Vägval USA

Världens börser andas ut. Räddningspaketet från Washington har fått definitivt klartecken från kongressen. Representanthuset röstar på fredagen JA till förslaget med ställningen 263 röster mot 171.

Amerikanska staten kommer därmed inom kort att kunna börja avlasta bankerna som pressas av sina ruttna balansräkningar.

JA-sägarna gick snabbt upp i ledningen. När 2 minuter och 30 sekunder återstod av röstningstiden ledde JA med 83 röster.

Men majoriteten av republikanerna var emot.

Republikaner: 91 JA, 108 NEJ
Demokrater: 172 JA, 63 NEJ

Den storm som blossat upp på världens finansmarknader den senaste veckan krävde en livboj, kosta vad den kosta ville.

Många av de kongressledamöter som röstade ned förslaget tidigare i veckan har utnyttjat förhandlingsläget så mycket de kan för att gynna sina egna delstater och särintressen. I den lag som nu klubbats, och bara inväntar George Bushs signatur, blandas skattelättnader för träpilstillverkare med stärkta rättigheter för mentalpatienter att få ersättning från försäkringsbolag.

Det är en röra av ofinansierade eftergifter som enskilda politiker har trummat igenom utan någon dirigent för orkesten. Varken John McCain eller Barack Obama har tagit initiativ i förhandlingarna.

Presidentkandidaterna har bara upprepat behovet av att rösta igenom förslaget. Kosta vad det kosta ville. De slumpvisa tilläggen för närmare 150 miljarder dollar är till majoriteten ofinansierade, precis som de 700 miljarder dollar som staten ska investera i pressade bolånepapper.

Det stora jobbet återstår. USA behöver ett nytt redovisningssystem, nya incitamentstrukturer och massor av nya jobb. Arbetslösheten är redan över 6 procent och effekterna av finanskrisen har knappt börjat slå igenom i siffrorna.

USA behöver en New Deal, av det slag som Franklin D Roosevelt införde när han blev president 1933 och som tog USA ur Den stora depressionen. Men Den stora depressionen hade börjat redan 1929, samma år som republikanen Herbert Hoover blev president.

Hoover lyckades inte vända krisen. Roosevelt hade flera år på sig att förbereda sin New Deal. Han var då guvernör i New York och presenterade sitt reformförslag för USA-ekonomin när han nominerades till demokraternas presidentkandidat sommaren 1932.

Den senator som utses till USA:s nästa president om fyra och en halv vecka har inte tid att fila på någon New Deal. Det förvånande är att ingen av presidentkandidaterna presenterat något som ens liknar en New Deal. Barack Obama pratar om Change, men det är oklart hur han vill förändra. John McCain har inte heller tagit kommandot med egna ord.

Washingtons bailout är bara en livbåt. Nu behöver USA en New Deal, med nya jobb, nya incitament och nya rutiner på kapitalmarknaden. Nästa president har tyvärr inte lika lång betänketid som Roosevelt för att formulera sig.