Textstorlek:

123

Makrobloggen

VA:s Pekka Kääntä har analyserat makroekonomi i över 20 år. Här kommenterar och debatterar han läget i världsekonomin. Du når honom per mejl.
Prenumerera med RSS
Mest lästa senaste veckan
Mest lästa senaste månaden
Mest kommenterade
  • Dela
  • Skriv ut
  • Twingly
  • Kommentarer (15)
Stäng

Blogga om artikeln

Om du bloggar och länkar till våra artiklar får du en länk tillbaka från oss. Så här fungerar det.

1.Skriv ett inlägg i din blogg som länkar till den här artikeln

2.Anmäl din blogg hos Twingly, http://www.twingly.se/Ping.aspx

3.När Twingly tagit med din blogg, så dyker länken till ditt blogginlägg upp i anslutning till artikeln.

Arkiv

2010 2009 2008

Ämnen

Etiketter

DevalveringLettlandBaltikumBaltikumBankkrisValuta

Mer på VA.se
 
Lägsta bolåneräntan
 
Länsförsäkringar
1.69 %
 
 
Länsförsäkringar
2.57 %
 
 
Skandiabanken
3.34 %
 
 
 
Högsta sparkontoräntan
 
 
BlueStep Finans
3.35 %
 
 
 
BlueStep Finans
4.50 %
 
 
Fler bloggar
Nyheter om fonder från
Nyheter om pension från

24 april 2009 | 11:04

AB Lettland i kris

För en svensk i min ålder är det egentligen ganska enkelt att beskriva den ekonomiska situationen i Lettland. Det är bara att säga att landet befinner sig i en kris som i mångt och mycket liknar den svenska finans- och konjunkturkrisen i början av 1990-talet - bara det att den är fyra resor värre.

I år väntas Lettlands BNP krympa med uppemot 15 procent och arbetslösheten dubbleras jämfört med fjolåret och landar på dryga 15 procent. Inflationen som så sent som i maj 2008 låg på svindlande 18 procent är numera ett minne blott och priserna väntas som en följd av det svaga efterfrågeläget börja sjunka istället. Och trots kraftiga nedskärningar i statsbudgeten så pekar prognosernas på ett budgetunderskott över 10 procent vilket är klart över det budgetmål om maximalt 5 procents underskott som Internationella Valutafonden (IMF) satt upp som krav för att ge sina nödkrediter till landet.

Så att det är på väg käpprätt åt skogen är ingen underdrift kan nog vem som helst med lite sunt förnuft räkna ut. Att cirka 50 procent av befolkningen säger sig vara villiga att emigrera är väl också ett tydligt tecken på att många letter har gett upp.

Regeringens åtgärder för att hantera krisen har än så länge mest handlat om att kraftiga besparingar i de offentliga utgifterna och sänkta löner för att genom en så kallad interndevalvering få ordning på de offentliga finanserna och förbättra landets konkurrensförmåga. Det har dessutom under i princip hela den här förskräckliga resan funnits en stor uppslutning bland politiker och i näringslivet att hålla den lettiska valutan, lats fasta kurs mot euron. En linje som stöttas av bland annat EU och den svenska regeringen.

Allt fler utomstående bedömare börjar dock inse att den lettiska situationen är ohållbar. Den inslagna vägen riskerar att bli en lång och plågsam process som dessutom slår undan benen för fortfarande fungerande delar av det lettiska näringslivet. Något som i sig har betydande negativa konsekvenser på de riktigt långsiktiga tillväxtförutsättningarna. De flesta utomstående bedömare förordar helt enkelt en rejäl devalvering av valutan som efter en sådan åter knyts till euron. Ett mer radikalt förslag är att man helt enkelt inför euron i Lettland. Det börjar också att internt i Lettland höras försiktiga röster om att en devalvering är den enda rätta vägen.

Själv är jag inte bara övertygad om att en devalvering är ett måste utan är också tämligen säker på att en sådan kommer att genomföras redan innan utgången av det här året. Man behöver inte ens hålla med om de ekonomiska argumenten för en devalvering utan det räcker egentligen med att hänvisa till det mänskliga lidandet som dagens ekonomiska politik innebär och den politiska oro som det här sannolikt kommer att göda.

Visst har letterna till stora delar själva försatt sig i denna prekära situation men det gjorde Sverige också innan 1990-talskrisen. Därför känns det också lite hycklande att Sverige förordar att Lettland håller sin fasta växelkurs för att skydda de svenska bankerna.
Däremot kan Lettland inte räkna med samma gynnsamma ekonomiska utveckling efter en devalvering som den Sverige fick efter sin. På sin tid fick Sverige extra draghjälp av en världskonjunktur på väg uppåt men samma tur med tajmningen har definitivt inte Lettland.
Den just nu mycket svaga världsekonomin är också det främsta argumentet mot en snabb devalvering. För utan en ordentlig kickstart av exportindustrin kan de kortsiktigt negativa effekterna i form av exempelvis ökad skuldbörda och minskat internationellt förtroende vara alltför kostsamma. Så för mig är en lettisk devalvering mest en fråga om tajming.

 
 
Annons
Relaterade artiklar
 

Kommentarer

Trader  12:11, 27 april 2009  Anmäl

Det här inget nytt, men Pekka slår huvudet på spiken. Snart kommer Lettland inte ha någon privat sektor kvar. De är helt beroende av lån för att inte landet skall försättas i konkurs. Jag tackar och tar emot för det senaste bankrallyt. Kreditförlusterna i Baltikum kommer att bli mångt mycket större än vad analytiker räknat med. Devalvering är den enda vägen ut, recession/ depression globalt eller ej. Lettland måste sluta hoppas och börja vågat ta svåra beslut - nu. Klockan tickar och kostnaden för Lettland och befolkningen blir högre ju längre de dröjer med devalveringen. SEB och Swedbank har förordat befolkningen att låna i Euro istället för inhemsk valuta och därmed skapat den riktiga bomben vad gäller potentiella kreditförluster. Man måste fråga sig hur inkompetenta en bankledning får bli. Hört talas om riskhantering och valutaexponering månne? IMF och Svenska skattebetalre kommer att få finansiera Lettland när hela landet går i KK pga av denna valutaexponering. Trots det - devalvering är det minst dåliga alternativet, särskilt i en deflations miljö. Att ta ytterligare lån för att upprätthålla denna fasta växelkurs är vansinne.

Anonym  12:20, 26 april 2009  Anmäl

Sverige devalverade inte, de släppte kronan fri eftersom de var tvungna. Sveriges avsikt var aldrig att devalvera utan att genom kontraktiv finanspolitik få ner inflationen. Följden blev hög arbetslöshet och spekulationer från omvärlden om att Sverige skulle devalvera för att rädda jobben, såsom vi gjorde på 70-80-talet.

Därför är det inte alls hyckleri av Sverige att ställa sig emot en devalvering, även om effekterna för Sverige av rörlig växelkurs blev en rejäl depreciering av kronan och således ett exportlyft som hjälpte landet på fötter.

Skillnaden på Ekonomi o Politik ... eller ?  21:33, 25 april 2009  Anmäl

-Pekka, jag hör att Du klagar .. Vem klagar Du på .. ?

Bengt Bankman  14:15, 25 april 2009  Anmäl

Devalvering hjälper inte Lettland. Ekonomin har en struktur som inte tjänar ett dyft på devalvering. Det vet alla politiker och bankirer där borta. BNP-tappet är dessutom inte värre där än vad det är i många centraleuropeiska länder i q4-q1...men till de globala ljuspunkterna efter kraftig neddragning av inventarier verkar det nu ljusna! Titta på PMI i emerging markets och i Baltikumgrannarna Tyskland-Ryssland. Det pågår i skrivande stund en kraftig normaliserig av kreditspreadar (tightening) och det är bästa medicinen. Fungerande finanssektor = fungerande macromiljö. Swedbank och SEB har ju rätt fin hävstång mot detta...

In February 2009 compared with January 2009, industrial new orders in Lithuania went up 6.3%, making one of the highest increases in the European Union (EU). According to Eurostat, the Statistical Office of the European Communities.

Anonym  12:21, 25 april 2009  Anmäl

Helt rätt!!! Tack!
Öststatsfrågan måste lösas och GM och Chrysler måste försättas i konkurs, annars kan världen inte gå vidare. Devalvera nu!

Pensionerad bankman med vinstandelar  01:01, 25 april 2009  Anmäl

Se det positiva! Snart börjar alla inse att ekonomin är ett pyramidspel. Bankerna skapar pengar=lån. Dock skapar man inte till räntan. Alltså måste mer pengar=lån skapas, dvs mer pengar in i botten på pyramiden och ännu högre BNP...i en ändlig värld!?. Termodynamiken gäller!. Nu kan man/vill inte låna mer och då måste det rasa. I 300 år har kampen stått mellan pengar skapade av privata bankirer för bankirer eller skapade av nationer för folket.
Läs Bankerna&Skuldnätet.

Anonym  20:27, 24 april 2009  Anmäl

Du har säkert rätt Pekka. Det mesta ni ekonomi journalister skrivit har ju stämt.Konstigt nog har bankerna stigit med c.a 100 % sista tiden men jag räknar med dig Pekka du vet allt. Jag väntar tills Swedbank gått i konkurs då går jag in på börsen och tjänar storkovan.

Tack Pecka för din alltid träffsäkra råd.

Swedbank is king

Erich Nielsen  17:52, 24 april 2009  Anmäl

Devalvering till en annan fast växelkurs funkar inte, det är bara en tillfällig smärtlindrare. Fråga tidigare svenska riksbankchefer, de kan berätta om den omedelbara reaktionen samt att de långsiktiga problemen inte löstes. Dock borde man börja fokusera på devalvering av andra värden än de ekonomiska.

Jag vet, det verkar blaj-blaj, men om ser på baltländerna har de haft en reaktiv tillvaro - tidigare stöttat av Sovjetunionen, i mer moderna tid stöttat av grannländer (typ: Sverige). Kanske de ska börja arbeta aktivt för att stödja sig själva?

Till deras försvar måste dock sägas att man gör ett försök med att radikalt kapa kostnader i den offentliga administrationen, men egentligen är det mer ett spel för omvärlden än ett faktiskt aktivt ställningstagande om att landet måste generera mer pengar.

Spiran  15:47, 24 april 2009  Anmäl

Friska tag Pekka.
Vi behöver någon som säger sanningen.
1. Beslutsfattare i Lettland vill vara kompisar med beslutsfattare i övriga länder, speciellt Sverige. Beslutar de om en devalvering så blir dessa kompisar arga, eftersom deras banker får det besvärligt.

2. Det hela är ett tidsperspektiv, devalvering = förlusterna kommer på kort tid, interndevalvering=förlusterna kommer på längre tid.
Som sagt regeringarna skapar precis som i Japan zombiebanker som lamslår ekonomin under lång tid.
3. Befolkningen kommer aldrig att acceptera en interndevalvering i längden, de kommer rösta bort alla bankvänner i regeringen, och SEB o Swedbank får ev. genomföra nya emmisioner.

Anonym  15:22, 24 april 2009  Anmäl

Vad är vitsen med en devalvering om import och export är lika stora i ett land som lettland??
Svar: Ingen alls!

lgrn  15:18, 24 april 2009  Anmäl

ett av Lettlands problem är att ingen vill tillverka saker alla vill bara sälja så dom får inte in några pengar på export

Anonym  15:06, 24 april 2009  Anmäl

Re Anonym 13:30

Sverige ger krislån till Lettland och det är inget hycklande med det. Däremot har våra banker gett ut krediter med dåliga säkerheter och skapat en bubbla.
Det som gör det hela dåligt är att de flesta lånen låstes mot Euro och inte lat. Så om letterna devalverar så blir skillnaden mellan tillgångar och lån gigantisk vilket inte hade varit fallet om bankerna låst lånen till lat.

Därav hyckleriet, vi kan devalvera och revalvera bäst vi vill men har satt letterna i en sits där det är omöjligt för dem att göra det samma. Och genom det har bankerna gjort det omöjligt för sig själva att få tillbaka pengarna och för att få tillbaka en del av dem så kräver de att staten och IMF agerar. Om alla banker ändrar lånevillkoren till att ställa lånen mot lat så kan letterna devalvera och därigenom komma på fötter igen och betala men bankerna vill inte ta det steget utan kräver de åtgärderna från oss vanliga dödliga.

Är det inte ens lite hyckleri?

Henrik  14:32, 24 april 2009  Anmäl

En egen FLYTANDE valuta är räddningen. En valuta som svänger efter det egna landets tillstånd. Att knyta sig till euron har varit en katastrof ... liksom euron kommer visa sig vara om några år ...

Anonym  13:30, 24 april 2009  Anmäl

Varför är det "hycklande" att inte vilja ge krislån/garantier (tex via IMF) och eller inte vilja ta kreditförluster (tex Swedbank, SEB) för ett främmande land som uppenbarligen levt över sina tillgångar? Varför skall vi betala för det? Jag förstår inte argumenten här. Hur många miljarder måste vi ställa upp med för vi inte anses "hycklande" längre?

Anonym  13:08, 24 april 2009  Anmäl

Så är det ju. Sverige har alltid talat med kluven tunga genom hela historien. Hemma applåderas den "devalverade" kronan och i Lettland vill man absolut inte se en devalvering eftersom bankerna riskerar enorma förluster...
Skriv kommentar

 
 
Fler inlägg

12 mars

Bra amerikanska detaljhandelssiffror

Dagens amerikanska detaljhandelssiffror för februari visade på ett positivt skifte efter svaga siffror i december och januari. Detaljhandelsförsäljningen steg med 0,3 procent under månaden jämfört med en förväntad minskning på -0,2 procent. Exklusive bilförsäljning var uppgången hela 0,8 procent.   Det låg allmänt en förväntan om att det tuffa vintervädret skulle tynga februarisiffrorna men så tycks det inte ha blivit. Därför var de starka siffrorna överraskande. Man får också ta sig en fundera...
 

9 mars

Styrkebesked från industrin

Efter flera år av stigande investeringar sjönk den svenska industrins investeringar kraftigt under fjolåret. Enligt dagens investeringsenkät från Statistiska centralbyrån minskade industrins investeringar under fjolåret med hela 28 procent. Att investeringsfallet skulle bli dramatiskt var väntat sett till den globala recessionen och dessutom svårigheter att få tillgång till riskvilligt kapital. Många har dessutom räknat med att investeringsfallet inom industrin skulle fortsätta även i år. Exempe...
 

9 mars

Hedgefonder är inte boven i dramat

Det grekiska dramat har lugnat ner sig tillfälligt. Kostnaden för att försäkra sig mot en grekisk betalningsinställelse har minskat dramatiskt och börjar faktiskt närma sig de nivåer som rådde vid årsskiftet. Man bör dock komma ihåg att det fortfarande är drygt tio gånger dyrare att försäkra sig mot en grekisk än en svensk betalningsinställelse. Det är säkert så att det grekiska sparbetinget spelat en roll för att det ser lite lugnare ut, liksom det faktum att diverse EU-länder ställt sig bako...
 

5 mars

Visst är det fina USA-siffror - men...

I februari minskade antalet sysselsatta i amerikansk ekonomi med ytterligare 36.000 personer. Ändå var det säkert många som drog en lättnadens suck efter att siffrorna publicerats. Efter kallt väder och snöstormar fanns risken för ett betydligt större sysselsättningsfall. Nu tycks det som att dagens siffror tolkas som att den underliggande trenden på arbetsmarknaden är positiv och att februarisiffran landat på plus om vädret bara hade varit lite mer gynnsamt. Det ligger sannolikt en hel del i de...
 

4 mars

Problemtyngda centralbanker sitter still

Den brittiska centralbanken och ECB höll bägge kvar sina styrräntor på 0,5 respektive 1,0 procent efter dagens penningpolitiska möten. Bank of England bibehöll också det stopp för nya obligationsköp som initierades förra månaden, dock med brasklappen att obligationsköpen kommer att återinföras om så krävs för att säkerställa den ekonomiska återhämtningen. Att den brittiska långräntan är inne i en stigande trend, trots en mindre nedgång efter dagens räntebeslutet, talar för att obligationsköpen k...
 

3 mars

Vintervädret sabbar USA-siffror

Nu börjar den tunga uppladdningen inför fredagens amerikanska sysselsättningssiffror. Det finns dock en del frågetecken kring hur fredagens siffror kommer att tolkas eftersom bistert vinterväder troligen har stökat till statistiken. Hur mycket den påverkat siffrorna skiljer sig åt mellan bedömare men någonstans mellan 50.000 och 100.000 jobb kan ha fallit bort på grund av det kalla vädret. Så även om siffran på fredag skulle bli dålig så finns för många hoppet kvar om en ordentlig uppåtrekyl när...
 

1 mars

BNP-siffrorna är chockerande

Det är verkligen två disparata bilder av svensk ekonomi som vi fick oss till dels genom dagens konjunkturstatistik. Först kom Swedbanks inköpschefsindex som visserligen sjönk marginellt men som fortfarande ligger på imponerande höga 61,5, vilket indikerar en fortsatt snabb återhämtning för svensk industri. Dessutom stärktes delindexet för orderingång från 66,8 i januari till 67,5 i februari och indexet för orderstocken ligger nu på 64,2 vilket är den högsta nivån sedan december 2006. Slutligen k...
 

25 februari

Urstarka svenska siffror

När Konjunkturinstitutet i morse publicerade resultaten av sina enkätundersökningar över den ekonomiska situationen i näringsliv och bland hushåll var det återigen urstarka siffror som redovisades. Konfidensindikatorn för näringslivet steg med ytterligare tre enheter till 15 i februari och har nu stigit 11 månader i rad. Samtliga sektorer i näringslivet visar på fortsatt uppgång även om läget i byggsektorn fortfarande måste betraktas som förhållandevis svagt. I övriga branscher ligger konfidens...
 

24 februari

Deppiga amerikaner tynger finansmarknaderna

Gårdagens makrostatistik fick ett mycket starkt utslag på finansmarknaderna och fortsätter att påverka marknaderna negativt idag. Exempelvis sjönk den svenska 10-årsräntan igår med 11 punkter vilket är det största fallet på en enskild dag sedan juli 2009 och räntan har fallit med ytterligare 2 punkter idag. Gårdagens första negativa överraskning var ett svagt IFO-index som sjönk för första gången på 11 månader och på eftermiddagen redovisades mycket svaga siffror över de amerikanska hushållens f...
 

23 februari

Oväntat och tungt fall för europeisk ekonomi

Det tyska IFO-indexet - den kanske viktigaste indikatorn för vart europeisk ekonomi är på väg - sjönk oväntat i februari. Indexet för februari landade på 95,2 jämfört med 95,8 i januari. Det var första gången på 11 månader son indexet sjönk.   Flera möjliga förklaringar till ett svagt index har lyfts fram och chefen för IFO-institut, Hans-Werner Sinn, pekar främst på det kalla vädret som haft en betydande negativ effekt på byggsektorn. Men även detaljhandeln påverkades negativt. Därför väntar ha...