, som kommer äga rum i Malmö i maj i år

Bengt Ågerup, Niklas Zennström, Percy Barnevik – kalla dem filantroper om du vill, men jag hävdar att de är Impact Investors. Den verksamhet de bedriver skiljer sig från den traditionella filantropin, och kan närmast beskrivas som en blandning av filantropi och riskkapitalism. De är rika entreprenörer som vill investera sina miljoner i företag som ger monetär såväl som samhällsnyttig avkastning. Sociala företag helt enkelt, företag vars primära mål inte är att ge avkastning till aktieägare eller en ensam VD, utan att lösa ett samhällsproblem där avkastningen går helt eller delvis tillbaka in i företaget.

Det är uppenbart att vare sig staten eller den ideella sektorn kan lösa alla de behov och utmaningar som samhället står inför idag. Bistånd, stiftelser, volontärbyråer och enskilda donationer – alla behövs. Men en ny kraft växer fram genom att näringslivet tagit ett steg bortom CSR. Allt fler befintliga och nya företag ägnar sig åt företagande som intresserar denna nya typ av investerare. Det är nu alltså bara en tidsfråga innan Impact Investment blir den nya svenska filantropin.

Nyligen recenserade Stanford Social Innovation Review Olivier Zunz’s bok Philanthropy in America: A History, som tydligt framhåller den nya riktningen filantropin har tagit de senaste åren. Här omnämns dessutom Rockefeller Philanthropy Advisors, som redan 2009 publicerade en guide för Impact Investing, som understryker att det inte alls handlar om välgörenhet utan om att skapa samhällsförändring och monetär avkastning.

Kanske bör vi lämna gammalmodiga begrepp som filantropi bakom oss när vi talar om att investera i företag med fokus på samhällsutveckling likväl som monetär avkastning. Kalla det för vad det är, en investering i att lösa de utmaningar världen står inför idag, en investering i samhällsutveckling – Impact Investment helt enkelt.