Makrobloggen

Sveriges prognosmakare, alltifrån Handelsbanken till regering och SBAB, är hyfsat överens – det värsta är över för den här gången och Sverige kommer långsamt att återvända till tillväxt. Några väntar sig att BNP ökar redan under tredje kvartalet i år men det är egentligen först framåt 2011 som vi är tillbaka på en riktigt hyfsad tillväxtbana. Därför räknar många bedömare också med att Riksbanken dröjer med räntehöjningar och att den första kommer först en bit in på 2010.
På ett plan kan jag hålla med dem och det gäller att den internationella konjunkturen sannolikt kommer att vara allt för svag för att Sverige ska få det massiva exportlyft som varit det som kickstartar i princip alla svenska tillväxtlyft under efterkrigstiden. Vanligtvis föregånget av en rejäl kronförsvagning.

Det jag vänder mig mot är istället den lite bistra synen på vår inhemska tillväxtkraft. Visserligen är det vanliga scenariot att svensken håller hårt i plånboken när arbetslösheten stiger. Men kan det inte bli lite annorlunda den här gången? Bostadspriserna i Sverige har ju inte rasat, ökningen av disponibla inkomster är rekordhög och sparandet är redan i utgångsläget skyhögt. I morse presenterade dessutom Swedbank sin senaste undersökning av hushållens köpkraft i förhållande till boendekostnaderna och konstaterar att svensken som grupp har inkomster som vida överstiger den summa pengar som är rimligt att lägga på sitt boende. Enligt Swedbanks norm att 15 procent av inkomsterna före skatt är rimligt att lägga på sitt boende så har hushållen 42 procent högre inkomster än vad som krävs. Det är samma nivåer som i mitten på 2000-talet, innan den senaste tjurrusningen på bostadspriser.

Jag ser egentligen ingen anledning till att hushållen den här gången inte skulle kunna vara motorn ut ur krisen. Framför allt inte om man tror att Riksbanken ska ligga kvar på en ränta på 0,25 procent under många månader framöver. Så i glappet mellan försiktiga konsumtionsprognoser och en fortsatt lättjefull Riksbank tycker jag att det finns ett betydande utrymme för positiva överraskningar. Det skulle därför inte förvåna om flertalet prognosmakare kommer att få anledning att antingen se över sina BNP- eller ränteprognoser inom en snar framtid.

Själv har jag både en aggressivare tillväxt- som ränteprognos än flertalet av mina kollegor. Tror att Riksbanken höjer en första gång redan innan årets slut och det som slutligen kommer att få dem på andra tankar är överraskande starka tillväxtssiffror – redan under tredje kvartalet i år.