Pontus:
Anna Körnung:
Makrobloggen:
Klimatbloggen:
Kvinnor & makt:
Carlboms blogg:
Makrobloggen
VA:s Pekka Kääntä har analyserat makroekonomi i över 20 år. Här kommenterar och debatterar han läget i världsekonomin. Du når honom per mejl.
- Mest lästa senaste veckan
- Mest lästa senaste månaden
- Mest kommenterade
Stäng
Blogga om artikeln
Om du bloggar och länkar till våra artiklar får du en länk tillbaka från oss. Så här fungerar det.
1.Skriv ett inlägg i din blogg som länkar till den här artikeln
2.Anmäl din blogg hos Twingly, http://www.twingly.se/Ping.aspx
3.När Twingly tagit med din blogg, så dyker länken till ditt blogginlägg upp i anslutning till artikeln.
Platsannonser
Gratis årsredovisningar
Bästa boräntan
SEB
1.48 %
Handelsbanken
1.69 %
Handelsbanken
2.39 %
Handelsbanken
4.10 %
BlueStep Finans
3.35 %
BlueStep Finans
4.50 %
3 juni 2008 | 15:27
Låt bankerna ta smällen!
Riksbankschefen Stefan Ingves varnar i dagens finansiella stabilitetsrapport för möjligheten för ett ”kraftigt” prisfall på kommersiella fastigheter. Inte att förvåna eftersom hans karriär egentligen startade i och med att han fick ta hand om eftervärkningarna efter den finansiella kollapsen som drabbade Sverige i och med finanskrisen i början av 1990-talet. En kris som startade i fastighetssektorn och fick djupa efterverkningar på den reala ekonomin. Ingves har säkert krisen i färskt minne efter att ha varit chef för Securum där alla problemkrediter i slutändan hamnade.
Dessutom varnar han för stigande kreditförluster för Swedbank och SEB i de baltiska staterna. Länder som är på väg in i en djup lågkonjunktur efter att ha levt loppan på lånade pengar under en lång följd av år. Och där svenska banker har varit högst medskyldiga till extravaganserna.
Men ingenstans säger han att de svenska hushållen är en synnerligen trygg hamn i en annars turbulent finansiell värld. De svenska hushållen stod för, i runda slängar, fyra procent av kreditförlusterna men 90 procent av kostnaderna för den finansiella saneringen efter bankernas och fastighetsbolagens extravaganser på 1980-talet.
Och varför överge ett vinnande koncept!
Nu ser vi återigen hushållens lånekostnader stiga när bankerna ska ta betalt för riskerna i det finansiella systemet. Bland annat har interbankräntorna i Sverige stigit omotiverat mycket vilket betyder att räntekostnaderna för hushållen stiger medan bankerna tar hand om mellanskillnaden Det vore befriande om någon för en gångs skull lät banker, fonder och andra finansinstitut ta den ekonomiska smällen.
Kan inte Sverige bli först?
4 februari
Grekiskt drama lär bli följetong
Det grekiska dramat har nu i alla fall nått någon sorts politisk lösning. Grekiska regeringen har presenterat en plan för hur budgetunderskottet på närmare 13 procent av BNP ska minskas till 3 procent under de kommande tre åren. Planen innefattar frysta löner för offentliganställda, höjd skatt på drivmedel samt en pensionsreform. Dessutom ska man effektivisera skatteindrivningen, en manöver som alla länder i kris ska genomföra men där utfallet är högst osäkert. Planen är dessutom god...3 februari
Eviga underskott i USA
Det positiva marknadssentiment ,som måndagens breda uppgångar i inköpschefsindex över hela världen skapade, ser ut att fortsätta ett tag till. Något som gett den svenska kronan en skjuts uppåt och vi närmar oss 10-kronorsnivån mot euron och mot den amerikanska dollarn handlas den kring 7,20 kronor. En ytterligare faktor som bidrar till optimism är att det mesta av statistiken som nu rullar in jämförs med katastrofsiffrorna i slutet av 2008 och början av 2009, så det blir ofta mycket höga tillvä...1 februari
Riksbanken måste justera tillväxtprognosen
Det svenska inköpschefsindexet för januari landade på urstarka 61,7 och det blir allt tydligare att den svenska industrikonjunkturen befinner sig i en rejäl återhämtningsfas. En liknande nivå på inköpschefsindex såg vi senast under den urstarka konjunkturen sommaren 2007. Nu ska dock dagens siffra tolkas med viss försiktighet eftersom industrin återhämtar sig från en mycket besvärlig situation. Så konjunkturen som helhet är långt ifrån lika stark idag som 2007. Ändå är det svårt att inte låta si...29 januari
"Övertolka inte USA-siffror"
Den amerikanska BNP-tillväxten landade på 5,7 procent i beräknad årstakt under fjolårets sista kvartal. Det var en bra bit över förväntningarna som låg på 4,5 procent, men den siffran kanske inte ska tas för allvarligt eftersom flera tunga prognosinstitut under de senaste dagarna presenterat uppreviderade prognoser som legat snubblande nära dagens utfallssiffror. Det som bidrog mest till tillväxtlyftet var ökade lager som stod för 3,4 av de 5,6 procenten. Dessutom steg den privata konsumtionen...28 januari
Det våras för Sverige
Finansminister Anders Borg som igår presenterade en kraftigt uppjusterad prognos för den svenska tillväxten fick idag ytterligare fog för sin optimism. I gårdagen prognosuppdatering skrev finansministern upp BNP-prognosen för 2010 från tidigare angivna 2,0 till 3,0 procent och för 2011 räknar han numera med 3,6 procents BNP-ökning. Något som en del bedömare kritiserade som en alltför optimistisk bedömning. Men sett till dagens skörd av makrostatistik så finns det fog för optimismen, i alla fall ...26 januari
Här är placerarnas skräck
Riskaptiten på finansmarknaderna fortsätter att vara pressad. Obligationsräntorna sjunker och den svenska kronan, liksom euron, fortsätter att tappa. Det är framför allt fyra faktorer som skrämmer placerarna; osäkerhet kring de kinesiska åtstramningarna, den grekiska härdsmältan, president Obamas attack mot bankerna och oro kring den japanska statsskulden när utsikterna för det japanska kreditbetyget sänkts. Det vill till att bolagsrapporterna inte innehåller några större negativa överraskningar...25 januari
Intressant makrovecka framför oss
I början av det här året har en stor del av makrostatistiken inte riktigt lyckats uppfylla relativt högt ställda förväntningar. Den senaste veckan fick vi bland annat se besvikelser när det gäller amerikansk och brittisk detaljhandel men även i övrigt har en hel del indikatorer kommit in lite lägre än väntat. Det kanske mest oroande är att den amerikanska sysselsättningsstatistiken åter vänt till det lite sämre. Det är dock bara veckostatistik som visar sådana tecken så man ska inte ...22 januari
Obama skrämmer upp banksektorn
Det var en hel del ny information som bidrog till skakigheten på finansmarknaderna under gårdagen. President Obamas förslag att begränsa bankerna i storlek samt att de inte längre ska kunna driva egna hedgefonder och private-equity fonder bidrog till en del av turbulensen. Om förslaget går igenom så betyder det på sikt mindre riskkapital på finansmarknaderna och ett överlag mindre risktagande från bankernas sida. Och som det ser ut idag finns goda möjligheter att få igenom någon sorts begränsnin...21 januari
Ingen räntehöjning i sikte
Storbritannien med sin stora finanssektor är ett av de länder som drabbats hårdast av finanskrisen men är också ett av de länder som gjort de största finansiella insatserna för att begränsa skadeverkningarna. Bland annat var man tidigt ut med kraftiga räntesänkningar som kompletterades med massiva köp av obligationer i syfte att hindra en finansiell härdsmälta. Samtidigt har budgetunderskottet skenat och beräknas i år hamna kring 12-13 procent av BNP. Den brittiska statsskulden väntas i slutet a...20 januari
Visst tål vi lite ränta?
Den kanadensiska centralbanken valde att hålla sin styrränta oförändrad på 0,25 procent och dessutom hålla fast vid prognosen att ränta behöver höjas först sent under andra kvartalet 2010. Marknadsräntorna har initialt sjunkit och den kanadensiska dollarn har tagit stryk. Detta trots att landet har klarat av den globala nedgången på ett riktigt bra sätt och tillväxten numera tagit ordentlig med fart. Känns centralbanksstoryn och de ekonomiska förutsättningarna igen? Förutom att det diffar på n...
Favoriter 2010
Här är vinnaraktierna 2010. VA Börs listar
Entreprenörsbloggen
Adeptbloggen
Kommentarer
Anonym 15:55, 4 juni 2008 Anmäl
Öppna en bank med rättvis ränta. Sätt räntan individuellt efter varje kund.Bankerna är bra fräcka.
Anonym 13:37, 4 juni 2008 Anmäl
Hur har artikelförfatten tänkt att detta skall fungera. Skall konsumenten när man sitter och förhandlar med banken säga att "nix någon räntehöjning på mitt stora bostadslån får ni inte gör"... självfallet kommer ALLA banker höja sina marginaler för att täka den svgare lönsamheten och då kommer individer som lånat förmycket givetvis betala. Det finsn liksom inte några alternativ.Anonym 10:59, 4 juni 2008 Anmäl
Om man inte trivs med villkoren, välj en annan bank!! Att organisera motstånd gör man genom att lämna banken.ptv 09:24, 4 juni 2008 Anmäl
Jag blir alltid lika förbannad varje gång jag läser artiklar som den här.Man känner sig som någon sorts jäkla mjölkko.
När det gäller mina surt förvärvade besparingar så ska först banken ta sin del och sedan staten. Blir det eventuellt något över efter det, ja då får man kanske lite avkastning.
gdf 08:52, 4 juni 2008 Anmäl
Bra - hur organiserar vi motståndet mot bankernas godtycke?Vilken banken är mest "rättvis" och tryggaste hamnen?
Regler för kommentarer »