Pontus blogg

När Anders Borg klev in på finansdepartementet fick han kritik för sin akademiska framtoning. Den diskussionen peakade i samband med ett seminarium i Almedalen 2007, där finansminstern ritade kurvor och citerade forskning på ett sätt som fick ärrade politiska reportrar att vrida sig i plågor.

Var fanns konflikten? Ideologin? Visionerna?

2009 har Anders Birg blivit regeringens mest folklige företrädare som gärna låter sig fotograferas på jaktpass eller i styrketräningslokalen.

Men vi ska nog vara rätt tacksamma för en finansminster som bestämt sig för att fundera lika mycket över vad som bevisat fungerar som vad som är politiskt taktiskt riktigt i varje läge.

I veckans nummer av Veckans Affärer granskar Emanuel Sidea effekterna av de stora skattereformer som alliansregeringen genomfört de senaste åren. Avskaffad förmögenhetsskatt och fastighetsskatt, tillsammans med de tidigare avskaffade arvs- och gåvoskatterna har gjort Sverige till ett av de bästa skatteklimaten för riktigt rika personer. Det i kombination med att de gamla klassiska lågskatteländerna håller på att tappa det totala insynsskydd som gjort dem så attraktiva förut, har vänt kapitalströmmen ut ur Sverige. 2006, innan skattereformen, var nettoinvandringen (antalet invandrare minus antalet utvandrare) från länder som betraktas som skatteparadis minus 1 500 personer. 2007 och 2008 har vinden vänt och vi har haft 500 fler invandrare än utvandrare. Det innebär sköna miljarder till Sverige, visserligen inte till statskassan i form av skatteunderlag, men betydligt viktigare, potentiellt privat riskkapital, den allra mest trånga och allra mest nödvändiga sektorn när Sverige och svenskt entreprenörskap ska resa sig ur krisen. Egentligen är det förvånansvärt att politiken i så liten grad lutar sig mot erfarenhet. Världsekonomin med 300 självständiga ekonomier är trots allt ett ständigt pågående realtidsexeperiment där framgångsformler borde spridas som en löpeld.

Så ser inte den normala politiska dagordningen ut. I stället handlar det oftast om att positionera sig mot sin motståndare, mellan denne och väljarbasen.

Men för de skattereformer alliansregeringen genomfört borde de få välförtjänt mycket gott betyg. Verkligheten bevisar det, om inte annat.

Nu återstår det viktigaste: att få det hemvändande kapitalet att också sätta sig i arbete i de idéer och entreprenörsföretag som så länge helt stått utan såddkapital i brist på privata förmögenheter som stannar i landet.

Här finns beprövade modeller från länder som varit framgångsrika inom entreprenröskap och riskkapital, som till exempel amerikanska stater och Finland, med direkt avdragsrätt för kapital som investeras i onoterade bolag. Modeller som, helt logiskt, förstås gett ekonomiska incitament till investerare. Men lika viktigt, som skickat signalen att samhället uppmuntrar den här sortens investeringar. Kalla det socialt grupptryck på samhällsnivå.Annorlunda uttryckt: Välkommen hem till världens nya skatteparadis, alla hemvändande miljardärer. Nu är det payback time. Visa att det faktum att samhället satsat på er i form av sänkta skatter var ett riktigt beslut. Sätt pengarna i arbete.