Makrobloggen

Dubai-paniken pressar verkligen finansmarknaden och vi ser en flykt från i princip allting som andas det minsta risk. Exempelvis har priset på guld, som annars ses som ett mycket tryggt alternativ under kristider, sjunkit från toppnivån 1190 dollar per uns till 1146 när detta skrivs. Samma utveckling ser vi för olja, en annan av den senaste tidens mer populära investeringsobjekt.
Flykten sker främst till trygga statsobligationer och räntorna faller därför på bred front.

Men egentligen är det ytterst få bedömare som tror att det ska bli en betalningsinställelse från Dubais sida eller rättare sagt från det statliga byggbolaget Nakheel. Det är alltför stora värden på spel och de flesta räknar med att andra Mellanösternländer därför ska skynda till undsättning.
Ändå så ger givetvis händelserna i Dubai en dyster påminnelse av vad som hände efter Lehmankraschen förra året.
En händelse som många drar paralleller till.

Rörelserna stärks dessutom av att Thanksgiving-helgen i USA gör handeln tunnar än vanligt. En allt starkare yen ökar dessutom spekulationerna om att Japan ska intervenera på valutamarknaden.

Som vanligt under orostider så tar den svenska kronan ordentligt med stryk. Dollarn ligger numera åter över 7 kronor och euron har tidvis handlats över 10,50 kronor. Vad som ska hända på finansmarknaderna framöver står skrivet i stjärnorna. Visserligen finns förhoppningar om att Dubai-krisen relativt snart ska blåsa över och att det ska ge en rekyl uppåt på börserna men det finns också farhågor att många spekulanter valt att ta hem årets vinster och återvänder som eventuella köpare först efter årsskiftet. Den senaste dagens händelser är trots allt en påminnelse om att återhämtningen vilar på en bräcklig grund och att det fortfarande finns många surdegar kvar för finansmarknaden att ta itu med. Bland annat har de europeiska bankerna redovisat långt ifrån alla förluster som gjort under finanskrisen .

Dagens svenska BNP-siffror blev något av en besvikelse eftersom BNP under tredje kvartalet sjönk med hela 5,0 procent jämfört med samma kvartal i fjol. Det var betydligt mer än jag räknat med men på den positiva sidan kan noteras att tillväxten på 0,2 procent mellan andra och tredje kvartalet är ytterligare en bekräftelse på att Sverige tagit sig ur recessionsträsket. Dessutom kapar lagerneddragningar av hela 2,5 procentenheter av tillväxten och det får väl ses som en mer temporär negativ tillväxteffekt. Hushållens konsumtionsutgifter sjönk med 0,1 procent vilket också var en betydligt svagare siffra än väntat men det är framför allt minskade inköp av bilar och transporter som drar ner siffran. Övrig konsumtion ökade däremot och dagens detaljhandelssiffror från HUI/SCB för oktober ger en god indikation på att köplusten håller i sig även under inledningen av årets sista kvartal. Detaljhandelns försäljning ökade med hela 5,5 procent i oktober och det måste betecknas som en mycket stark siffra även om fjolårets jämförelsemånad var svag.