Chanel, Prada, Dior.. spelar varumärket roll vid val av glasögon?
Pontus:
Anna Körnung:
Makrobloggen:
Kvinnor & makt:
Carlboms blogg:
Pontus blogg
Pontus Schultz kommenterar viktiga händelser i svenskt näringsliv och politik. Till vardags är han publisher för Veckans Affärer och Privata Affärer.
- Mest lästa senaste veckan
- Mest lästa senaste månaden
- Mest kommenterade
Stäng
Blogga om artikeln
Om du bloggar och länkar till våra artiklar får du en länk tillbaka från oss. Så här fungerar det.
1.Skriv ett inlägg i din blogg som länkar till den här artikeln
2.Anmäl din blogg hos Twingly, http://www.twingly.se/Ping.aspx
3.När Twingly tagit med din blogg, så dyker länken till ditt blogginlägg upp i anslutning till artikeln.
Platsannonser
Gratis årsredovisningar
Bästa boräntan
23 september 2009 | 15:04
Dags att ersätta enfalden med mångfald
”Nästa tidning jag startar ska vara en krog”, sa en kollega till mig i början av min karriär. Okej, han var lite på kanelen, men han hade onekligen en poäng. Att driva en tidning handlar om att få människor och mötas och prata med varandra. Om vi dessutom kan bjuda på en drink för att få samtalet att flyta lättare (läs en tändande gnista i diskussionen).
Vartefter har vi på Veckans Affärer allt mer anamat den tanken. Vi skapar mötesplatser för folk som normalt inte träffas, och lyssnar på vad de säger till varandra i ämnen som de kanske inte normalt utmanas i.
I dag handlar det samtalet om mångfald.
Eller snarare om enfalden i den svenska näringslivstoppen.
Sitter längst bak på det seminarium VA ordnar ute i Alby för andra året i rad, som du också kan se live här på VA under hela eftermiddagen.
I spåret av den finanskris vi lever i blir två saker alltmer uppenbara: För det första är brist på mångfald i perspektiv, bakgrund och värderingar inte bara en godhetsfråga. Det är en fråga som är direkt skadlig för företagens affärer. Finanskrisen skapades delvis därför att alltför många hade samma åsikt, ingen sa emot, ingen hade ett annat perspektiv och, framför allt, ingen hade incitament att säga emot. Enfalden i ledningen, i dubbel bemärkelse, förstörde mångdubbelt större värden än den byggde upp på vägen upp.
Den andra slutsatsen är att vägen mot mångfald i hög utsträckning är en ledarskapsfråga.
Min känsla är att mångfaldsdebatten i många stycken står där jämställdhetsfrågan stod för några år sedan. Ingen är emot, men ingen är heller så aktivt för att man är beredd att utmana de dolda strukturer som bevarar enfalden. Den uppenbara är förstås maktaspekten: att enfalden i urvalet till makten ger en liten grupp makt och inflytande. Men den andra dimensionen är också enkelheten. Det ÄR betydligt enklare att leda en organisation där alla människor tänker likadant, har samma bakgrund, utbildning och värderingar.
Jag vet det själv: när jag startade min första tidning Vision hade jag bestämt mig för att det enda en tidning kan tillföra är perspektiv. Därför skulle vi bara ha människor med olika perspektiv anställda. Så jag rekryterade allt från hårdföra feminister på vänsterkanten via författare och grävande journalister till nyliberala börsfundamentalister (okej, vi grundade med fem killar med bakgrund från Värnpliktsnytt, men i alla fall). Det blev en fantastisk tidning, men vansinnigt komplicerade redaktionsmöten. Komplicerade för att alla ansåg sig äga varumärket ur sitt perspektiv – något som förstås också var positivt när det kom till engagemang och lojalitet.
Det samtalet om ledarskapets betydelse för mångfald fortsätter i dag i Alby. Vi har precis klarat av en lunch där flera av utmaningarna i mångfaldsledarskapet blottades. Både utmaningen i att bryta den passiva godheten – alla är för men ingen har incitament att driva på, till att hitta rätt drivkrafter. Vi vet från jämställdhetsdebatten att det inte räckr med det logiska lönsamhetsargumentet. Självklart har exporten till de fem länder som Sverige haft mest migration från de senaste åren ökat sin andel av vår export med 30 procent. Men det får inte självklart storbolagen att anställa fler invandrare, konstaterades på lunchen.
Enfaldens strukturer är många, små och osynliga. Enda sättet att bryta dem är en ledning som bestämt sig och som agerar aktivt, med formell eller informell kvotering. Och som inser att det möjligen inte är en lönsamhetsfråga på kvartalsnivå, men på lång sikt i ett scenario med arbetskraftsbrist och en hemmamarknad där en väldigt stor andel av konsumenterna har utländsk bakgrund är det det.
Det måste avspegla sig i bolagen.
Våga mäta mångfalden, säger jag.
Carina Lundberg Markow formulerar just det nu väldigt bra på scenen:
”Det handlar om att hitta den talang som gör jobbet bäst, inte en avbild av den som senast gjorde jobbet bra”.
5 mars
Google nobbar Sverige
Ett riktigt företag – det är ett sånt som gör något. Tillverkar något fysiskt man kan ta på. Inte håller på med tjänster eller service eller något annat flummigt. Men var det inte tvärtom – att det var tjänstesektorn som skulle vara framtiden? Hjälpa oss ta steget från Industrisverige till Kunskapssverige. Se till att vi inte konkurrerar med låglöneländerna om produktionen, utan med innovation, forskning, utveckling och affärsmodeller. Glöm det. Det är inte bara den svenska självbilden som fortf...1 februari
Lyckan får du fixa själv
Sitter på en flygning över Atlanten och sträckläser Ebba Lindsös nya bok, som samtidigt är överallt, i alla tidningar runtomkring mig. Inklusive det här numret av Veckans Affärer, så jag ska inte orda så mycket om den. Den är fantastisk, men jag är inte säker på att de utanför den innersta kretsen i näringslivet förstår vilken revolutionär och viktig bok det är. Vilket dubbelt brott mot hederskodexen den utgör. Både genom att skvallra om maktspelet, girigheten och ryggdunkandet bakom de slutna s...23 december
00-talet skrämmer mig
Det började med en börskrasch efter IT-yran och slutade med en finanskris efter bonusfesten. Säg hejdå till 00-talet. Säg hej till – ja, vadå? Jag har förtvivlat svårt att komma i tid. Som tur är är det en egenskap jag delar med min fru. När vi skulle hem från en semester på Sicilien fastnade vi i trafiken på väg till flygplatsen. Eftersom vi saknade marginaler kom vi fram till incheckningen en kvart efter att planet skulle lyfta. Resignerade, men inte speciellt upprörda. Det går fler plan. I in...21 december
Den gröna kapitalismen dog inte i Köpenhamn
Det har varit några mörka dagar inför den vita julen. Först fiaskot på klimatmötet. Det kan göra mig mycket deprimerad. Fiaskot i Köpenhamnn kan få mycket värre konsekvenser än vi kan föreställa oss. Det som hände, att man misslyckades att utnyttja det globala momentum som skapats av Nicolas Stern och Al Gore 2006, och som flyttat klimatfrågan från en vänster-höger ideologisk fråga till en nationalekonomisk kalkyl. Ett momentum som nu obönhörligen kommer att försvinna. Om inte det tryck fårn fo...6 december
Strunta i Köpenhamn!
Världens viktigaste vecka. Börjar idag. I alla fall var det tänkt så. Den här veckan skulle världens ledare samlas i Köpenhamn och forma det som skulle bli basen för ett hållbart samhälle. Fredrik Reinfeldt skulle gå i täten för det Europa som medlade mellan ett USA i kris och ett Kina livrädd för att tulla på tillväxten. Drivna av behovet av global samling kring en för mänskligheten livsviktig fråga. Lite som att rädda banksystemet, ni vet. Fast något som alla gillar. Så kommer det nog ...30 november
Det är farligt att rädda Saab
Igår debatterade jag Saab i SVT:s Agenda tillsammans med Lars Holmqvist vd för underleverantörsorganisationen Celpa och LO-ekonomen Lena Westerlund. Se hela debatten här. ...24 november
GODNATT, Saab!
Den svenska hjältesagan blev en tragedi. Hoppet om den ensamme entreprenören som rider in från soluppgången och räddar det fallfärdiga industrikapitalistiska haveriet stannade vid en dröm, när Koenigsegg hastigt och mindre lustigt backar ur Saab-affären. En affär som av många skäl var en omöjlig affär. För tre månader sedan skrev jag här på VA.se att det enda rimliga vore att låta Saab gå i konkurs. Först då får vi veta vad de verkliga värdena, som någon anser värda att bevara, är. Som affären ...20 november
Usla kockar i Vattenfalls smutssoppa
I våras var jag på Vattenfalls 100-årsmiddag i Stadshuset. Det var en mycket märklig tillställning. Visst, hela näringslivseliten var mangrant på plats, det var pampigt och galamiddag i Blå hallen. Kungen berättade om när han varit med på invigningar av vattenkraftverk i 12-åldern. Men det fanns något annat också, något nästan ovärdigt för ett 100-årsjubileum. Ni vet hur det är med människor som har dåligt självförtroende och är så där nästan strykrädda i sociala sammanhang? Så man nästan kan lu...6 november
30 år att resa sig ur chocken
Jag har skrivit det förut och jag skriver det igen. Det största problemet för Sverige är inte att bilindustrin balanserar på avgrundens rand och 10 000-tals jobb är hotade. Det största problemet är att Saab och Volvo fortfarande 2009 har så stor betydelse för Sverige att ingen regering med något slags ambition att bli omvald kan låta dem gå under när deras affär har havererat. Det finns helt enkelt inget att ersätta dem med. Det är ett misslyckande, och ett mycket farligt sådant, som kommer att ...22 oktober
Han blir näste riksbankschef
Det var en upplevelse att se Riksgäldens chef Bo Lundgren kliva upp på scen på VA:s Stora Börsdag i tisdags. Den stukade, lite träiga partiledaren som bara kunde snacka skatter var mycket långt borta. På scen stod i stället en världsartist, expert på finanskriser och dess hanterande, med ett färdigt program för hur vi i framtiden ska undvika att hamna i samma situation igen. Ett program som levererades med pondus och självförtroende som bottnar sig i ett år som världsauktoritet i ämnet – och ett...Småföretagarbloggar
Privata Affärer i samarbete med Telia
Entreprenörsbloggen
Utblick Kina
8 mars utses Näringslivets 125 mäktigaste kvinnor
Följ vår bevakning på VA KvinnaKvinnor & maktbloggen
"Sigrid med de röda naglarna"
Kommentarer
Just move on 22:38, 30 september 2009 Anmäl
Intressant men för sent för Sverige. Har varit i Sverige i över 10 år, pga svensk fru, är utomeuropéer (definitionmässigt) från nordamerika, har även svensk pass, etc..så kanske inte den normal profil av en invandrare. Ändå har det inte vara jelt lätt här, skojar faktiskt ofta att en svensk manager skulle helst såga bort hans höger arm än att anställa en utlänning. (..som ni säger i artiklarna..kanske är det rädslan att göra bort sig som är så pass större än ambitionen att blir bäst i sin klass??..). För övrigt, har jag klarat mig bra, men kunde konstatera en hel del...som tillfälligt svensk...en "svensk" Tocqueville, om man så vill. Har konstaterade följande över åren: - fick aldrig en intervju i sverige hos en svensk företag...(rindge, knackat dörrar, kom in "unannounced", nätverkat i business forum, skickat cv, etc..talk of a glass ceiling...btw..har trippel diplom Msc ing + Msc Projektledning + mba + talar 4 språk, bl annat kinesiska...och har etablerat företag på 3 kontinent...bör vara av nån intress till nån...silly me som tänkte så) - så vad the f..., that's not going to stop me, as my wife seems to want to live here, så måste väl göra något...därför.. - startat eget (2 gånger) som jag har lyckat att säjla vidare till utländska bolag som vill expendera här (paradoxal..eller hur) (men mina kunder var också utländska företag verksamt i Sverige...så the fortress is impregnable...really nobody ever gets in, ).....i alla fall ändå mer lönsamt än att jobba åt nån "dude " som skulle vara snäll nog att ge mig ett jobb längst under mina kvalifikationer..med symbolisk lön... - har bl. anställt över 70 personer för ingenjör jobb på ett av mina företag...endast basera på merit.(kan jag vara den enda?)..det blev ung 50% utlandskfödda (inkl australienare, engelsmän, men också thailandare, zambier (1), finlandare, bosnier, turkar, mexikan och polacker samt ukrainare..och förstås svenskar. -konstaterade också, jämfört med nordamerika att även jämställdhet inom tekniska yrket är låg här...fick ung 1 på 30 ansökningar från kvinliga ingenjörer...föbluffande...så kvinnor på kontoret var nästan alla inom ekonomi, hr och sekretare... - många av mina utlandskfödda anställda var klart överkvalificierade men i många fall den jobb jag erbjöd var den första (enda?) de fick i sverige som motsvarade ung deras utbildningsnivå, och med samma lön som en svensk. - en del svenskar faktiskt vägrade ta anställning hos oss pga att det fanns för många icke svenskar (!)...minst 3 fall kommer jag ihåg. (och det är dem som sa så...säkert fler som tackade nej men angav andra skäl..) annars: - utom för min frus bekanta, umgås jag bara uteslutande med andra utlänningar..verkar inte kunna vara av intresse för svenskar i övrigt ...och 80-90% av mina "utländska bekanta" tänker lämna landet när dem hittar jobb nån annanstans så, vad ska man säga... det är lite trist, men efter den första 5 åren här, tänkte att jag var svensk liksom en blir kanadensare efter 3 år i landet...men nej...språk(rätt bra) och pass hjälper inte mycket här så jag gav upp... nu slutligen, efter en lång semester på 10 år i Sverige, kommer familjen att flytta tillbaka till nordamerika i slutet av 2010....permanent. tack, det var kul, men inte för mina barn. --- annars: andra fakta:(eller åsikt kanske?) - geopolitisk är det kört för sverige - för lite befolkning, för många äldre, för lite integration av nya krafter, lite för mycket utanför maktcenter, mm. - östeuropa, främst poland, men också andra länder har större befolking, bättre utbildingsnivå...lägre kostnader och skatter...så framtida investeringar åker dit... - de-industrialisering av sverige förtsätter (saab och volvo skakar, ericsson är redan nästan borta..huawei sänker in sista spik snart, samma med electrolux...remember abb, astra...sorry guys the world is global now) - inget (jag menar inget..svensk, utänsk, martian, vad som helst) under 30 år hittar jobb numera här (om inte mamma eller farbror är minister förstås) - (don't get me started on how un-corrupted sweden is...) - högsta skattetryckt i världen fr.o.m jan 1 2010 - mm...ser mörkt ut jag förutspår att snart (inom 10 år) kommer också "vanliga svenskar" att flytta ut...(pensionär är redan i Spanien, andra generations svenskar i london, skattefifflare i schweiz och politiker i bryssel...)... (jag skojar lite när jag skriver ovan...please do not take offense...nordamerikan talk loud and vocally express their views....men min grund utvärdering är detsamma...är väl rädd att det är för sent) synd...för annars skulle det kunna vara rätt så bra härET 20:08, 25 september 2009 Anmäl
Kastar inte VA sten i glashus vad gäller denna fråga? Se på era skribenter- inte en "invandare" så långt ögat når. Varför går VA inte i bräschen och anställer endast "invandrare" under det närmast 2/3/10 åren t ex?Tanken är God .. Pontus , men om man .. 21:16, 24 september 2009 Anmäl
Läser samma Tidningar, lyssnar på indoktrinerande Föreläsningar spela lika dålig Golf .. man blir Bröder helt enkelt . (ungefär som att menstruationen hos kvinnor blir samtidig )Utvandrare 10:20, 24 september 2009 Anmäl
Ordet invandrare har en obehagsklang som en tvserie där man inte talar engelska. Denna sorts svenskhet ivrigt uppmuntrad av vår tids största kultur, tv, med den sorts tvserier som visas i Sverige, rimmar inte med Europa där vi hör hemma. Som bekant är vi inte numera i första hand svenskar. Passet gör klart att vi i första hand är europeer och i andra hand svenskar. Invandrare som av olika skäl måste leva och arbeta i Sverige klarar sig för övrigt bäst om de tar anställning i icke-svenska företag baserade i Sverige. Typiskt nog ser de amerikanska företagen i Sverige aldrig till hudfärg eller namn utan anställer efter kompetens. Och till bra löner och villkor. Den alternativa arbetsmarknaden är märkligt osynlig i svensk press. Skriv om det nån gång.Regler för kommentarer »