Textstorlek:

123

Makrobloggen

VA:s Pekka Kääntä har analyserat makroekonomi i över 20 år. Här kommenterar och debatterar han läget i världsekonomin. Du når honom per mejl.
Prenumerera med RSS
Mest lästa senaste veckan
Mest lästa senaste månaden
Mest kommenterade
  • Dela
  • Skriv ut
  • Twingly
  • Kommentarer (7)
Stäng

Blogga om artikeln

Om du bloggar och länkar till våra artiklar får du en länk tillbaka från oss. Så här fungerar det.

1.Skriv ett inlägg i din blogg som länkar till den här artikeln

2.Anmäl din blogg hos Twingly, http://www.twingly.se/Ping.aspx

3.När Twingly tagit med din blogg, så dyker länken till ditt blogginlägg upp i anslutning till artikeln.

Arkiv

2010 2009 2008

Ämnen

Etiketter

KreditbetygKreditvärdighetStorbritannienKonjunkturUSA

Mer på VA.se
 
Lägsta bolåneräntan
SEB
1.48 %
 
 
Handelsbanken
1.69 %
 
 
Handelsbanken
2.39 %
 
 
 
Handelsbanken
4.10 %
 
 
Högsta sparkontoräntan
 
 
BlueStep Finans
3.35 %
 
 
 
BlueStep Finans
4.50 %
 
 
Fler bloggar
Nyheter om fonder från
Nyheter om pension från

22 maj 2009 | 09:57

Brittisk och amerikanskt kreditbetyg ifrågsätts

Nu börjar den amerikanska och brittiska statens kreditvärdighet att ifrågasättas. För i takt med att framför allt det amerikanska och brittiska budgetunderskotten har vuxit och väntas fortsätta växa kraftigt under de kommande åren så har oron stigit över hur länderna ska klara av de gigantiska skuldberg som är på väg att byggas upp. Bägge ländernas statsskulder närmar sig i snabb takt 100 procent av BNP. De olika kredtitvärderingsinstituten har därför satt länderna på observationslistan och om det vill sig illa kan bägge länderna förlora sin nuvarande AAA-rating. I ett meddelande från S&P igår angav man en 33-procentig chans att den brittiska rating sänks.

Enligt flera utomstående bedömare är det mer eller mindre oundvikligt att, givet nuvarande budgetprognoser, undvika en framtida nedgradering av kreditvärdigheten. Det här betyder att ländernas framtida upplåningskostnader stiger och att ländernas regeringar dessutom måste visa på ett trovärdigt åtgärdspaket för hur man ska komma tillrätta med de växande skuldbergen. Något som också den amerikanska finansministern Timothy Geithner var inne på i samband med en intervju på Bloomberg Television. Målet är att få ner det löpande underskottet till 3 procent av BNP från årets prognostiserade underskott på 12,9 procent.
I förlängningen är min bedömning att det måste till skattehöjningar för att nå ett så ambitiöst mål vilket i sin tur begränsar uppsidan i en eventuell konjunkturuppgång.

Den japanska centralbanken valde att ligga kvar med en styrränta på 0,1 procent vid dagens räntemöte. Det var förståeligt med hänsyn till det branta fallet i tillväxten under årets första kvartal. Men bankens företrädare är ändå optimistiska och räknar med att det fria fallet i japansk ekonomi är över och att tillväxten framöver ska bli betydligt bättre. 

Noterbart är också att spotpriset på Brentolja nu passerat 60 dollar per fat.
 

 
 
Annons
Relaterade artiklar
 

Kommentarer

Korpus  12:57, 26 maj 2009  Anmäl

Nja,nu var det ju inte dig Bush jag menade.Det var George W Bush,som nånstans sagt att ekonomiska förståsigpåare säger å ena sidan och å andra sidan så att han inte begrep nånting.Och det var det jag menade med 33 % chans för nedvärdering, att det öppnar för att dom kan säga sig ha rätt hur det än går. Men sen är det inte bara derivaten även om dom är kronan på verket.USA har levt på lån och undrskott i handels-och bytesbalanser sen jag vet inte hur länge. Och nu tänker man devalvera sig ur det hela med inflation.Nedgradering självklart alltså.

Bush  23:16, 24 maj 2009  Anmäl

Jag vill upplysa Herr Korpus i sin kommentar om att den finansiella gambling du talar om stavas derivat instrument. En handel som jag anser kommer att ställa till det rejält på marknaden därför att man har räknat med utgångspunkter som helt skiljer sig från det utfall som en kollapsad marknad resulterar i och ger upphov till. Så vad är det du inte håller med om? Intressant om du ville utveckla. Intressant att läsa alla kommentarer, en del riktigt skarpa.

Hans Palmstierna  00:19, 23 maj 2009  Anmäl

Tillåt mig att påpeka att om man stimulerar ekonomin så kostar det pengar, vilket ger statsskuld. Alternativet är naturligtvis att höja skatterna, vilket alla är överens om att det skadar ekonomin. Följaktligen kan vi dra slutsatsen, efter dagens händelser, att det finns inget sätt att "stimulera" ekonomin utan att samtidigt skada den. Smaka på den, Keynesianer. P.S Oroa er dock inte för mycket. Statsskulden skall betalas med tryckpressarna, som sån tur är redan kör på full speed. Att kredit-betyget riskerar att falla till "skräp-kategorin" innan USA har fått sin statsskuld sanerad är ju, som nämnts, ett senare problem. Länge leve moderna ekonomiska teorier! D.S

LEJJ  23:59, 22 maj 2009  Anmäl

Frågan är hur stor förskjutningen är mellan det som logiskt sett borde hända och det som verkligen händer. Många med makt och pengar har mycket att tjäna på att problemen skjuts framåt i tiden. Hur många politiker vill se nya problem när de gamla med nöd och näppe klarats av. Bush, jag antar att du röstar. Testa med att be Reinfeldt ringa Obama och säga, jag befarar att du har problem med derivathandeln och skuldsatta företag. Den nuvarande krisen hade en liknande fördröjning till den blev ohållbar. De höga cheferna avgick dock inte förrän deras situation blev helt omöjlig. Yrvakna politiker lyckades få situationen någorlunda under kontroll. Nationell och politisk prestige, dollarn som världsvaluta, mycket ligger i vågskålen. Medvetenheten är större nu men vem vill skriva ut receptet? Finns det någon verkningsfull medicin som patienten vill ta. Lycka till Pekka.

Korpus  16:27, 22 maj 2009  Anmäl

Standard & Poor???????????Har kreditvärderingsföretagen något förtroende kvar????? Hur objektivt,eller hur bra är dom på att bedöma???? 33% risk att ratingen sänks!!!!!!!! Spågummor kunde inte säga det bättre. Sänks ratingen ,så var det ju ialla fall 33 % chans.Sänks den inte så var det ju 67 % chans.Jag håller inte med Bush om mycket,men ekonomiska spågummors å ena sidan och å andra sidan är inte värt mycket. Siffrorna på den ekonomiska situationen i USA/Storbrittannien borde vär resultera med 100% säkerhet i sänkta kreditbetyg - och inte bara ett steg.Deras finanspolitiska gambling har ju varit hårresande i decennier.Omvärlden bekostar deras levnadsstandard.

Signatur  12:01, 22 maj 2009  Anmäl

Det enda politiker och centralbanker hitintills uppnått är att de flyttat de enorma skuldbergen till staten, i hopp om att försena det oundvikliga (sanering i skuldträsket, den hårda vägen genom amortering och sparsamhet). Men, självklart ger det i sin tur upphov till ännu större problem, men lite längre fram. Hade det varit så enkelt som att ösa ut offentliga pengar till att lösa alla världens problem, ja då hade vi aldrig någonsin haft några lågkonjunkturer. Men, tyvär så enkelt är det inte, även om politikerna gör allt för att lura i sig själva och andra detta.

Bush  10:55, 22 maj 2009  Anmäl

Ja Pekka…. Det finns all anledning att vara orolig. Lägg dessutom till den oro som finns inom derivathandeln som vi inte sett konsekvenserna av! Som troligen kommer att rulla in över oss och som jag tror att politiker och vissa makthavare är så medvetna om men som man inte vågar nämna. Något som kommer att hållas i mörker och tysthet in i det längsta. När den briserar och ytterligare spär på de redan dåliga förutsättningarna för ekonomisk återhämtning, då är det illa, mycket illa. Något som jag är orolig för……mycket orolig över…... Pekka, om detta vill jag gärna läsa din analys!
Skriv kommentar

 
 
Fler inlägg

4 februari

Grekiskt drama lär bli följetong

Det grekiska dramat har nu i alla fall nått någon sorts politisk lösning. Grekiska regeringen har presenterat en plan för hur budgetunderskottet på närmare 13 procent av BNP ska minskas till 3 procent under de kommande tre åren. Planen innefattar frysta löner för offentliganställda, höjd skatt på drivmedel samt en pensionsreform. Dessutom ska man effektivisera skatteindrivningen, en manöver som alla länder i kris ska genomföra men där utfallet är högst osäkert. Planen är dessutom god...
 

3 februari

Eviga underskott i USA

Det positiva marknadssentiment ,som måndagens breda uppgångar i inköpschefsindex över hela världen skapade, ser ut att fortsätta ett tag till. Något som gett den svenska kronan en skjuts uppåt och vi närmar oss 10-kronorsnivån mot euron och mot den amerikanska dollarn handlas den kring 7,20 kronor. En ytterligare faktor som bidrar till optimism är att det mesta av statistiken som nu rullar in jämförs med katastrofsiffrorna i slutet av 2008 och början av 2009, så det blir ofta mycket höga tillvä...
 

1 februari

Riksbanken måste justera tillväxtprognosen

Det svenska inköpschefsindexet för januari landade på urstarka 61,7 och det blir allt tydligare att den svenska industrikonjunkturen befinner sig i en rejäl återhämtningsfas. En liknande nivå på inköpschefsindex såg vi senast under den urstarka konjunkturen sommaren 2007. Nu ska dock dagens siffra tolkas med viss försiktighet eftersom industrin återhämtar sig från en mycket besvärlig situation. Så konjunkturen som helhet är långt ifrån lika stark idag som 2007. Ändå är det svårt att inte låta si...
 

29 januari

"Övertolka inte USA-siffror"

Den amerikanska BNP-tillväxten landade på 5,7 procent i beräknad årstakt under fjolårets sista kvartal. Det var en bra bit över förväntningarna som låg på 4,5 procent, men den siffran kanske inte ska tas för allvarligt eftersom flera tunga prognosinstitut under de senaste dagarna presenterat uppreviderade prognoser som legat snubblande nära dagens utfallssiffror. Det som bidrog mest till tillväxtlyftet var ökade lager som stod för 3,4 av de 5,6 procenten.  Dessutom steg den privata konsumtionen...
 

28 januari

Det våras för Sverige

Finansminister Anders Borg som igår presenterade en kraftigt uppjusterad prognos för den svenska tillväxten fick idag ytterligare fog för sin optimism. I gårdagen prognosuppdatering skrev finansministern upp BNP-prognosen för 2010 från tidigare angivna 2,0 till 3,0 procent och för 2011 räknar han numera med 3,6 procents BNP-ökning. Något som en del bedömare kritiserade som en alltför optimistisk bedömning. Men sett till dagens skörd av makrostatistik så finns det fog för optimismen, i alla fall ...
 

26 januari

Här är placerarnas skräck

Riskaptiten på finansmarknaderna fortsätter att vara pressad. Obligationsräntorna sjunker och den svenska kronan, liksom euron, fortsätter att tappa. Det är framför allt fyra faktorer som skrämmer placerarna; osäkerhet kring de kinesiska åtstramningarna, den grekiska härdsmältan, president Obamas attack mot bankerna och oro kring den japanska statsskulden när utsikterna för det japanska kreditbetyget sänkts. Det vill till att bolagsrapporterna inte innehåller några större negativa överraskningar...
 

25 januari

Intressant makrovecka framför oss

I början av det här året har en stor del av makrostatistiken inte riktigt lyckats uppfylla relativt högt ställda förväntningar. Den senaste veckan fick vi bland annat se besvikelser när det gäller amerikansk och brittisk detaljhandel men även i övrigt har en hel del indikatorer kommit in lite lägre än väntat. Det kanske mest oroande är att den amerikanska sysselsättningsstatistiken åter vänt till det lite sämre. Det är dock bara veckostatistik som visar sådana tecken så man ska inte ...
 

22 januari

Obama skrämmer upp banksektorn

Det var en hel del ny information som bidrog till skakigheten på finansmarknaderna under gårdagen. President Obamas förslag att begränsa bankerna i storlek samt att de inte längre ska kunna driva egna hedgefonder och private-equity fonder bidrog till en del av turbulensen. Om förslaget går igenom så betyder det på sikt mindre riskkapital på finansmarknaderna och ett överlag mindre risktagande från bankernas sida. Och som det ser ut idag finns goda möjligheter att få igenom någon sorts begränsnin...
 

21 januari

Ingen räntehöjning i sikte

Storbritannien med sin stora finanssektor är ett av de länder som drabbats hårdast av finanskrisen men är också ett av de länder som gjort de största finansiella insatserna för att begränsa skadeverkningarna. Bland annat var man tidigt ut med kraftiga räntesänkningar som kompletterades med massiva köp av obligationer i syfte att hindra en finansiell härdsmälta. Samtidigt har budgetunderskottet skenat och beräknas i år hamna kring 12-13 procent av BNP. Den brittiska statsskulden väntas i slutet a...
 

20 januari

Visst tål vi lite ränta?

Den kanadensiska centralbanken valde att hålla sin styrränta oförändrad på 0,25 procent och dessutom hålla fast vid prognosen att ränta behöver höjas först sent under andra kvartalet 2010. Marknadsräntorna har initialt sjunkit och den kanadensiska dollarn har tagit stryk. Detta trots att landet har klarat av den globala nedgången på ett riktigt bra sätt och tillväxten numera tagit ordentlig med fart.  Känns centralbanksstoryn och de ekonomiska förutsättningarna igen? Förutom att det diffar på n...