Makrobloggen

Enligt Riksgäldens senaste prognos pekar det mot ett underskott i statsfinanserna på 135 miljarder i år och på 65 miljarder under 2010. Om dessa prognoser visar sig hålla är det bara att applådera Sverige för då går vi igenom den här krisen med i praktiken urstarka statsfinanser. Det man möjligtvis kan vara lite orolig för är att prognoser över statsfinanserna ofta visar sig vara uppåt väggarna.

Finanserna blir i princip alltid betydligt bättre än alla bedömare tror under de goda tiderna och på ett liknande sätt betydligt sämre när det vankas svårare tider. Det som förvånar är att de olika prognosinstituten så sällan tar höjd för detta fenomen även om SEB tog i med ett rejält underskott i sin senaste prognos.
Men årets siffra på 135 miljarder är inte särskilt mycket, framför allt inte i ett globalt perspektiv. Av flera skäl.

För det första ska 50 miljarder räknas bort direkt eftersom det rör sig om vidareutlåning till Svensk Exportkredit. Det är sannolikt den bästa investering som staten har gjort under dessa kristider när företagen haft det kärvt med exportkrediter. Och denna utlåning får en motsvarande finansiella fordran så det är pengar som med hög sannolikhet kommer att återbetalas när marknadsförhållandena stabiliseras.

Lite mer nervös kanske man ska vara för de 6 miljarder som vi lånat ut till Island och för de 10 miljarder som vi ska låna ut till Lettland. Men högst troligt är det också lån som kommer att återbetalas även om det ser kärvt ut just nu. Riktigt orolig blir jag bara om listan på länder som vi lånar ut till börjar växa ordentligt i omfång. Den risken är dock överhängande när länder som Estland, Ukraina med flera också har stora finansiella problem. Vi delar dock än så länge bördan, framför allt med våra nordiska grannar, Island givetvis undantaget.

Riksgälden har också räknat med att 25 miljarder i kapitaltillskottsprogrammet för bankerna kommer att utnyttjas. Det räknar jag som enbart en temporär effekt på statsbudgeten.

Borträknat dessa pengar ökar den svenska statsskulden med 69 miljarder 2009 och med 55 miljarder 2010. Underskottet för 2010 blåses också upp av Riksgälden räknar med att regeringen kommer att genomföra nya finanspolitiska åtgärder om 40 miljarder kronor. Jämfört med de stora överskotten under tidigare år är det givetvis en stor omställning för Sverige men jämfört med många andra länder rör det sig om småpengar. Statsskulden som andel av BNP blir 38 procent under bägge åren, en mycket låg siffra i ett internationellt perspektiv.

Det som kanske kan oro är att upplåningsbehovet ökar kraftigt vilket kan komma att driva upp de långa räntorna. Men här spelar sannolikt utvecklingen på den internationella räntemarknaden en betydligt större roll.

Om Sverige klara sig genom den här svackan med de här statsfinanserna så är det bara att applådera. Men givetvis kommer de här underskotten att spetsa till den ekonomisk-politiska debatten inför nästa års riksdagsval. Men det får vi ta då.