Makrobloggen

Gårdagen var ännu en skakig dag på börser, valuta- och räntemarknader. Exempelvis störtdök den svenska 5-åriga statsobligationsräntan som numera ligger på superlåga 2,55 procent. Så det är fortfarande en påtaglig flykt från allt som andas någon form av risk, något som dessvärre också påverkat den svenska kronan negativt.

Under gårdagen tog den Schweiziska centralbanken (SNB) ett djärvt beslut och halverade sin styrränta ner till 1,0 procent. Sänkningen var dock ingen jätteöverraskning och effekterna på finansmarknaden blev marginella. Det mest intressanta med den schweiziska sänkningen är dock att centralbanken har ett något annorlunda räntemått än den svenska. Målet för SNB är att LIBOR-räntan, den interbankränta som bankerna betalar mellan varandra, ska ligga i intervallet 0,5 – 1,5 procent. Riksbankens styrränta är i sin tur vad bankerna betalar för att låna hos riksbanken men det är interbankräntorna som styr vad kunderna i sin tur får betala i rörlig ränta. Eftersom interbankräntorna under den senaste krisen tidivis legat betydligt över Riksbankens styrränta och därmed begränsat de positiva effekterna av Riksbankens räntesänkningar så vore det inte helt fel om Riksbanken anammade den schweiziska räntestrategin. Hur det rent praktisk ska gå till bör Riksbanken se över.

Den japanska centralbanken valde i sin tur att ligga kvar med styrräntan på 0,3 procent men flaggade för att det kan komma framtida räntesänkningar. Att den japanska börsen steg berodde dock inte i huvudsak på detta utan ryktet förtäljer att det till stor del beror på att den japanska regeringen tittar på olika åtgärder för att stötta aktiemarknaden. Och det är väl inte särskilt svårt att lista ut att bankerna, som vanligt står först i kön för den typen av åtgärder.

Den superdeppiga sysselsättningsstatistiken fortsätter att rulla in. Men om varselvågen i Sverige skapar svarta rubriker så är det snäppet värre i USA där veckosiffrorna över nyanmälda arbetssökande nu ligger på 1982 års nivåer.
 
Mer glädjande är att oljepriset numera ligger under 50 dollar per fat. Brentoljan har varit nere kring 47,50 dollar och att fallet mycket väl kan fortsätta. Sentimentet på råvarumarknaden har helt ändrat karaktär under hösten och vi kan mycket väl få se priser som faller ytterligare. Det värsta är att råvarupriserna nu är på väg ner till eller har passerat nivåer där det inte längre är lönsamt att investera i ny kapacitet. Det kan göra att det blir en ordentlig sväng uppåt på råvarumarknaderna den dagen världskonjunkturen visar tecken på att friskna till.