Makrobloggen

Det grekiska dramat har nu i alla fall nått någon sorts politisk lösning. Grekiska regeringen har presenterat en plan för hur budgetunderskottet på närmare 13 procent av BNP ska minskas till 3 procent under de kommande tre åren. Planen innefattar frysta löner för offentliganställda, höjd skatt på drivmedel samt en pensionsreform. Dessutom ska man effektivisera skatteindrivningen, en manöver som alla länder i kris ska genomföra men där utfallet är högst osäkert. Planen är dessutom godkänd av EU-kommissionen och har tagits emot relativt väl på marknaden då ränteskillnaden mellan grekiska och tyska statsobligationer sjunkit med runt 20 punkter. Skillnaden ligger dock fortfarande på närmare fyra procentenheter.

Men nu återstår som alltid den besvärliga delen – nämligen genomförandet. På pappret är uppslutningen i de politiska och fackliga leden stor men frågan är vad som händer när det börjar svida. Det är exempelvis svårt att se hur regeringen ska kunna undvika negativa realekonomiska effekter som lär kapa en hel del av en redan tunn tillväxt. Och utan tillväxt blir det givetvis ännu svårare att nå budgetmålen om de beräknas som andel av BNP. Så det här är inte det sista vi sett av det grekiska dramat utan det lär dyka upp med jämna mellanrum framöver. Mest nyfiken är jag på vad som ska ske både politiskt och på finansmarknaderna när/om det grekiska sparbetinget misslyckas. Då kan det börja storma riktigt rejält och påverka andra EMU-länder med svaga finanser. För tillfället råder det dock ett visst lugn.

Finansmarknaderna börjar också att så smått ladda för morgondagens amerikanska sysselsättningsstatistik. Något som kanske delvis kan förklara att det är lite skakigt på marknaderna idag. ADP-mätningen av sysselsättningen i privat sektor visade ett fall på -22.000 i januari, vilket var något bättre än väntade -30.000. Inköpschefsindex för tjänstesektorn steg till 50,5 i januari men sysselsättningsindexet landade på låga 44,6 vilket indikerar fortsatta personalneddragningar i tjänstesektorn. Mot det kan ställas det mycket starka inköpschefsindexet i industrin så osäkerheten är ovanligt stor inför morgondagens siffror.

Det är också så att säsongjusteringen riskerar att spöka. Normalt sett minskar sysselsättningen kraftigt i januari när många säsongsarbetare mister jobbet. Nu misstänker en del att antalet säsongarbetare varit mindre än normalt och om man inte tar hänsyn till detta i säsongjusteringen så kan det bli en kraftig sysselsättningsuppgång om säsongjusteringen görs på normalt sätt. En ytterligare faktor som kan driva upp januarisiffrorna är att den amerikanska statistikmyndigheten nu börjar anställa personer som ska genomföra en folkräkning. Det kommer under våren att röra sig om hundratusentals personer som på detta sätt får en tillfällig anställning. Åt andra hållet verkar det kalla vädret som bland annat stoppat eller försenat många byggprojekt. Så gissningarna gällande hur morgondagens siffror ska se ut spretar mer än normalt men genomsnittet ligger på att det ska bli en sysselsättningsökning på 15.000 personer.