Makrobloggen

Det positiva marknadssentiment ,som måndagens breda uppgångar i inköpschefsindex över hela världen skapade, ser ut att fortsätta ett tag till. Något som gett den svenska kronan en skjuts uppåt och vi närmar oss 10-kronorsnivån mot euron och mot den amerikanska dollarn handlas den kring 7,20 kronor. En ytterligare faktor som bidrar till optimism är att det mesta av statistiken som nu rullar in jämförs med katastrofsiffrorna i slutet av 2008 och början av 2009, så det blir ofta mycket höga tillväxttal även om nivåerna inte imponerar. Ett exempel på det är bilförsäljningssiffror i både USA och Sverige.

Som alltid är det skönt med lite mer optimistiska tongångar men den här gången kommer siffrorna också ovanligt vältajmat. Den amerikanska regeringen presenterade i början av veckan nya, dystra budgetprognoser som inte fick så stor negativ uppmärksamhet som de borde förtjäna. Att finansministern Timothy Geithner kallar underskottet ett ”frätande hot” mot den ekonomiska tillväxten, framför allt på lång sikt, är väl ett skäl att lyfta på ögonbrynen. Men för de närmaste åren är det fortfarande fulla spjäll när det gäller utgifterna. Budgetunderskottet väntas därför bli 1.556 miljarder dollar budgetåret 2010 och 1.267 miljarder budgetåret 2011. Det motsvarar 10,6 respektive 8,3 procent av BNP. Samtidigt räknar Obama-administrationen med en BNP-tillväxt på 2,7 procent i år och 3,8 procent 2011.

Efter detta ska det visserligen börja sparas men inte heller de långsiktiga budgetförutsättningarna ser särskilt ljusa ut. Några saker sticker ut. För det första att underskotten väntas kvarstå även på lång sikt. Prognoserna sträcker sig till 2020 och vid slutåret är det löpande underskottet fortfarande drygt 4 procent av BNP. Statsutgifterna växer också trendmässigt som andel av BNP. I början av 2000-talet var andelen runt 19 procent men 2020 har andelen vuxit till 23,7 procent. Stigande räntekostnader på statsskulden är ett starkt bidragande skäl till detta och enligt mig den stora källan till oro inför framtiden.

Men om vi flyttar perspektivet till vad som händer i makrovärlden idag så är kommer den norska centralbanken med ett intressant räntebeslut idag. Allmänt väntas att banken behåller en ränta på 1,75 procent trots tecken på en begynnande överhettning. Att Australiens centralbank den här gången valde att vila på hanen är kanske en signal om att centralbanker i heta regioner inte vill springa iväg alltför mycket i förväg när det gäller räntan. I eftermiddag kommer dessutom den amerikanska ADP-mätningen över sysselsättningsutvecklingen i januari samt inköpschefsindex för tjänstesektorn. Viktiga indikatorer på hur fredagens sysselsättningsstatistik kan väntas se ut.