Makrobloggen

Bättre att förekomma än att förekommas tycks ha varit strategin när den grekiska premiärministern presenterade ett ambitiöst paket för att få kontroll på och sänka det skenande grekiska budgetunderskottet. Det löpande underskottet landade under förra året på knappa 13 procent av BNP och den totala statskulden ligger numera på drygt 110 procent av BNP och växer snabbt. De internationella finansmarknaderna har ställt sig alltmer skeptiska till hur Grekland ska klara sin skuldbörda och räntan på grekiska statspapper har stigit rejält. Den grekiska regeringens nya paket syftar till att minska det löpande underskottet till 2,8 procent av BNP redan till 2012.

Det är dock få, om ens någon, som tror att de ska lyckas med detta. Den grekiska ekonomin befinner sig fortfarande i ett recessionsliknande tillstånd och det förefaller osannolikt att de kan genomföra stora statliga besparingsprogram samt höja skatterna samtidigt som de ska få fart på ekonomin. Och mycket riktigt, direkt som paketet presenterades så tog ränteuppgången ny fart. Det finns dessutom en djup och berättigad misstro mot grekiska budgetkalkyler efter att landet vid upprepade tillfällen trixat med siffrorna.

Jag kan inte låta bli att tycka det är en smula ironiskt att en ny, svensk EMU-debatt tar fart precis när valutasamarbetet är på väg in i sin värsta kris någonsin. För även om Grekland är värst så kan listan på länder som på alla upptänkliga sätt bryter mot de gemensamma reglerna i valutaunionen göras lång. Där finns bland annat Spanien, Italien, Irland, Portugal. Den här gruppen länder brukar gemenligen gå under samlingsbegreppet ”PIGS”.

En röst som jag saknar i den uppflammande svenska EMU-debatten är från gruppen politiker och ekonomer som inför den svenska folkomröstningen gjorde en stor poäng av det stränga regelverk som stod som garant för att det inte skulle fuskas inom eurosamarbetet. Det skulle vara intressant att höra hur deras tankar går idag.

Gårdagens amerikanska detaljhandelssiffror för december var en besvikelse. Försäljningen sjönk med 0,3 procent att jämföra med förväntningarna om en uppgång på 0,4 procent. Samtidigt justerade dock siffrorna för november upp och den optimistiskt lagda kunde därför hävda att försäljningssiffrorna ändå såg hyggliga ut. Efter den initiala negativa reaktionen på siffrorna så vände också finansmarknaderna upp. Det börjar bli allt vanligare att negativa ekonomiska nyheter i stort sett ignoreras på finansmarknaderna. Ett lite oroande tecken.