Makrobloggen

Som väntat höjde Riksbanken reporäntan med 0,25 procentenheter till 0,5 procent. Mer dramatiskt var det faktum att banken justerade ner sin framtida räntebana och vid årsskiftet 2012/2013 väntas reporäntan ligga på 3,5 procent (tidigare cirka 4,0 procent). Däremot är banken lite mer aggressiv i närtid och räknar med att räntan ska behöva höjas lite snabbare i år och under inledningen av 2011. Med dessa justeringar har man anpassat sig något till marknadens förväntningar men har inte gått riktigt hela vägen. Enligt Riksbanks Futures ska reporäntan ligga på 2,0 procent i juni 2012 att jämföra med Riksbankens prognos på 3,0 procent.

Riksbanken gör också en ordentlig uppjustering av årets BNP-prognos från tidigare angivna 2,2 till 3,8 procent och man tror också på en mycket hög tillväxt under åren därefter. Däremot justeras inflationsprognosen ner och den underliggande inflationen (KPIF=KPI exklusive effekten av ränteförändringar)) väntas landa på 2,0 procent i år, 1,4 procent 2011 och 1,6 procent 2012. Så något större inflationshot kommer man knappast att kunna hänvisa till när framtida räntehöjningar ska genomföras. Ett skäl att tro mer på marknadens bedömning av den framtida räntebanan. Riksbanken konstaterar också att de låga löneavtalen håller nere inflationstakten under de kommande åren och det är först mot den, mycket osäkra, senare delen av prognosperioden som läget normaliseras. Det är genom dessa antaganden som bankens ekonomer lyckas pressa upp inflationen nära målet om två procents inflation i slutet av prognosperioden.

Både Karolina Ekholm och Lars E.O. Svensson reserverade sig mot räntebeslutet och förordade en senare räntehöjning. Skiljelinjen i direktionen tycks för närvarande gå mellan ”teoretikerna” Ekholm och Svensson och ”pragmatikerna” med Stefan Ingves i spetsen. ”Pragmatikerna” har troligtvis en större benägenhet att väga in faktorer som hushållsutlåning och/eller bopriser när räntebeslutet tas. Vi får veta mer när protokollet från räntemötet publiceras den 15 juli men av allt att döma så finns det en betryggande majoritet för att, i alla fall i närtid, fullfölja de räntehöjningar som aviseras. Det betyder en räntenivå på runt 1,0 procent vid årsskiftet 2010/2011 och 2,0 procent om ett år.

Givetvis har inte den senaste tidens statsfinansiella turbulens gått direktionen förbi utan det är framför allt den osäkra situationen i Europa som kan senarelägga kommande räntehöjningar. Det var också skälet till att Ekholm reserverade sig. Å andra sidan konstaterade banken att den mycket starka utvecklingen för svensk ekonomi kan betyda att räntan måste höjas mer aggressivt än väntat. Här tror jag personligen att det kommer att väga tungt hur hushållsutlåningen fortsätter att utvecklas eftersom ”pragmatikerna” troligen kommer att fortsätta att ta hänsyn till detta.

På finansmarknaderna har reaktionerna varit tämligen kraftiga. Den svenska kronan har lite överraskande tappat efter räntebeslutet trots att Riksbanken aviserat snabbare räntehöjningar i närtid. Dessutom har marknadsräntorna sjunkit över hela linjen och exempelvis har räntan på en tvåårig statsobligation sjunkit med 7 punkter till 1,34 procent.

Själv är jag nöjd både med räntebeslutet och beslutet att dra ner räntebanan på lite längre sikt. Jag tycker det är hög tid att återvända till lite mer normala ränteförhållanden för att inte riskera att skapa nya finansiella bubblor. Skulle vi få se ett mer dramatiskt konjunkturbakslag så är det dessutom bara att avvakta med nya räntehöjningar. Sen svider det väl lite i skinnet eftersom jag kör med rörliga räntor på bolånet och räknar med att fortsätta göra detta under överskådlig tid.

Riksbankens prognos i sammandrag, årsgenomsnitt

       2010           2011             2012
KPI              1,2              2,0                2,4
KPIF            2,0              1,4               1,6
BNP             3,8             3,6               2,8
Reporänta    0,5             1,9               3,0