Textstorlek:

123

Makrobloggen

VA:s Pekka Kääntä har analyserat makroekonomi i över 20 år. Här kommenterar och debatterar han läget i världsekonomin. Du når honom per mejl.
Prenumerera med RSS
Mest lästa senaste veckan
Mest lästa senaste månaden
Mest kommenterade
  • Dela
  • Skriv ut
  • Twingly
  • Kommentarer (12)
Stäng

Blogga om artikeln

Om du bloggar och länkar till våra artiklar får du en länk tillbaka från oss. Så här fungerar det.

1.Skriv ett inlägg i din blogg som länkar till den här artikeln

2.Anmäl din blogg hos Twingly, http://www.twingly.se/Ping.aspx

3.När Twingly tagit med din blogg, så dyker länken till ditt blogginlägg upp i anslutning till artikeln.

Arkiv

2010 2009 2008

Ämnen

Etiketter

Kanada

Mer på VA.se
 
Lägsta bolåneräntan
 
Länsförsäkringar
1.69 %
 
 
Länsförsäkringar
2.57 %
 
 
Skandiabanken
3.34 %
 
 
 
Högsta sparkontoräntan
 
 
BlueStep Finans
3.35 %
 
 
 
BlueStep Finans
4.50 %
 
 
Fler bloggar
Nyheter om fonder från
Nyheter om pension från

20 januari 2010 | 08:57

Visst tål vi lite ränta?

Den kanadensiska centralbanken valde att hålla sin styrränta oförändrad på 0,25 procent och dessutom hålla fast vid prognosen att ränta behöver höjas först sent under andra kvartalet 2010. Marknadsräntorna har initialt sjunkit och den kanadensiska dollarn har tagit stryk. Detta trots att landet har klarat av den globala nedgången på ett riktigt bra sätt och tillväxten numera tagit ordentlig med fart. 
Känns centralbanksstoryn och de ekonomiska förutsättningarna igen? Förutom att det diffar på några månader till den första räntehöjningen.


För visst är det så att den svenska centralbankens räntepolitik till stora delar ser ut som den kanadensiska och det är nog fortfarande så att man sneglar med stort intresse på vad som sker däröver. För det första samtalet som ringdes från Riksbanken i samband med att den svenska kronan släpptes fri hösten 1992 lär, i alla fall enligt myten, ha gått till Bank of Canada (BoC) med ett desperat rop på hjälp för hur den nya penningpolitiska regimen skulle upprättas. Så jag inbillar mig att välkända aktörer i den förra svenska krishanteringen som Stefan Ingves och Svante Öberg fortfarande har goda kontakter med kollegorna i Kanada.


Såtillvida innebär
den kanadensiska centralbankens beslut att en svensk räntehöjning lär dröja. Länderna har mycket gemensamt när det gäller den ekonomiska utvecklingen; såsom stor export, stabila finanser och hushåll som gått tämligen skadefria ur den finansiella härdsmältan.  Däremot hyser jag större förståelse för BoC:s än Riksbankens beslut att hålla räntan nere. Två hyggliga argument är att den kanadensiska dollarn har gått betydligt starkare än den svenska kronan under krisen och att den kraftigt dominerande handelspartner USA har fortsatt stora problem.


Det är väl dessutom
dags att sätta kanadensarna på plats inför hockeyturnering i OS och visa lite ryggrad. Vi är väl för f-n inga ”chicken-canadians” som inte tål lite ränta på bolånen. 

 
 
Annons
Relaterade artiklar
 

Kommentarer

LEJJ  22:17, 20 januari 2010  Anmäl

Är Pekka gubben i räntelådan som poppar upp så fort det finns en chans? Undrar om inte Pekka och Bush får hålla sig i lådan och vänta på bättre tider så länge valvinden är lika envis som en sandblästrande sirrocco? Någon halvprocent kan väl riksbanken kosta på sig för att demonstrera sitt oberoende förnuft med så det gäller att ha timeing i nästa upphopp. Sedan kan man ju undra om det här med Bank of America kom så lägligt. USA-börsen kan tydligen fortfarande få spridningseffekt på sina nysningar. På lite sikt kan man ju hoppas att det blir någon j...a ordning i bankfablernas bonusvärld.

Keyns  22:06, 20 januari 2010  Anmäl

Det talas om än det ena eller andra landet som ska fallera.Att ett land som Japan skulle få problem,tror inte många på.Ändå varnas det för att Japan kan få problem med att finansiera sig på obligationsmarknaden när den inhemska marknaden måste sälja sina innehav för att betala pensioner till en åldrande befolkning.Japan har en av världens största statskulder,200% av BNP,och den är inte liten i Japan.Men av den skulden hålls bara 6% av utlänningar,resten 94% av den egna befolkningen,man kunde tro att detta skulle vara bra,men nu visar det sig att det kan bli problem ändå.I en globaliserad värld kan tydligen allt hända,inget är givet allt är ett enda "lotto".

P-O  14:21, 20 januari 2010  Anmäl

Det som sker är en överflyttning av skuldbörda och ansvar från dem vi valt och arvoderar till oss ,i sammanhanget, maktlösa. Detta framstår som demokratins & förnuftets totalkollaps.Bilden har klarnat.

analys  13:31, 20 januari 2010  Anmäl

Det börjar bli lite tjatigt om att räntan ska upp Kenta! Visst, du talar i egen sak, för det kan ju inte vara lätt att sitta som ränteförvaltare med dessa rådande nivåer. Inte desto mindre lär du få vänta tills i höst eftersom den underliggande internationella återhämtningen är svag och går långsamt. Ta en lååång semester vet jag.

Bush  12:52, 20 januari 2010  Anmäl

Ökningen av skuldsättningsgraden till hushållen MÅSTE BRYTAS. Det är en punkt på dagordningen vi är tvungna att ta ställning till. Annars byggs fallhöjden upp till orimliga höjder och konsekvenserna blir enorma när väl skuldbubblan briserar och fallhöjden blir orimligt hög och nedslagskraften blir omänskligt smärtsam. Det är den frågan vi behöver ta ställning till. Det är det jag tror är kontentan i Pekkas resonemang. I vilket fall som helst så är det en viktig fråga. Jag menar att förd politik skapar mer problem än den har möjlighet att skapa i en framtida hållbar ekonomisk utveckling. Marginalerna mellan skuld i uppgång och skuld i nedgång de kan vara förödande stor eller för att vara mer precis : Konsekvenserna mellan skuld i uppgång och skuld i nedgång ÄR förödande stor. Läs det långsamt och noga och fundera på innebörden. Det krävs lite tankeverksamhet och det kanske inte så lätt att ta till sig om man är nyliberal och därigenom har ett svagt intellekt.

Anonym  12:39, 20 januari 2010  Anmäl

var det inte schumpeter som myntade termen kreativ destruktion, redan på 30-talet,efter att ha sett den bubbla som brast och begripit vilka krafter som skapat den?

Schumpeter JH  12:00, 20 januari 2010  Anmäl

Strunta i att fokusera på räntorna. Se till att använda relevanta inflationsmått. Mått där alternativintäkter på kapital bundet i egendom ses såsom en boendekostnad,,, exempelvis. Då hade vi nog sett, att vi har haft en mycket hög inflation. Under ganska lång tid. Då blir räntepolitiken därefter. Vi vet att Stefans syn på inflationsberäkningar avviker från de mått som defacto används såsom beslutsunderlag i Riksbanksfullmäktige. Vad som behövs är lite mod att inse, att ett fördubblat värde på boendet, troligtvis är en form av inflation.fördubblats. För övrigt anser jag att Skandikronan snarast införs.

Ville  11:46, 20 januari 2010  Anmäl

Grunden till dagens problem är för stor utlåning. Utlåningen till hushållen ökar idag med 10% om året, för att det inte ska bli en krash av ännu större dignitet krävs det att denna siffra minskar långsiktigt till max löneökningstakten! Räntehöjning är ett sätt men alla sätta gör det dyrare eller svårare att låna. Det går inte att komma ifrån att låneökningar på 7% över löneöknigarna långsiktigt inte är hållbara och kommer leda till en otrolig kollaps.

Sven B.  11:15, 20 januari 2010  Anmäl

Förfärligt tjat om nödvändigheten att höja räntan från P.K. Är det positioner tagna där räntehöjningar skall ge klirr i kassan? Jag tycker RB gör rätt som håller låg ränteprofil. Vi kan nog glömma aggressiva räntehöjningar de närmaste åren om vi skall undvika liknande globala dippar i ekonomin som nu varat ett par år. Vi lever i en helt annan värld nu än för några år sedan. Hungriga utvecklingsländer fikar efter våra jobb.

Rutger B  10:33, 20 januari 2010  Anmäl

Kronan har tagit in mer än 10% mot Euron och USD under sista året, med 0.5% ränta. Arbetslösheten börjar stabilisera sig, men på en mycket hög nivå. Bäst vore att sänka räntan, men det finns ju inte mycket utrymme kvar. Det svider kanske i hedgefonderna?

Keyns  09:48, 20 januari 2010  Anmäl

Du har rätt Pekka,Canadas ekonomi o problem är otäckt lika våra.Mellan 1987-1990 fördubblades värdet på "real estate",sen kom kraschen 1990.Sedan tog det tio år att komma tillbaka till värdet som rådde tidigare.Medelvillan kostar idag runt 330 000 us$. När jag läste om detta trodde jag att jag läste om Sverige.

AJ  09:35, 20 januari 2010  Anmäl

Förväntar sig P Kääntä att arbetslösheten minskar om vi höjer räntan lite?
Skriv kommentar

 
 
Fler inlägg

9 mars

Styrkebesked från industrin

Efter flera år av stigande investeringar sjönk den svenska industrins investeringar kraftigt under fjolåret. Enligt dagens investeringsenkät från Statistiska centralbyrån minskade industrins investeringar under fjolåret med hela 28 procent. Att investeringsfallet skulle bli dramatiskt var väntat sett till den globala recessionen och dessutom svårigheter att få tillgång till riskvilligt kapital. Många har dessutom räknat med att investeringsfallet inom industrin skulle fortsätta även i år. Exempe...
 

9 mars

Hedgefonder är inte boven i dramat

Det grekiska dramat har lugnat ner sig tillfälligt. Kostnaden för att försäkra sig mot en grekisk betalningsinställelse har minskat dramatiskt och börjar faktiskt närma sig de nivåer som rådde vid årsskiftet. Man bör dock komma ihåg att det fortfarande är drygt tio gånger dyrare att försäkra sig mot en grekisk än en svensk betalningsinställelse. Det är säkert så att det grekiska sparbetinget spelat en roll för att det ser lite lugnare ut, liksom det faktum att diverse EU-länder ställt sig bako...
 

5 mars

Visst är det fina USA-siffror - men...

I februari minskade antalet sysselsatta i amerikansk ekonomi med ytterligare 36.000 personer. Ändå var det säkert många som drog en lättnadens suck efter att siffrorna publicerats. Efter kallt väder och snöstormar fanns risken för ett betydligt större sysselsättningsfall. Nu tycks det som att dagens siffror tolkas som att den underliggande trenden på arbetsmarknaden är positiv och att februarisiffran landat på plus om vädret bara hade varit lite mer gynnsamt. Det ligger sannolikt en hel del i de...
 

4 mars

Problemtyngda centralbanker sitter still

Den brittiska centralbanken och ECB höll bägge kvar sina styrräntor på 0,5 respektive 1,0 procent efter dagens penningpolitiska möten. Bank of England bibehöll också det stopp för nya obligationsköp som initierades förra månaden, dock med brasklappen att obligationsköpen kommer att återinföras om så krävs för att säkerställa den ekonomiska återhämtningen. Att den brittiska långräntan är inne i en stigande trend, trots en mindre nedgång efter dagens räntebeslutet, talar för att obligationsköpen k...
 

3 mars

Vintervädret sabbar USA-siffror

Nu börjar den tunga uppladdningen inför fredagens amerikanska sysselsättningssiffror. Det finns dock en del frågetecken kring hur fredagens siffror kommer att tolkas eftersom bistert vinterväder troligen har stökat till statistiken. Hur mycket den påverkat siffrorna skiljer sig åt mellan bedömare men någonstans mellan 50.000 och 100.000 jobb kan ha fallit bort på grund av det kalla vädret. Så även om siffran på fredag skulle bli dålig så finns för många hoppet kvar om en ordentlig uppåtrekyl när...
 

1 mars

BNP-siffrorna är chockerande

Det är verkligen två disparata bilder av svensk ekonomi som vi fick oss till dels genom dagens konjunkturstatistik. Först kom Swedbanks inköpschefsindex som visserligen sjönk marginellt men som fortfarande ligger på imponerande höga 61,5, vilket indikerar en fortsatt snabb återhämtning för svensk industri. Dessutom stärktes delindexet för orderingång från 66,8 i januari till 67,5 i februari och indexet för orderstocken ligger nu på 64,2 vilket är den högsta nivån sedan december 2006. Slutligen k...
 

25 februari

Urstarka svenska siffror

När Konjunkturinstitutet i morse publicerade resultaten av sina enkätundersökningar över den ekonomiska situationen i näringsliv och bland hushåll var det återigen urstarka siffror som redovisades. Konfidensindikatorn för näringslivet steg med ytterligare tre enheter till 15 i februari och har nu stigit 11 månader i rad. Samtliga sektorer i näringslivet visar på fortsatt uppgång även om läget i byggsektorn fortfarande måste betraktas som förhållandevis svagt. I övriga branscher ligger konfidens...
 

24 februari

Deppiga amerikaner tynger finansmarknaderna

Gårdagens makrostatistik fick ett mycket starkt utslag på finansmarknaderna och fortsätter att påverka marknaderna negativt idag. Exempelvis sjönk den svenska 10-årsräntan igår med 11 punkter vilket är det största fallet på en enskild dag sedan juli 2009 och räntan har fallit med ytterligare 2 punkter idag. Gårdagens första negativa överraskning var ett svagt IFO-index som sjönk för första gången på 11 månader och på eftermiddagen redovisades mycket svaga siffror över de amerikanska hushållens f...
 

23 februari

Oväntat och tungt fall för europeisk ekonomi

Det tyska IFO-indexet - den kanske viktigaste indikatorn för vart europeisk ekonomi är på väg - sjönk oväntat i februari. Indexet för februari landade på 95,2 jämfört med 95,8 i januari. Det var första gången på 11 månader son indexet sjönk.   Flera möjliga förklaringar till ett svagt index har lyfts fram och chefen för IFO-institut, Hans-Werner Sinn, pekar främst på det kalla vädret som haft en betydande negativ effekt på byggsektorn. Men även detaljhandeln påverkades negativt. Därför väntar ha...
 

19 februari

Marknaden togs på sängen

Den amerikanska centralbankschefen Ben Bernanke flaggade redan i förra veckan för en höjning av diskontot (den ränta som bankerna betalar för lån direkt från centralbanken) och därför borde gårdagens höjning inte ha varit en så stor överraskning. Ändå togs marknaden på sängen när diskontot höjdes med 0,25 procentenheter till 0,75 procent och reaktionen har blivit svag börs, stigande räntor och starkare dollar. Ett skäl är att det här bedömts som ett första steg mot en stramare penningpolitik.  ...