Cristina Stenbeck går i pappas fotspår

Det talas ofta om att Kinnevik måste välja väg, hitta en ny strategi efter Jan Stenbecks vildvuxna entreprenörskap. Men vad de flesta missat är att Kinnevik i det tysta redan har gjort sitt strategiska val. Bolaget har valt den svåra vägen: att satsa långsiktigt på riskabla tillväxtmarknader. Jan Stenbeck hade varit stolt över sina arvtagare men frågan är om aktiemarknaden har det tålamod som kommer att krävas.

I dag är högtidsdag i Stenbecksfären då aktieägarna samlas till sedvanlig årsstämma i Kinnevik. Vd Mia Brunell lär i sin presentation fortsätta att försöka hamra in bilden av investmentbolaget som ett ”tillväxtmarknadernas Investor”.

Det är nämligen lex Millicom som är på modet i sfären just nu. Mobiloperatörens globala segertåg har givit kraftigt eko bland Stenbecks direktörer som nu springer benen av sig för att upprepa succén.
Sfärens portföljbolag är nu verksamma på 32 av världens tillväxtmarknader. Ryssland är den viktigaste och verksamheten där står för 15 procent av Kinneviks totala substansvärde. Nämnda Millicom växer med 40 procent årligen och vinsten, i vart fall på ebitda-nivå, hänger med.
Den som sneglar allra mest åt detta håll är Lars-Johan Jarnheimer och Tele 2.

Koncernen förlorade 300 miljoner kronor netto förra året och har nu sålt de olönsamma verksamheterna i södra Europa till Voda­fone. Framtiden finns i stället i Baltikum, Ryssland och Kroatien – omsättningen på dessa marknader växte i det fjärde kvartalet med 34 procent jämfört med samma period i fjol. Rörelseresultatet växte på samma sätt med hela 60 procent.

Sorgebarnet i sfären är annars gratistidningarna i Metro International. Det som i början såg ut att bli ännu ett globalt segertåg för familjen Stenbeck har vänts till en daglig kamp på liv och död. Den furiösa konkurrensen slutade i fjol med ett minusresultat på 19 miljoner euro netto.

Förra året visade hemmamarknaden Sverige åter­igen en liten vinst och aktiemarknaden väntar sig därför en mer blygsam förlust på 2,6 miljoner euro i år. Menar Kinnevikssfären allvar med sina ambitioner är nu hög tid att sälja Metro Sverige och använda pengarna till expansion på nya marknader.

Konsensus är att koncernen borde kunna få betalt för denna verksamhet i paritet med hela börsvärdet på dryga 2,5 miljarder kronor. Trots upplagorna i Moskva, São Paulo och Seoul är tillväxtmarknaderna annars en vit fläck i Metros värld.

Aktiemarknaden verkar inte ha förstått innebörden i Kinneviks strategi. Bolaget handlas sedan en tid tillbaka med en kraftig substansrabatt på 30 procent, rabatten är en utmärkt indikator på aktiemarknadens förtroende för investmentbolagen och deras strategier.

För närvarande närmar sig rabatten 40 procent, vilket gör Kinnevik till börsens billigaste investmentbolag.

Strategin finns alltså där men behöver kommuniceras. Men steg 2 i en strategisk plan – praktiskt genomförande – är som bekant det svåraste. Frågan är om aktiemarknaden och sfärens huvudägare har tillräckligt med tålamod för att finansiera riskabla och volatila tillväxt- och utvecklingsprojekt i exempelvis Centralasien, Latinamerika och Afrika söder om Sahara.

Det är först nu, 30 år senare, som Jan Stenbecks afrikanska mobillicenser blivit lönsamma i dotterbolaget Millicom. I dagens kvartalshets är det i det närmaste ett oändligt perspektiv.