




Om du bloggar och länkar till våra artiklar får du en länk tillbaka från oss. Så här fungerar det.
1.Skriv ett inlägg i din blogg som länkar till den här artikeln
2.Anmäl din blogg hos Twingly, http://www.twingly.se/Ping.aspx
3.När Twingly tagit med din blogg, så dyker länken till ditt blogginlägg upp i anslutning till artikeln.
Här hittar du lägsta bolåneräntorna
Hitta billigaste villaförsäkringen
Hitta billigaste hemförsäkringen
Under sommaren har synen på den globala konjunkturen fortsatt att pendla kraftigt. När indikatorer som exempelvis inköpschefsindex börjat stärkas har en våg av optimism sköljt över de finansiella marknaderna men det har nästan lika snabbt slagit om i dyster pessimism när den ”hårda” statistiken i form av exempelvis arbetslöshetssiffror eller detaljhandel inte lyckats leva upp till förväntningarna. Den här pendelrörelsen mellan optimism och pessimism har gett stora utslag på finansmarknaderna. Bara under de första veckorna i augusti har till exempel oljepriset rusat från runt 66 dollar per fat upp till 76 dollar för att när detta skrivs åter vara på väg ner under 70-dollarsstrecket.
Men trots att finansmarknaderna har svårt att bestämma sig för den framtida riktningen så har vi nog passerat det allra värsta i den världsrecession som snart är på väg in i sitt tredje år. För det talar starkare konjunkturindikatorer men också att länder, förutom Kina och Indien, nu förmår uppvisa tillväxtsiffror. De för oss mest näraliggande exemplen är Tyskland och Frankrike som lyckades hanka sig över nollstrecket under andra kvartalet. Och att vi nu passerat den absoluta konjunkturbotten är också en syn som delas av de flesta av världens – tidigare mycket försiktiga – centralbanker, även om det är få som hjular av upphetsning.
För svensk ekonomi ser det i sin tur ännu något bättre ut. Inköpsindex för industrin visar den kraftigaste uppgången i Europa och ligger nu stadigt parkerad över 50-strecket, hushållen har under sommaren satt på sig spenderbyxorna och bostadspriserna fortsätter att trotsa det närmast eviga tjatet om en kommande priskollaps. Priserna på småhus steg med 5 procent under den senaste tremånadersperioden och även om en del av uppgången förklaras av säsongmässiga faktorer så talar den trots allt för en tämligen stark underliggande trend på bostadsmarknaden. Arbetsmarknaden släpar sin vana troget efter i uppgången men vårens varselvåg har dämpats påtagligt samtidigt som finansminister Anders Borg laddar för nya finanspolitiska åtgärder i höstbudgeten. Det är ingen vågad gissning att en hel del av dessa åtgärder kommer att riktas mot arbetsmarknaden bland annat i form av bidrag till kommuner och landsting.
Men det är ännu för tidigt att blåsa faran över. En återgång till mer normala tillväxtnivåer i den globala ekonomin lär fortfarande dröja och en stor fråga är hur ekonomierna kommer att reagera när de stora ekonomisk-politiska stimulanserna ska dras tillbaka. För att få i gång en uthållig tillväxt som inte främst drivs av extrema offentliga åtgärder krävs egentligen en massiv förstärkning av framtidstron hos både hushåll och företag. Stora offentliga underskott, risk för stigande marknadsräntor, ett historiskt lågt globalt kapacitetsutnyttjande och förnyad försiktighet bland amerikanska hushåll är inte den bästa jordmånen för att så ska ske.
Sverige står dock återigen ut i en mer positiv bemärkelse med bland annat sparande hushåll och stabila offentliga finanser. Riksbankens dramatiska räntesänkningar har hållit uppe bostadspriserna, gett hushållen mer i plånboken och dessutom pressat ner kronan. Men inte heller här är utvecklingen utan problem. För frågan är om vi inte är på väg eller redan har utvecklat§s till en nation där hushållen gjort sig beroende av extremlåga räntor och där industrin i sin tur litar på att en svag krona alltid ska rädda deras skinn.
Svenska hushåll sticker verkligen ut i en jämförelse med andra länder när det gäller bostadslånen. Redan tidigare hade vi en hög andel hushåll som valde rörliga lån. Den här utvecklingen har dock accentuerats under senare år och enligt Svenska bankföreningen har andelen rörliga lån ökat från 20 till 70 procent av bolånestocken mellan 1997 och 2009. Att det i dagsläget dessutom är ovanligt ofördelaktigt att binda sin boränta, om man inte gör dramatiska antaganden om Riksbankens framtida räntesättning, lär betyda att trenden mot rörliga lån fortsätter.
Det här gör oss extremt känsliga för förändringar i Riksbankens styrränta. När och om tillväxten tar fart så lär Riksbanken snabbt tvingas höja räntorna från dagens löjligt låga nivå på 0,25 procent och då blir det intressant att följa hur det här påverkar såväl konsumtion som bostadspriser. Det är inte omöjligt att det fall i bostadspriserna som vi hittills i stort sett undvikit först då blir en realitet. Något som givetvis har negativa följdeffekter på både konsumtion och bostadsbyggande. En möjlig stötdämpare är att det finns ett stort sparandeöverskott bland hushållen men det är samtidigt problematiskt att det är så ojämnt spritt både geografiskt och demografiskt.
Vissa hävdar att det inte är så mycket att oro sig för eftersom den höga räntekänsligheten snarast gör Riksbankens arbete lättare. Önskad effekt på ekonomin fås ju nu ut av betydligt mindre ränteförändringar. Det ligger en poäng i detta, men egentligen enbart när det är dags att höja räntan från dagens nivå. För i resonemanget ligger ju att räntan inte ska behöva höjas speciellt mycket. Problemen uppstår då i nästa lågkonjunktur. För det ger trots allt en väsentlig större, ekonomisk effekt att trycka ner räntan från 4,5 till 0,25 procent än att göra det från säg 2,0 procents ränta. Ett alternativ är att expandera bolånestocken högst väsentligt. Men då är den enda vägen ytterligare en tjurrusning i bostadspriserna. Något som jag tror det är ytterst få som tycker är en rimlig väg.
Det kan också ifrågasättas om den svenska styrräntan under långa perioder i någon högre grad kan avvika från internationell räntesättning. På sikt har det negativ effekt på både den svenska räntemarknaden och för den svenska kronan. Väljer vi däremot att följa den internationella räntesättningen så blir våra konjunktursvängningar sannolikt större än önskvärt.
Ett eventuellt införande av euron skulle dessutom, om det nu ens var möjligt, bli en smärtsam process för svenska hushåll. I stort sett alla länder som infört euron har – med Tyskland som lysande undantag – fått en räntevinst i samband. För Sverige skulle det sannolikt bli precis tvärtom. Något för EMU-förespråkarna att fundera på.
Det här är frågeställningar som borde ligga högt på Riksbankens agenda. Vi rör oss på ny och delvis okänd räntemark och då duger det inte med att man stirrar in i sina gamla, obsoleta makroekonomiska modeller. En högst rimlig slutsats borde vara att Riksbanken faktiskt tagit i för mycket med sina räntesänkningar. Kanske inte i förhållande till sitt inflationsmål – men är det något som den senaste krisen har lärt oss så är det att centralbanker bör ha betydligt mer än inflationen att ta hänsyn till när räntan ska sättas.
Privata Affärer i samarbete med Telia
Kommentarer
Anonym 04:36, 23 augusti 2009 Anmäl
för att bygga en riktig raket måste man ha tålamod. alla komponenter spelar in om det verkligen skall bli en riktig smäll. Först måste det hela föregås av en lång period av oansvarig utlåning. Sen okunnig regering och riksbank. Sen missvisande statistik vid helt fel tidpunkt. kostnaderna för stat och komun skenar. återhämtningen dröjer och arbetslösheten ännu större än väntat. Paralyserad regering. kommersiella fastigheter faller. dom så kallade giftiga tillgångarna som skapat problemen kvartstår. Subprime var bara en gigantisk ponzi skeem. Eller vad skall man kalla en plan som gick ut på att låna pengar till killar på parkbänken och sen sälja amorteringen som en tillgång i form av CDF:s och sprida det över haven till varenda pensionsfond. Sen gick det att spela på utgången av hela det här pyramidspelet. Om jag vetat mer hade jag satt en och annan krona på att det skulle falla ihop.Ville 17:14, 22 augusti 2009 Anmäl
Utlåningen skenar, bostadspriserna går upp, det lånas som aldrig förr till spekulation samtidigt som reallönerna i det närmaste står still... Det kan bara sluta på ett sätt alltså ännu värre nästa gång! Höj räntan ta skiten nu så rensar vi upp och kan komma in i en högkonjunktur.dr Finquel 11:42, 22 augusti 2009 Anmäl
Svårt att få en alkoholist att sluta supa, precis så är det med konsumtion, en drog som sätter sig rätt i synapserna i Amygdala, den del av hjärnan som styrs av kortsiktigt välbefinnande, ja att shoppa dyra villan, dyra SUV:en, några datorer, några platt-TV, swimminpool, ja allt som kan köpas med lån... Skål för det !Keyns 23:14, 21 augusti 2009 Anmäl
Inte alla har fått del av lågräntepolitiken,många sitter på lån som är bundna,dessutom kan man knappast få ett konsumtionslån under 6% ränta.Men förvisso har det lindrat bolånekostnaden rejält för de som haft tur.Det som förvånar mig mest är att bankerna fortfarande får någon inlåning,när avkastningen är i det närmaste obefintlig.Men vad ledde oss in i den här röran?Metodik 22:18, 21 augusti 2009 Anmäl
Det viktiga är två saker 1) Att riksbanken redan nu signalerar att 4-5% styrränta är att betrakta som neutral räntenivå och att vi kan vara där inom 2-3 år beroende på om inflationen ökar snabbt eller långsamt. 2) När man väl börjar höja, oavsett om det sker i december eller under nästa vår, så måste man drämma till med en rejäl markerande räntehöjning först, säg 150 punkter upp, varpå man kan finmodulera och höja i mindre steg om 25-50 punkter per möte. Att höja sakta sakta är inte bra. Det skapar en illusion av att inget händer. Fastän det gör det.Analytiker 21:08, 21 augusti 2009 Anmäl
Att ta sig ut ur ett lågränteberoende är en lång process och för att inte köra i diket krävs att räntehöjningarna läggs enligt en mångårig plan så att marknaden hinner anpassa sig. Högst 0,5% per år i 7-8 år vore väl lämpligt. Frågan är dock om långsiktigt tänkande går hem i de finansiella leden.Anonym 15:11, 21 augusti 2009 Anmäl
Ingves fortsatte att höja räntan när "alla" andra redan såg den ekonomiska kolapsens avgrund närma sig. Han utgick då från vad siffrorna visade och de visade att inflationen hade varit hög det senaste kvartalet. Att alla andra förstod att nästa kvartal skulle bjuda på den värsta konjunkturkollapsen sedan 1929 struntade Ingves i, eftersom det inte stod i siffrorna. Således fick vi för hög ränta för länge. På samma sätt kommer Ingves nu att se på de bakåtblickande siffrorna och konstatera att vi har en aldeles för låg inflation, varför han kommer att behålla räntorna låga allt för länge. Detta skapar onödiga förstärkningar av konjunkturnedgångar och konjunkturuppgångar. Som en tidigare kommentator uttryckte saken: "Det hade varit smartare att börja höja räntan snarast och i små steg så att högbelånade bättre kan anpassa sig till en normalränta."Roger Rolig 14:28, 21 augusti 2009 Anmäl
RE:"draget" :-) ja, helt chansas det nu när det gäller kurvtagningarna. Kartläsarna verkar sitta i baksätet.50-öres analytiker 14:26, 21 augusti 2009 Anmäl
Den globala recessionen är inte ens 1 år ännu. Peaken på konjunkturen var väl förra sommaren med oljan... USA har väl haft problem längre och kommer dessvärre antagligen ut bland de sista denna omgång. Vi har väl minst 1-2 år kvar innan världskonjunkturen kan vända upp med hållbar bärkraft från en minskad skuldsättningsgrad. För detta krävs högre räntor och/eller fallande tillgångspriser för att folk skall FATTA!Anonym 13:49, 21 augusti 2009 Anmäl
lugna dig pekka! hahahaha:)))draget 13:31, 21 augusti 2009 Anmäl
Intressant, känns som riksbanker världen över sladdar runt som i en gammal bakhjulsdriven bil där retursladdarna blir värre och värre då man rattar för sent och med för stora rörelser.Roger Rus 13:30, 21 augusti 2009 Anmäl
RE:Anonym "..Din poäng går fram Pekka. Klokt, som alltid..." Vadå, som alltid? Av det jag läst så simmar vår kära Pekka för det mesta i åsikternas mittfåra, eller...."Ränteknarkare" - väldefinierat, va! var då någonstans? Ordet är ett banalt hopkok och ett desperat försök att få sin pipiga röst hörd i mediebruset och inget annat.....bläää!x 13:00, 21 augusti 2009 Anmäl
OCH, det är väl orättvist att ha med Inves på bild med den texten. han försökte hålla sansen länge, innan nån vred om armen på honom det är Irma firma och tidigare RB C och VC som ska avbildasx 12:53, 21 augusti 2009 Anmäl
Sent skall syndaren vakna. Intressant att detta ska komma från Pekka, som man får räkna som en av slösarlobbyisterna hittills, åtminståne i min uppfattning. Och i sak: javisst, idiotlågräntan har fått pågå alldeles alldeles för länge, och nu bygger man på smällen ytterligare. Ta ett valium till. F-ö: analogin med "shot-in-the-arm" som term för redan Greenspans idiotsänkningar är knappast något nytt.Hans Palmstierna 12:03, 21 augusti 2009 Anmäl
Well, det är ju fint att media hakar på, synd bara att det är "too little too late". Vad är det som alla räknar med skall förhindra en härdsmälta på bostadsmarknaden när räntan går upp? Om nu Riksbankens räntesänkningar har gjort så mycket bra för ekonomin, hur i helsikke skall de kunna dras tillbaka utan att strypa den eventuella "återhämtningen". Nä ni, hade räntan hållts kvar på en vettig nivå kanske vi hade varit påväg mot en riktigt återhämtning, nu blir det mest att vänta på ränte-chocken och följande kollaps.Statman 11:12, 21 augusti 2009 Anmäl
Ränteduvan Pekka har äntligen öppnat sinnet och börjat inse vart vi är på väg...smartast är att börja höja räntan snarast och i små steg så att högbelånade bättre kan anpassa sig till en normalränta. För övrigt skall Pekka ha en eloge som visar tendenser på att förändring: Visa män ändrar åsikt, aldrig de dummaGuldets glans 11:00, 21 augusti 2009 Anmäl
Haha, när räntan höjs konkar halva Sverige.Anonym 10:38, 21 augusti 2009 Anmäl
Din poäng går fram Pekka. Klokt, som alltid.Martin 10:30, 21 augusti 2009 Anmäl
Tagga ner, Roger Rus. "Ränteknarkare" är ett välfunnet och innovativt uttryck som både sammanfattar och spetsar till vad det handlar om.Roger Rus 10:14, 21 augusti 2009 Anmäl
Jadu, Pekka nu får du väl tagga ner, "ränteknarkare" det ta mig f-n det töntigaste jag har hört...haha...var får du allt ifrån, Mumindalen?Regler för kommentarer »